Artikel i Intra 1/2004.
Hans Hallerfors intervjuar Anders Johansson, enhetschef
inom freningen Betaniahemmet.
Anders Johansson:
Õ
Arbete inom
handikappomsorg
krver kunskap!
"Det finns ingen
erfarenhetsbaserad kunskap lngre!" Det sger Anders Johansson ilsket och
slr ut med hnderna. Han vet vad han pratar om. I snart 30 r har han sett hur
det blivit allt svrare att verfra kunskap och skapa kontinuitet i stdet
till personer med utvecklingsstrning.
"Arbete inom
handikappomsorgen r ett intellektuellt arbete", slr han fast. "Det
krver kunskap!"
- NR JAG B RJADE - jag var 17 r och kom till Stretereds Vrdhem utanfr Gteborg - d fick man g bredvid och lra sig, berttar Anders Johansson. Det fanns mycket kunskap som inte gick att f p annat stt. Och ven om det fanns mycket som var dligt p vrdhemmet, s fanns det ocks mycket positiv kunskap som frmedlades vidare. Idag r det annorlunda. De som kommer in i jobbet r ofta mycket unga. De kanske mter oss gamla sttar men den generation som borde ha funnits dr fr att slussa in dom i arbetet finns inte. De som r fdda p 60-talet r en frlorad generation, fr dem var vrdarbetet inget attraktivt. Mnga unga jobbar ensamma, mnga jobbar allt kortare perioder och det blir allt frre som har en gedigen vrdutbildning i botten. Men hr i vra verksamheter hller vi hrt p kompetensen, det kan vi gra eftersom vi betalar bttre lner n kommunen.
Och drmed r vi inne p det som r Anders Johanssons hjrtefrgor. Hans arbete med att skapa bra std till personer med utvecklingsstrning och autism i Gteborg.
Efter att han givit upp planerna p att gna sig t sjmansyrket s satsade han rejlt p handikappomsorgen. Han gick den 2-riga sociala omsorgslinjen och lmnade Stretered. Men redan dr hade han kommit i kontakt med dem som krvde extrastd:
- Vi grabbar som var stora och starka fick ibland rycka in nr ngon "strulade". Det dr ledde ocks till ett intresse fr hur vi mn anvndes i vrden. Vi bildade ett slags "mansgrupp" som blev ganska uppmrksammad p sin tid.
Men Stretered lades ner och omsorgerna kommunaliserades. Anders arbetade under sju hektiska r med att bygga upp ett speciellt std fr dem med autism. Rebeccaverksamheten, som det hette, innebar att man startade sammanlagt 9 gruppbostder med daglig verksamhet fr 27 personer som hade haft svrt att platsa i det ordinarie stdet med integrerade gruppbostder.
3,5 rs hgskoleutbildning
Nr verksamheten i Torslanda byggdes upp letade man efter kunskap och fann den i Danmark.
- Dr hade man en helt annan syn p vrdarbetet. Fr att f fast anstllning och full ln krvs 3,5 rs hgskoleutbildning. Plus att man sedan vidareutbildar sig inom olika specialiteter. Dr anser man det lika ndvndigt med utbildning fr vrdarbete som fr t ex arbete som socialsekreterare. Man ser arbetet som ett i huvudsak intellektuellt arbete som krver mycket tankemda.
Rebeccaverksamheten administrerades av stadsdelsnmnden i Torslanda som blev resursnmnd fr denna verksamhet.
- Det r ett elnde med stadsdelsreformen. Skriv grna det. Frn brjan hade vi ett system dr de vriga stadsdelarna "kpte" platser hos oss, men de pengar vi drog in till stadsdelen anvndes fr annat. Och nr besparingsbetingen under slutet av 90-talet brjade avlsa varandra blev det i praktiken ohllbart.
Anders Johansson fick nog av det kommunala.
- Jag arbetade som platschef i Kunglv ett tag, men ocks dr var allt s omjligt. ven om det var en trevlig atmosfr s fanns det ingen som helst mjlighet att frverkliga bra ider. Det som var droppen var nr vi, p sista mtet innan sommaren, fick reda p att vi lg fyra miljoner kronor back. Vi fick stta oss ner och gneta fram olika besparingsfrslag p tusenlappar hit och dit. Sedan, p frsta mtet efter sommaren, fick vi reda p att dom rknat fel och att vi lg tre miljoner plus! Ngra siffror i fel kolumn tog verkligen musten ur hela verksamheten. Generellt kan man sga att de kommunala systemen skapar feghet.
Det var d Anders Johansson fick ett erbjudande att brja arbeta inom freningen Betaniahemmets verksamheter fr utvecklingsstrda.
- Jag mste bertta om nr jag brjade, skrattar Anders Johansson. I den verksamhet jag kom till hade det frekommit ekonomiska oegentligheter och gruppen fungerade dligt. Bland annat var det ett ldreboende dr det bodde fem personer. Personalttheten var hg, unga entusiastiska mnniskor, som ville s vl. Herregud, jag kom in i en lgenhet dr den som bodde dr satt i rullstol med dammsugare i hnderna medan personalen krde runt rullstolen i rummet! Han sg inte alls road ut! Enda mjligheten att hja kvalitn p det stllet var att dra ner personalttheten! Deras ambitioner gick inte alls ihop med behoven p stllet!
Det finns ett dilemma i detta. Att hg personaltthet inte alltid r det samma som hg kvalit.
- Vi brukar sga att nr en person med utvecklingsstrning har noll personal d har han den hgsta kvalitn fr d slipper han bli korrigerad. r vi med som personal, d r vi ocks med och styr och bestmmer. Det kan missfrsts, fr personalstdet behvs. Men det r nr vi gjort oss sjlva obehvliga som vi lyckats i arbetet - det perspektivet fr man inte glmma. Vi r s pigga p att bygga upp personalberoende p olika stt. Om personal i daglig verksamhet t ex beslutar sig fr att ka runt och kllsortera s bygger man in ett beroende eftersom de som ska utfra detta aldrig sjlva kan ta krkort. Man mste hela tiden frga sig om det man freslr leder till sjlvstndighet eller till motsatsen.
P fyra r har Anders Johansson tillsammans med Gran Lindell skapat en ny inriktning p freningen Betaniahemmets verksamhet. Man brjade med att underska behovet av en specialinriktad verksamhet fr personer med autism och ett stort stdbehov. Idag finns tre gruppbostder och tv dagliga verksamheter fr dessa personer. Och behovet har visat sig mycket strre n man frn brjan trodde.
Freningen Betaniahemmet har drmed vuxit och blivit den strsta privata entreprenren inom handikappomsorgen i Vstra Gtaland. I en jmfrelse med de affrsdrivande verksamheterna i Stockholmsomrdet str man sig dremot sltt, ngon motsvarighet till de vinstdrivande vrdkoncernerna, som t ex Orkidn, som dammsugit "marknaden" efter lukrativa verksamheter, finns inte i Gteborg. Dr har man satt kvalitn och kontinuiteten i verksamheten framfr kortsiktiga besparingsvinster och ideologiska frgade privatiseringskampanjer. Och det r inte de affrsmssiga aspekterna som bekymrar Anders Johansson. Han r glad ver att det inte finns ngot vinstintresse kopplat till freningen Betaniahemmet.
- Freningen r ju mer inspirerad av gammal Gteborgsliberal vlgrenhetsstrvan och den kan man vl tycka lite si och s om. Men det viktiga r att all vinst gr tillbaka till verksamheterna och att det finns s stora mjligheter till utveckling och frnyelse i en sdan hr organisation. Byrkratin r extremt liten och beslutsvgarna r enkla.
Anders Johansson gillar sin frening. Men framfr allt gillar han sitt jobb. Och han gillar de personer som han arbetat med. Varje omrde som han berr i vrt samtal belyser han med personliga erfarenheter och snabbtecknade portrtt av dem vars tillvaro han p olika stt varit engagerad i.
Han har ocks bestmda sikter om hur verksamheten ska bedrivas.
- Vrdpersonalen har yrkesbeteckningen habiliteringspedagoger. Vi krver hgskoleutbildning eller liknande erfarenhet och det kan vi gra eftersom vi betalar ca 2 000 kr mer i grundln n kommunen. Men vi har ingen handledning till personalen av ngon utanfr verksamheten.
- Det lter underligt med tanke p vilken typ av verksamhet ni bedriver...
- Vi har handledning till arbetsledningen istllet. Risken med personalhandledning r alltid att arbetsledningen blir avsatt. De flesta personalgrupper har handledning bara fr att de inte str ut med att de inte vet vad de ska gra. Det r viktigt att det pedagogiska initiativet kommer frn ett och samma hll och man mste ha klart fr sig vem som ger problemet. I vr verksamhet bedrivs arbetsledning av habiliteringsledaren. Denne p plats och har ansvaret.
Jag tycker att det lter lite fyrkantigt eftersom min egen erfarenhet av den typen av arbete sger mig att personalen kan behva ett forum dr de fr professionell hjlp av ngon utomstende att diskutera problemen i arbetet. Men fr Anders Johansson r arbetsledningens auktoritet viktigare. Samma mrkligt fyrkantiga instllning mter jag i hans syn p arbetsmetodiken. Att det r den som r huvudsaken.
- Metodiken skapar trygghet. Om man r konsekvent behver det inte betyda s mycket om en personal slutar eftersom tryggheten finns dr nd. Personalen r mer som ett redskap fr att upprtthlla strukturen.
Jag sger att det knns som ett alltfr mekaniskt synstt. Att min egen erfarenhet r den motsatta, att metodiken oftast betytt mindre n vi trott, medan dremot den personal som kunnat knyta an och skapa utvecklande relationer kunnat stadkomma underverk i arbetet.
Men i en sak r vi verens: att man mste motverka den macho-kultur som ofta blommar upp nr man arbetar med svra beteendestrningar. Och att en stor del av arbetet r omvrdnad. Oavsett vilka teorier man arbetar utifrn s r det viktigt att sjukdomar och tillggshandikapp verkligen upptcks.
- Det r ett detektivarbete ibland, sger Anders. Men om ngon brjar hra dligt, har frstoppning eller nageltrng s hjlper det inte hur pedagogiskt man n arbetar.
Likas r vi ense om att det borde finnas helt andra mjligheter att ta till vara all den kunskap som finns bland dem som arbetar i boende och daglig verksamhet.
- Alla karrirmjligheter som finns gr ju ut ur yrket! Alla prlor bland personalen frsvinner frr eller senare, sger Anders Johansson indignerat. Vi har skapat en yrkestitel: habiliteringsledare, som r ett frsk att ta tillvara kunskapen hos dem som arbetat lnge.
Idag finns det fyra habiliteringsledare inom projekt Autism.
- Det r ungefr som p statsteatern hr i Gteborg, frklarar Anders Johansson. Dom har en konstnrlig ledare och en ekonomisk. Vi har habiliteringsledaren som str fr kunskapsverfring och ansvarar fr vrdkvalitn och sedan ansvarar frestndaren fr ekonomi och administration.
Just frmgan att ta till vara p erfarenhet och kunskaper r vi dliga p inom vriga verksamheter, menar Anders Johansson.
- Som det r nu finns knappast ingen kunskapsverfring i de kommunala verksamheterna. Alla mste upprepa samma misstag och det r bde ondigt och dyrt. Jag minns som i ett gyllene skimmer de utbildningsledare som fanns p landstingstiden. Idag finns ju i praktiken inget utbud av internutbildningar.
Lika kritisk r Anders Johansson till det kommunala huvudmannaskapets frmga att styra verksamheten:
- De beslutar om saker som de inte sjlva knner till. De flesta i de kommunala frvaltningarna vet nnu inte, trots att det gtt s lng tid sedan kommunaliseringen, hur livet ser ut i en gruppbostad.
Sger verksamhetsutvecklare Anders Johansson och beger sig ivg hem till sin ppelodling p Tjrn.
- Jag har 49 ppeltrd. Frra ret blev det 150 liter must.
Hans
Hallerfors.