Artikel ur Intra 3/2002.

 

  God man

 

fšr dyr och fšr dŒligt betald!

 

 

Fšr den som behšver en god man kan kostnaden bli betungande. Samtidigt  Šr ersŠttningen inte sŠrskilt hšg  fšr det arbete som de gode mŠnnen utfšr. Det sŠger Eva von Scheele som har lŒng erfarenhet av godemanssfrŒgor.

 

Eva von Scheele Šr jurist och delar sitt arbete mellan Svenska Kommunfšrbundet och  …verfšrmyndarnŠmnden i Stockholm. Dessutom har hon deltagit i FUB:s godemansprojekt som omfattat utbildning av ca 3 000 gode mŠn.

 

 

Storverk i det tysta

 

- …verfšrmyndaren Šr en myndighet som Šr till fšr huvudmannens* bŠsta, sŠger Eva von Scheele. …verfšrmyndaren (…F) ska garantera att de som behšver hjŠlp av gode mŠn och fšrvaltare ocksŒ fŒr denna hjŠlp. SŒ sŠger lagen och det har ocksŒ JO slagit fast. MŒnga tror att …F Šr till fšr att i fšrsta hand "serva" gode mŠn och fšrvaltare. Men sŒ Šr det inte. Finner …F att en god man Šr olŠmplig sŒ ska denne bytas ut. Men man ska ha klart fšr sig att mŒnga gode mŠn har svŒra Šrenden att handskas med. MŒnga huvudmŠn Šr vŠldigt sjuka och krŠver mycket arbete. Jag beundrar de gode mŠn och fšrvaltare som tar sig an dessa. De utfšr storverk i det tysta. De har inte sŠrskilt bra betalt - det rŠknas ju mer som ett ideellt arbete - och mŒnga stŠller upp 24 timmar om dygnet fšr sina huvudmŠn. TyvŠrr Šr det ofta de "dŒliga" gode mŠnnen som vi lŠser om i tidningarna och som det talas om. Men alla andra - och det Šr de flesta - som Šr sŒ otroligt duktiga och engagerade, dem hšr man inte mycket om.

 

 

Ekonomin Šr viktigast

 

Idag kan det vara svŒrt att fŒ tag pŒ bra gode mŠn. I de stšrre stŠderna Šr det lŠttare Šn i mindre kommuner. Det finns ocksŒ mŒnga missuppfattningar om vad gode mŠn ska gšra, sŠger Eva von Scheele. NŠr en god man blir fšrordnad framgŒr det av beslutet vilket uppdrag han eller hon har. Det viktigaste i den gode mannens uppdrag Šr att hŒlla ordning pŒ huvudmannens ekonomi och att se till att huvudmannens vilja respekteras sŒ att pengar verkligen anvŠnds till dennes bŠsta. Det Šr sjŠlvklart ocksŒ viktigt att se till att huvudmannen har det bra, att han eller hon bor pŒ rŠtt stŠlle och t ex fŒr den hjŠlp av det sociala som han eller hon har rŠtt till.

- Vi mŒste vara rŠdda om vŒra "goda" gode mŠn, sŠger hon. MŒnga gšr uppgifter som gŒr lŒngt utšver vad som ingŒr i godemanssysslan. Det finns mŒnga missfšrstŒnd om detta. Det Šr inte den gode mannens uppgift att fšlja med till doktorn eller stŠda Œt huvudmannen. MŒnga gode mŠn tar sitt ansvar nŠr det gŠller den sociala biten, men Šr sŠmre pŒ ekonomi: "Att sšrja fšr person" kan man engagera sig mycket i. Men Šven dŠr har JO slagit fast att ansvaret fšr nŒgon annans pengar Šr den viktigaste delen av uppdraget. Man mŒste ha god ordning pŒ den ekonomiska redovisningen och man fŒr inte blanda ihop huvudmannens ekonomi med den egna. …verfšrmyndaren kan, vilken dag som helst krŠva in alla handlingar av gode mannen och gŒ igenom huvudmannens ekonomi.

 

 

FšrŠldrar som gode mŠn

 

Det kan ibland vara tveksamt att fšrŠldrar ska Œta sig godemansuppdraget fšr sina barn, sŠger Eva.

- Jag brukar sŠga till fšrŠldrarna att det Šr viktigt att deras barn har ett bra och tryggt stšd ocksŒ efter fšrŠldrarnas dšd, sŠger Eva von Scheele. Det mŒste ju kŠnnas bŠttre fšr fšrŠldrarna om de hjŠlper barnet att hitta en person som kan ge bra hjŠlp med bland annat ekonomin nŠr de sjŠlva inte finns mer. Ett annat skŠl Šr att man lŠtt blandar ihop rollerna, att man inte ser skillnad pŒ godemansuppdraget och fšrŠldrarollen. Det kan leda till problem. Man kan hamna i jŠvssituationer. €r det i egenskap av god man eller som fšrŠlder man agerar? Det Šr inte alltid dessa roller šverensstŠmmer. Fšr de fšrŠldrar som har vuxna barn boende hemma Šr det viktigt att barnets inkomster verkligen Šr dennes och inte blandas ihop med fšrŠldrarnas ekonomi. Vi rekommenderar att man rŠttar sig efter konsumentverkets riktlinjer pŒ vad mat och husrum kostar. De pengar som sedan blir šver ska sjŠlvfallet huvudmannen disponera till sina nšjen och sina intressen. Det kan ocksŒ vara sŒ att en av fšrŠldrarna Šr personlig assistent till sitt barn. Och dŒ Šr det orimligt att man dessutom Šr gode man. Det Šr ju bland annat gode mannens uppgift att se till att den personliga assistenten skšter sitt jobb och hur ska man dŒ kunna kontrollera sig sjŠlv?

MŒnga har reagerat negativt nŠr Eva har sagt detta.

- MŒnga kŠnner sig sŒ krŠnkta och ifrŒgasatta nŠr man uttrycker denna Œsikt. Men godemansskapet Šr ingen rŠttighet fšr en fšrŠlder. Det Šr samhŠllets sŠtt att garantera rŠttssŠkerheten fšr de svagaste. Man mŒste kunna diskutera vem som Šr bŠst lŠmpad att fullfšlja det uppdraget utan att det fšr den skull innebŠr att man ifrŒgasŠtter fšrŠldrarnas engagemang i sina barn. Egentligen rŠcker det att man gŒr till sig sjŠlv. Min mamma visste inte alltid vad jag ville nŠr jag flyttade hemifrŒn. Det Šr inte sjŠlvklart att jag skulle ha velat att mina fšrŠldrar skulle ha tagit hand om min ekonomi om jag sjŠlv inte hade klarat av det. Man kan sŒ lŠtt hamna i ett negativt beroendefšrhŒllande.

 

 

Tuffare LSS-handlŠggare

 

- Jag skulle vilja att LSS-handlŠggare och bistŒndsbedšmare Šr lite tuffare Šn man Šr idag, sŠger Eva von Scheele. Ofta vill man inte stšta sig med familjen, men glšmmer att huvudmannen kan behšva hjŠlp och stšd fšr att komma loss frŒn familjeberoendet. Det kan vara sŠrskilt svŒrt i de fall de anhšriga byggt upp sin ekonomi ocksŒ pŒ huvudmannens inkomster och tillgŒngar. SŒdana fall finns troligtvis i varje kommun. Och sŒdana fall kan man bli ledsen av. DŠr finns det brister i vŒra lagar. Om man till exempel stŒr i beroendefšrhŒllande till sin mamma tšrs man kanske inte sjŠlv ta steget ut. Och de sociala myndigheterna kan ibland ingenting gšra, trots att man ser att en mŠnniska far illa. Ett sŠtt i en sŒdan situation Šr att tillsŠtta en tuff fšrvaltare som endast har huvudmannens bŠsta fšr šgonen.

 

 

Arvskiften

 

Hur man hanterar en annans pengar Šr viktigt och ett stort ansvar, anser Eva von Scheele.

- NŒgra gode mŠn, sŠrskilt Šldre, tycker t ex att det Šr viktigt att det finns pengar kvar pŒ huvudmannens konto fšr dennes begravning. Men det behšver inte alls vara rŠtt. Viktigast Šr att pengarna anvŠnds till huvudmannens bŠsta medan han eller hon lever och kan ha glŠdje av dem. Det ska inte sparas fšr sparandets skull. En annan viktig uppgift fšr gode mannen Šr att bevaka sŒ att ett arvskifte dŠr en huvudman Šr delŠgare gŒr rŠtt till. Om nŒgon inte kan bevaka sin rŠtt i sŒdana frŒgor kan šverfšrmyndaren ansška om en god man. Denne ser dŒ till att personen fŒr ut det hon eller han har rŠtt till. En god man fŒr inte heller avstŒ frŒn ett arv eller testamente fšr sin huvudmans rŠkning. SŒdant har tyvŠrr fšrekommit.

 

 

Personalens ansvar

 

Personal pŒ gruppbostŠder stŒr ofta infšr ett dilemma: Budgeten fšr gruppbostaden rŠcker inte till alla aktiviteter som man vill genomfšra. FrŒgan Šr dŒ: kan man anvŠnda de boendes pengar fšr att t ex betala  resebiljetter fšr medfšljande personal om man frŒgar den gode mannen?

- SŒdana hŠr frŒgor fŒr vi ofta, berŠttar Eva von Scheele. NŠr det gŠller exempelvis en resa ska gode mannen allra fšrst se hur huvudmannens ekonomi ser ut. €r det ekonomiskt mšjligt? Sedan fŒr gode mannen ta reda pŒ huvudmannens mening. €r det verkligen huvudmannens šnskan eller Šr det personalens? Det fŒr inte gŒ till sŒ som det gjorde i ett fall dŠr personalen och de boende beslutat sig fšr en resa och sedan skickade rŠkningen till den gode mannen utan att fšrst undersška om huvudmannen hade rŒd med resan. I det hŠr fallet hade han inte det och det stŠllde till stora problem. Det Šr viktigt att personalen fšrst talar med gode mannen innan nŒgra lšften ges till huvudmannen.

 

-Ska man alltid redovisa alla utlŠgg med kvitton ?

- Ja, i princip.

 

- Men det kan ju bli vŠldigt mŠrkligt om huvudmannen eller medfšljande personal t ex alltid mŒste be om kvitto nŠr man kšper smŒsaker som glass och fika.

- Nej, det Šr klart att man inte behšver fšr sŒdana smŒsaker. Men det mŒste fšras kassabok fšr varje enskild person. Och i den mŒste man helst samma dag fšra in att man t ex handlat fika och tidning fšr 150 kr. Eftersom det Šr en annan persons pengar mŒste man kunna redovisa, vid varje tillfŠlle, hur pengarna har anvŠnts. Och instruktioner om detta ska finnas i varje boende.

 

- Det finns det nog knappast idag.

- Nej, kanske inte. Men det ska finnas. Och gode mannen bšr en gŒng i mŒnaden kontrollera redovisningen.

 

- En gŒng i mŒnaden?

- Ja. Gode mannen Šr ensam ansvarig fšr huvudmannens ekonomi. VŠntar han eller hon till slutet pŒ Œret lŠr det bli mycket svŒrt att rŠtta till nŒgra fel som eventuellt blivit gjorda mŒnader tidigare.

 

- Det tror jag knappast att jag har varit med om nŒgon gŒng under alla Œr jag arbetat i olika boenden.

- Nej, men sŒ bšr det gŒ till. Det hŠnder tyvŠrr alldeles fšr ofta att smŒsummor fšrsvinner. Det Šr en trygghet fšr alla att ha fler som kontrollerar att pengarna anvŠnds rŠtt.

 

 

Att fŒ vara en sjŠlvstŠndig individ

 

1989 fšrsvann mšjligheten att omyndigfšrklara vuxna mŠnniskor. Sedan dess har alla personer šver 18 Œr ocksŒ rŠtt att ršsta i de allmŠnna valen. Det Šr en demokratisk rŠttighet. Men det kan ocksŒ missbrukas .

- Den gode mannen fŒr inte pŒ nŒgot sŠtt pŒverka huvudmannen. Det Šr huvudmannen som sjŠlv ska bestŠmma om han eller hon ska ršsta. En mamma ringde och var uppršrd efter att jag hade sagt detta. Hon ansŒg att det fanns ett parti som var speciellt bra i handikappfrŒgor och att detta parti var det bŠsta fšr hennes son. DŠrfšr hjŠlpte hon honom att ršsta pŒ det partiet. Jag blev mycket uppršrd šver detta, fšr jag anser att ett sŒdant tillvŠgagŒngssŠtt strider mot sjŠlvbestŠmmandet. Huvudmannen kanske inte alls Šr intresserad av just handikappfrŒgor vid val av parti! Det Šr allvarligt nŠr fšrŠldrar (eller andra) tar šver och sŠger sig veta och kunna tolka precis vad det vuxna barnet tycker och tŠnker i alla sammanhang. Det Šr krŠnkande gentemot dem! Det Šr att ta ifrŒn en mŠnniska hans sjŠlvstŠndighet som individ. DŠrvidlag delar jag inte alls den syn som t ex fšreningen JAG uttrycker, att det endast Šr fšrŠldrar som vet och kan tolka och fšrstŒ vad deras gravt handikappade barn menar.

 

 

Statlig myndighet?

 

Eva von Scheele Šr en av de sakkunniga som kommer att delta i arbetet med den šversyn av godmanskapet som nu sker pŒ regeringens initiativ.

- Dels finns det en hel del smŠrre lagŠndringar som skulle kunna underlŠtta fšr šverfšrmyndarens verksamhet. Ett sŒdant Šr hemvistbegreppet, att …F i den kommun som man var folkbokfšrd i den 1 november fšregŒende Œr Šr den som har tillsyn šver gode man. Det kan skapa problem fšr den som flyttat. Men den stora frŒgan Šr hur gode mannens uppdrag ska se ut och vilka krav man kan stŠlla pŒ honom eller henne. Det finns ju inte nŒgonstans skrivet och helt fšrklarat vad det innebŠr att vara gode man. NŠr det gŠller den ekonomiska redovisningen, ja dŒ finns den reglerad i lagtexten, men "bevaka rŠtt" och "sšrja fšr person" finns det inte mycket om. FrŒgan Šr ocksŒ: ska godmanskapet bara vara ett ideellt arbete, eller ska det utfšras av exempelvis kommunala tjŠnstemŠn? Eller ska det vara som i Finland, att …F Šr en statlig myndighet som har tillsynen šver gode mŠn?

 

- Vad tycker du sjŠlv?

- Jag har inte tŠnkt fŠrdigt Šn. En fšrdel med en statlig myndighet Šr att alla fŒr samma instruktioner och man fŒr en gemensam tolkning av bestŠmmelserna. Nackdelen kan bl att man kommer fšr lŒngt frŒn den enskilda mŠnniskan. SŒ mycket Šr i alla fall klart att arvodessystemet som finns idag inte Šr det bŠsta tŠnkbara. Det ingŒr ocksŒ i utredningens uppdrag att se šver dessa bestŠmmelser.

 

 

Arvodet

 

- Den gode mannens arvode betalas idag av huvudmannen om han eller hon har inkomster eller tillgŒngar som Šr stšrre Šn tvŒ basbelopp. D v s, den som har fšrmšgenhet eller Œrsinkomst som šverstiger 78 000 kr. Ett normalarvode fšr den som har Œtagit sig hela uppdraget ršr sig om ca 7-8 000 kr/Œr. Fšr huvudmannen Šr detta mycket pengar. Om man t ex har 85 000 kr i inkomster sŒ gŒr en mycket betydande del av inkomsten i arvode till gode mannen. Huvudmannen betraktas ju ocksŒ som arbetsgivare enligt skattemyndigheterna vilket kan fŒ olyckliga fšljder. Samtidigt Šr detta arvode litet i fšrhŒllande till det arbete som den gode mannen utrŠttar. Det Šr inte sŠrskilt bra betalt! DŠrtill kommer att gode mannen naturligtvis fŒr betala skatt pŒ arvodet. Det kan ocksŒ bli sŒ att en kontaktperson enligt LSS tjŠnar mer Šn vad en god man gšr trots att kontaktpersonen vare sig har ekonomiskt eller juridiskt ansvar vilket gode mannen har. I Stockholm betalar staden arvode i 25% av fallen, švriga 75% betalar huvudmŠnnen sjŠlva. Av stadens 10600 pŒgŒende Šrenden Šr ca 4 500 godmansuppdrag enligt 11:4 fšrŠldrabalken och dessutom ca 600 fšrvaltarskap. Det finns ca 2 000 gode mŠn i staden (en del av dessa har flera Šrenden).

 

 

NŠr alla blev myndiga

 

Eva von Scheele har lŒng erfarenhet av godemansfrŒgor. Efter sin jur.kand-examen arbetade hon bŒde pŒ advokatbyrŒ och bank. Hon har alltid velat ha ett arbete som handlar om mŠnniskor.

- FrŒn bšrjan hade jag tŠnkt bli socionom, berŠttar hon. Men sŒ blev det juridiken isŠllet.1986 fick jag jobb som handlŠggare hos šverfšrmyndarnŠmnden i Ekerš kommun. DŠr blev jag kvar i tolv Œr. Det mest intressanta var nŠr omyndigfšrklaringen upphšrde 1989. Det var en nyttig och omvŠlvande upplevelse att gŒ igenom alla de personer i kommunen som varit omyndigfšrklarade. En del hade levt 30-40 Œr pŒ institution, nedtryckta och nedvŠrderade av sina fšrmyndare. Jag minns en person i 60-ŒrsŒldern som var švertygad kommunist, men det var definitivt inte fšrmyndaren. Nu nŠr han fick god man och flyttade till gruppboende levde han upp. Han skaffade sig egen telefon och egen prenumeration pŒ "Flamman", han reste till St Petersburg och gjorde mycket av det som fšrmyndaren aldrig tillŒtit. Han fick ett helt annat liv och ett liv som han sjŠlv fick bestŠmma en stor del i. Det kŠndes mycket bra.

Att ingen lŠngre kan vara omyndigfšrklarad innebŠr ocksŒ ett nytt sŠtt att se pŒ dem som av olika skŠl behšver hjŠlp fšr att klara av sina liv.

-Fšrr sparade man ofta pŒ deras pengar. De fick inte anvŠndas till huvudmannens bŠsta utan skulle sparas till de blivande arvingarna. Och det, sŠger Eva von Scheele med eftertryck, det Šr ett rštt skynke fšr mig. NŠr šverfšrmyndaren granskar en god mans rŠkenskaper Šr det ocksŒ detta vi tittar pŒ: att pengarna verkligen anvŠnds. De ska inte lŠggas pŒ hšg. De ska anvŠndas precis som vi anvŠnder vŒra pengar. Och vi ska inte komma med vŒra vŠrderingar och fšrsška styra hur huvudmŠnnen vill ha sitt liv.

Hans Hallerfors

 

 

*Den person som har en god man kallar man ofta fšr huvudman (d v s  om šverfšrmyndaren tillsŠtter en god man fšr Eva sŒ Šr Eva huvudman fšr sin gode man).