Artikel ur Intra 3/2002.
fr dyr och fr dligt betald!
Fr den som behver en god
man kan kostnaden bli betungande. Samtidigt r ersttningen inte srskilt hg fr det arbete som de gode mnnen utfr. Det sger Eva von Scheele
som har lng erfarenhet av godemanssfrgor.
Eva von Scheele r jurist och delar sitt arbete mellan Svenska Kommunfrbundet och verfrmyndarnmnden i Stockholm. Dessutom har hon deltagit i FUB:s godemansprojekt som omfattat utbildning av ca 3 000 gode mn.
- verfrmyndaren r en myndighet som r till fr huvudmannens* bsta, sger Eva von Scheele. verfrmyndaren ( F) ska garantera att de som behver hjlp av gode mn och frvaltare ocks fr denna hjlp. S sger lagen och det har ocks JO slagit fast. Mnga tror att F r till fr att i frsta hand "serva" gode mn och frvaltare. Men s r det inte. Finner F att en god man r olmplig s ska denne bytas ut. Men man ska ha klart fr sig att mnga gode mn har svra renden att handskas med. Mnga huvudmn r vldigt sjuka och krver mycket arbete. Jag beundrar de gode mn och frvaltare som tar sig an dessa. De utfr storverk i det tysta. De har inte srskilt bra betalt - det rknas ju mer som ett ideellt arbete - och mnga stller upp 24 timmar om dygnet fr sina huvudmn. Tyvrr r det ofta de "dliga" gode mnnen som vi lser om i tidningarna och som det talas om. Men alla andra - och det r de flesta - som r s otroligt duktiga och engagerade, dem hr man inte mycket om.
Idag kan det vara svrt att f tag p bra gode mn. I de strre stderna r det lttare n i mindre kommuner. Det finns ocks mnga missuppfattningar om vad gode mn ska gra, sger Eva von Scheele. Nr en god man blir frordnad framgr det av beslutet vilket uppdrag han eller hon har. Det viktigaste i den gode mannens uppdrag r att hlla ordning p huvudmannens ekonomi och att se till att huvudmannens vilja respekteras s att pengar verkligen anvnds till dennes bsta. Det r sjlvklart ocks viktigt att se till att huvudmannen har det bra, att han eller hon bor p rtt stlle och t ex fr den hjlp av det sociala som han eller hon har rtt till.
- Vi mste vara rdda om vra "goda" gode mn, sger hon. Mnga gr uppgifter som gr lngt utver vad som ingr i godemanssysslan. Det finns mnga missfrstnd om detta. Det r inte den gode mannens uppgift att flja med till doktorn eller stda t huvudmannen. Mnga gode mn tar sitt ansvar nr det gller den sociala biten, men r smre p ekonomi: "Att srja fr person" kan man engagera sig mycket i. Men ven dr har JO slagit fast att ansvaret fr ngon annans pengar r den viktigaste delen av uppdraget. Man mste ha god ordning p den ekonomiska redovisningen och man fr inte blanda ihop huvudmannens ekonomi med den egna. verfrmyndaren kan, vilken dag som helst krva in alla handlingar av gode mannen och g igenom huvudmannens ekonomi.
Det kan ibland vara tveksamt att frldrar ska ta sig godemansuppdraget fr sina barn, sger Eva.
- Jag brukar sga till frldrarna att det r viktigt att deras barn har ett bra och tryggt std ocks efter frldrarnas dd, sger Eva von Scheele. Det mste ju knnas bttre fr frldrarna om de hjlper barnet att hitta en person som kan ge bra hjlp med bland annat ekonomin nr de sjlva inte finns mer. Ett annat skl r att man ltt blandar ihop rollerna, att man inte ser skillnad p godemansuppdraget och frldrarollen. Det kan leda till problem. Man kan hamna i jvssituationer. r det i egenskap av god man eller som frlder man agerar? Det r inte alltid dessa roller verensstmmer. Fr de frldrar som har vuxna barn boende hemma r det viktigt att barnets inkomster verkligen r dennes och inte blandas ihop med frldrarnas ekonomi. Vi rekommenderar att man rttar sig efter konsumentverkets riktlinjer p vad mat och husrum kostar. De pengar som sedan blir ver ska sjlvfallet huvudmannen disponera till sina njen och sina intressen. Det kan ocks vara s att en av frldrarna r personlig assistent till sitt barn. Och d r det orimligt att man dessutom r gode man. Det r ju bland annat gode mannens uppgift att se till att den personliga assistenten skter sitt jobb och hur ska man d kunna kontrollera sig sjlv?
Mnga har reagerat negativt nr Eva har sagt detta.
- Mnga knner sig s krnkta och ifrgasatta nr man uttrycker denna sikt. Men godemansskapet r ingen rttighet fr en frlder. Det r samhllets stt att garantera rttsskerheten fr de svagaste. Man mste kunna diskutera vem som r bst lmpad att fullflja det uppdraget utan att det fr den skull innebr att man ifrgastter frldrarnas engagemang i sina barn. Egentligen rcker det att man gr till sig sjlv. Min mamma visste inte alltid vad jag ville nr jag flyttade hemifrn. Det r inte sjlvklart att jag skulle ha velat att mina frldrar skulle ha tagit hand om min ekonomi om jag sjlv inte hade klarat av det. Man kan s ltt hamna i ett negativt beroendefrhllande.
- Jag skulle vilja att LSS-handlggare och bistndsbedmare r lite tuffare n man r idag, sger Eva von Scheele. Ofta vill man inte stta sig med familjen, men glmmer att huvudmannen kan behva hjlp och std fr att komma loss frn familjeberoendet. Det kan vara srskilt svrt i de fall de anhriga byggt upp sin ekonomi ocks p huvudmannens inkomster och tillgngar. Sdana fall finns troligtvis i varje kommun. Och sdana fall kan man bli ledsen av. Dr finns det brister i vra lagar. Om man till exempel str i beroendefrhllande till sin mamma trs man kanske inte sjlv ta steget ut. Och de sociala myndigheterna kan ibland ingenting gra, trots att man ser att en mnniska far illa. Ett stt i en sdan situation r att tillstta en tuff frvaltare som endast har huvudmannens bsta fr gonen.
Hur man hanterar en annans pengar r viktigt och ett stort ansvar, anser Eva von Scheele.
- Ngra gode mn, srskilt ldre, tycker t ex att det r viktigt att det finns pengar kvar p huvudmannens konto fr dennes begravning. Men det behver inte alls vara rtt. Viktigast r att pengarna anvnds till huvudmannens bsta medan han eller hon lever och kan ha gldje av dem. Det ska inte sparas fr sparandets skull. En annan viktig uppgift fr gode mannen r att bevaka s att ett arvskifte dr en huvudman r delgare gr rtt till. Om ngon inte kan bevaka sin rtt i sdana frgor kan verfrmyndaren anska om en god man. Denne ser d till att personen fr ut det hon eller han har rtt till. En god man fr inte heller avst frn ett arv eller testamente fr sin huvudmans rkning. Sdant har tyvrr frekommit.
Personal p gruppbostder str ofta infr ett dilemma: Budgeten fr gruppbostaden rcker inte till alla aktiviteter som man vill genomfra. Frgan r d: kan man anvnda de boendes pengar fr att t ex betala resebiljetter fr medfljande personal om man frgar den gode mannen?
- Sdana hr frgor fr vi ofta, berttar Eva von Scheele. Nr det gller exempelvis en resa ska gode mannen allra frst se hur huvudmannens ekonomi ser ut. r det ekonomiskt mjligt? Sedan fr gode mannen ta reda p huvudmannens mening. r det verkligen huvudmannens nskan eller r det personalens? Det fr inte g till s som det gjorde i ett fall dr personalen och de boende beslutat sig fr en resa och sedan skickade rkningen till den gode mannen utan att frst underska om huvudmannen hade rd med resan. I det hr fallet hade han inte det och det stllde till stora problem. Det r viktigt att personalen frst talar med gode mannen innan ngra lften ges till huvudmannen.
-Ska man alltid redovisa alla utlgg med kvitton ?
- Ja, i princip.
- Men det kan ju bli vldigt mrkligt om huvudmannen eller medfljande personal t ex alltid mste be om kvitto nr man kper smsaker som glass och fika.
- Nej, det r klart att man inte behver fr sdana smsaker. Men det mste fras kassabok fr varje enskild person. Och i den mste man helst samma dag fra in att man t ex handlat fika och tidning fr 150 kr. Eftersom det r en annan persons pengar mste man kunna redovisa, vid varje tillflle, hur pengarna har anvnts. Och instruktioner om detta ska finnas i varje boende.
- Det finns det nog knappast idag.
- Nej, kanske inte. Men det ska finnas. Och gode mannen br en gng i mnaden kontrollera redovisningen.
- En gng i mnaden?
- Ja. Gode mannen r ensam ansvarig fr huvudmannens ekonomi. Vntar han eller hon till slutet p ret lr det bli mycket svrt att rtta till ngra fel som eventuellt blivit gjorda mnader tidigare.
- Det tror jag knappast att jag har varit med om ngon gng under alla r jag arbetat i olika boenden.
- Nej, men s br det g till. Det hnder tyvrr alldeles fr ofta att smsummor frsvinner. Det r en trygghet fr alla att ha fler som kontrollerar att pengarna anvnds rtt.
1989 frsvann mjligheten att omyndigfrklara vuxna mnniskor. Sedan dess har alla personer ver 18 r ocks rtt att rsta i de allmnna valen. Det r en demokratisk rttighet. Men det kan ocks missbrukas .
- Den gode mannen fr inte p ngot stt pverka huvudmannen. Det r huvudmannen som sjlv ska bestmma om han eller hon ska rsta. En mamma ringde och var upprrd efter att jag hade sagt detta. Hon ansg att det fanns ett parti som var speciellt bra i handikappfrgor och att detta parti var det bsta fr hennes son. Drfr hjlpte hon honom att rsta p det partiet. Jag blev mycket upprrd ver detta, fr jag anser att ett sdant tillvgagngsstt strider mot sjlvbestmmandet. Huvudmannen kanske inte alls r intresserad av just handikappfrgor vid val av parti! Det r allvarligt nr frldrar (eller andra) tar ver och sger sig veta och kunna tolka precis vad det vuxna barnet tycker och tnker i alla sammanhang. Det r krnkande gentemot dem! Det r att ta ifrn en mnniska hans sjlvstndighet som individ. Drvidlag delar jag inte alls den syn som t ex freningen JAG uttrycker, att det endast r frldrar som vet och kan tolka och frst vad deras gravt handikappade barn menar.
Eva von Scheele r en av de sakkunniga som kommer att delta i arbetet med den versyn av godmanskapet som nu sker p regeringens initiativ.
- Dels finns det en hel del smrre lagndringar som skulle kunna underltta fr verfrmyndarens verksamhet. Ett sdant r hemvistbegreppet, att F i den kommun som man var folkbokfrd i den 1 november fregende r r den som har tillsyn ver gode man. Det kan skapa problem fr den som flyttat. Men den stora frgan r hur gode mannens uppdrag ska se ut och vilka krav man kan stlla p honom eller henne. Det finns ju inte ngonstans skrivet och helt frklarat vad det innebr att vara gode man. Nr det gller den ekonomiska redovisningen, ja d finns den reglerad i lagtexten, men "bevaka rtt" och "srja fr person" finns det inte mycket om. Frgan r ocks: ska godmanskapet bara vara ett ideellt arbete, eller ska det utfras av exempelvis kommunala tjnstemn? Eller ska det vara som i Finland, att F r en statlig myndighet som har tillsynen ver gode mn?
- Vad tycker du sjlv?
- Jag har inte tnkt frdigt n. En frdel med en statlig myndighet r att alla fr samma instruktioner och man fr en gemensam tolkning av bestmmelserna. Nackdelen kan bl att man kommer fr lngt frn den enskilda mnniskan. S mycket r i alla fall klart att arvodessystemet som finns idag inte r det bsta tnkbara. Det ingr ocks i utredningens uppdrag att se ver dessa bestmmelser.
- Den gode mannens arvode betalas idag av huvudmannen om han eller hon har inkomster eller tillgngar som r strre n tv basbelopp. D v s, den som har frmgenhet eller rsinkomst som verstiger 78 000 kr. Ett normalarvode fr den som har tagit sig hela uppdraget rr sig om ca 7-8 000 kr/r. Fr huvudmannen r detta mycket pengar. Om man t ex har 85 000 kr i inkomster s gr en mycket betydande del av inkomsten i arvode till gode mannen. Huvudmannen betraktas ju ocks som arbetsgivare enligt skattemyndigheterna vilket kan f olyckliga fljder. Samtidigt r detta arvode litet i frhllande till det arbete som den gode mannen utrttar. Det r inte srskilt bra betalt! Drtill kommer att gode mannen naturligtvis fr betala skatt p arvodet. Det kan ocks bli s att en kontaktperson enligt LSS tjnar mer n vad en god man gr trots att kontaktpersonen vare sig har ekonomiskt eller juridiskt ansvar vilket gode mannen har. I Stockholm betalar staden arvode i 25% av fallen, vriga 75% betalar huvudmnnen sjlva. Av stadens 10600 pgende renden r ca 4 500 godmansuppdrag enligt 11:4 frldrabalken och dessutom ca 600 frvaltarskap. Det finns ca 2 000 gode mn i staden (en del av dessa har flera renden).
Eva von Scheele har lng erfarenhet av godemansfrgor. Efter sin jur.kand-examen arbetade hon bde p advokatbyr och bank. Hon har alltid velat ha ett arbete som handlar om mnniskor.
- Frn brjan hade jag tnkt bli socionom, berttar hon. Men s blev det juridiken isllet.1986 fick jag jobb som handlggare hos verfrmyndarnmnden i Eker kommun. Dr blev jag kvar i tolv r. Det mest intressanta var nr omyndigfrklaringen upphrde 1989. Det var en nyttig och omvlvande upplevelse att g igenom alla de personer i kommunen som varit omyndigfrklarade. En del hade levt 30-40 r p institution, nedtryckta och nedvrderade av sina frmyndare. Jag minns en person i 60-rsldern som var vertygad kommunist, men det var definitivt inte frmyndaren. Nu nr han fick god man och flyttade till gruppboende levde han upp. Han skaffade sig egen telefon och egen prenumeration p "Flamman", han reste till St Petersburg och gjorde mycket av det som frmyndaren aldrig tilltit. Han fick ett helt annat liv och ett liv som han sjlv fick bestmma en stor del i. Det kndes mycket bra.
Att ingen lngre kan vara omyndigfrklarad innebr ocks ett nytt stt att se p dem som av olika skl behver hjlp fr att klara av sina liv.
-Frr sparade man ofta p deras pengar. De fick inte anvndas till huvudmannens bsta utan skulle sparas till de blivande arvingarna. Och det, sger Eva von Scheele med eftertryck, det r ett rtt skynke fr mig. Nr verfrmyndaren granskar en god mans rkenskaper r det ocks detta vi tittar p: att pengarna verkligen anvnds. De ska inte lggas p hg. De ska anvndas precis som vi anvnder vra pengar. Och vi ska inte komma med vra vrderingar och frska styra hur huvudmnnen vill ha sitt liv.
*Den person som har en god man kallar man ofta fr huvudman (d v s om verfrmyndaren tillstter en god man fr Eva s r Eva huvudman fr sin gode man).