Frn Intra 1/02.
Personer med grav utvecklingsstrning och flerfunktionshinder har ofta
svrt att samspela med omgivningen. Det kan leda till passivitet och olika
beteendestrningar.
I ett unikt projekt p Rd och stdteamet i Lule har arbetsterapeut
Agneta Johansson hittat en metodik fr att frbttra frmgan till samspel och
aktivitet hos dessa personer.
Resultaten har varit mycket goda.
Det
gr!
Stimulering
i samspel och aktivitet
med
svrt utvecklingsstrda personer
Av Agneta Johansson
tta personer i ldern 25
till 52 r har deltagit i den individuella trning som jag bedrivit. De hade
alla svra strningar i sina aktiviteter.
Det var frga om emotionella strningar i form av
aggressivitet, sjlvdestruktivt beteende, hastiga svngningar mellan skratt och
grt och motorisk oro. Deras frmga till samspel, frmga att kommunicera samt
frmga att anvnda hnderna i meningsfulla vardagliga aktiviteter var
ytterligt begrnsade.
Frtroende och tillit
En frutsttning fr trningen
var att frst av allt bygga upp frtroendet och tilliten.
Avgrande fr om trningen gick att genomfra var min frmga
att vara lyhrd fr personens reaktioner, invnta gensvar och kunna tolka de
emotionella reaktionerna.
Vid varje trningstillflle var jag tvungen att anpassa mitt
frhllningsstt vad gller krav och tempo till personens knslolge och frmga
att bearbeta informationen.
Fr varje person gjorde jag ven en noggrann bedmning av frmga
till aktivitet inom fljande omrden: Socialt samspel, kommunikation, sensorik, motorik, emotion, kognition samt frekomst av
beteendestrningar.
Vxelspel och msesidig frvntan
Det var viktigt att trningen
gjordes i ett enskilt rum fr att begrnsa fldet av andra samtida intryck. Oknda
rum och strande miljer kunde skapa oro och otrygghet.
Syftet med stimuleringen var att f ett gensvar som sedan
kunde utvecklas till ett msesidigt samspel. I ett sdant kunde personen f mjlighet
utveckla meningsfulla handlingar, som att imitera och ge och ta del i ngon
aktivitet. P s stt uppnddes efterhand ett vxelspel och en msesidig frvntan
infr varandras stt att uttrycka och bete sig. I vxelspelet kunde personen f
mjlighet att ka sin medvetenhet om sitt stt och sin frmga att agera, samt
frst hur han kunde pverka andra personer och samspelet med dem.
Fr att motverka sjlvdestruktivt beteende gllde det att
finna speciella strategier fr varje person. Syftet var att ka personens knsla
och frstelse fr vad som var acceptabelt och tilltet i samspelet under trningen.
Denna form av trning eller stimulering skiljer sig frn
andra former av stimulering som snozelen och
upplevelserum frmst genom att den erbjuds i sm mngder och att trningen r
individuellt upplagd, med mlet att frbttra personens frmga till
meningsfull aktivitet i samspel och frmga att anvnda hnderna funktionellt i
olika aktiviteter.
Metodik
Vilket material jag anvnder
beror p vilken utvecklingsniv personen befinner sig. Om personerna hller
avstnd till samspel och aktivitet inriktar jag samspelet p att skapa en
relation med personen och stimulera gonkontakt och fysisk kontakt.
Personer med svr utvecklingsstrning kommunicerar med mimik
och kroppsrrelser. Fr dem r jag sjlv materialet, dvs r lyhrd, tolkar och bekrftar personens frmga
att uttrycka sig. Jag frsker f honom/henne att vara msesidig i samspelet
och jag stimulerar frmgan att ge ett gensvar.
Trning med motstnd
I brjan inriktas trningen
p att stimulera personens frstelse fr den egna kroppen och den egna frmgan.
Det sker bl. a. genom att individen med egna kroppsrrelser arbetar mot eller
ger motstnd mot trnaren. P s stt undersker personen sitt frhllande till
omvrlden utifrn olika positioner och lgen. Trningen med motstnd utvecklar ven
en persons begynnande frstelse fr kommunikativa uttryck i samspel. Det ger
dessutom en minskad muskelspnning och stress och ett mer uttriktat beteende
med kad vakenhet och kad frmga till blickkontakt.
Jag anvnder olika freml fr att stimulera ga-hand koordination, kunna flja ett rrligt freml med
blicken samt fr finmotoriken i handen.
Nr personen uppntt frmga att rikta sin uppmrksamhet mot
freml och hlla det i handen stimuleras frmgan att kunna ta emot och ge
tillbaka.
Fr att stimulera nya rrelsemnster vgleder jag personen
genom hand p hand med samtidig uppmaning om aktivitet, exempelvis vid mltid.
Efterhand minskas stdet eller tas bort helt.
Tv eller tre r
tv eller tre gnger i veckan
Varje person har jag trffat
i tv eller tre r med uppehll fr semester och andra ledigheter.
Minst tv eller tre trningstillfllen per vecka behvdes
och lngden p ett trningspass varierade med personens frmga.
Fr personer med lg vakenhet behvdes inledningsvis lnga
trningspass, frn en timme till en och en halv. Nr personen kat sin vakenhet
kunde trningstillfllet kortas till ca 45 minuter.
Fr personer med svra beteendestrningar och med svr strning
i frmgan att sortera och hantera information kunde ett trningstillflle vara
hgst 30 minuter. Fr bda grupperna r det mycket viktigt att man r lyhrd nr personen
vill ta paus i aktiviteten. D fr man vnta tills personen brjar en ny
aktivitet eller sker kontakt. Man mste alltid anpassa aktiviteten och frhllningssttet
till personens tempo och knslotillstnd.
Effekter av trningen
Jag fick uppleva en ovntad
positiv utveckling hos samtliga tta deltagare. Mnga av deras frmgor frbttrades
avsevrt. De agerade mer meningsfullt i olika vardagsaktiviteter och deras frmga
att anpassa sitt beteende i olika situationer kade mrkbart.
Deras frmga till kommunikativa handlingar med omgivningen
frbttrades ptagligt. De tog fler egna initiativ och de frbttrade sin frmga
att imitera. Beteendestrningarna minskade nr personen uppndde en kad
emotionell stabilitet och frmga att pverka sin situation. Personerna uppndde
ven kad vakenhet och frbttrad dygnsrytm. Deras frmga att samordna gat
med handens rrelser och frmgan att uppfatta handen som ett verktyg frbttrades
avsevrt, som att hlla i skeden och ta sjlv.
En ovntad effekt av personens kade frmga till socialt
samspel och kommunikation var en frndrad attityd frn anhrigas och gode mns
sida. I ett fall terupptogs kontakten med en anfrvant efter fyrtio r.
Personalmedverkan
Det var ndvndigt att
informera personalen om mitt stt att arbeta med den enskilde personen och om
trningens ml och syfte bde i dagverksamheten och i personens boende. Alla
runt den enskilde personen mste ha samma frstelse och medvetenhet i det
pedagogiska arbetet, fr att ka frutsttningarna till inlrning hos den utvecklingsstrde
personen.
verfringen till omsorgspersonal skedde p flera olika stt.
Initialt var de bara med i rummet och observerade. Efter trningen berttade
jag om varfr jag valde en viss aktivitet. Efter en tid, oftast en lngre tid
frn ngon mnad upp till ett r, fick personal sjlv prva, nr jag var nrvarande
eller p egen hand. Hur snabbt trningen
gick att verfra till personalen var beroende p hur stabil personen var
socialt och emotionellt. Det var i mnga fall viktigt att personen var trygg
med mig innan trningen kunde verfras till personalen.
Etiska problem
Etiska problem kan uppst nr
personerna frhller sig mycket avvisande till samspel och aktivitet. Ibland
var det ndvndigt att anvnda mild provokation fr att f personens uppmrksamhet,
krva gensvar eller att f personen att sitta kvar p en stol. Trningen kunde
inledningsvis upplevas som frustrerande av personen d det i trningssituationen
var viktigt att stta grnser fr sjlvdestruktivt beteende och stlla krav p
aktivitet och samspel. Det var viktigt att agera p detta stt fr att stdja
personens utveckling och ka hans motivation och tilltro till den egna frmgan.
En metodbok
Arbetssttet och
erfarenheten frn detta projekt kommer att publiceras i en metodbok som berknas
vara klar om ungefr ett r. Det r angelget med fortsatta studier i mnet och
metodutveckling. Utvecklingen av pedagogiska trnings- och behandlingsmetoder fr
denna mlgrupp r mycket eftersatt.