Artikel i Intra 1/1999.
Josef (I artikeln ÓMin farbror Josef Éoch hur man tillmpar LSSÓ) r en av mnga ldre som har haft svrt att f sina rttigheter tillgodosedda. Det finns mnga missfrstnd och mycken okunnighet om ldre utvecklingsstrdas rttigheter enligt LSS.
Vad gller fr
ldre personer?
Mnga av dem som togs in p vrdhem frr i vrlden behvde inte alls ett s totalt omhndertagande. Men det fanns inga alternativ. Frst p 1970- och 1980-talen fick en del av dem mjlighet att flytta till ett inackoderingshem (gruppbostdernas fregngare). Det var oftast personer utan flerhandikapp som mycket snart med framgng anpassade sig till det nya livet.
Under 1980- och in p 1990-talet blev efterfrgan p platser p gruppbostder allt strre. Man fann d att mnga av de ldre inte mdde s bra p dessa, ofta beroende p den stora blandningen med unga utvecklingsstrda. Landstingens vrdchefer brjade med framgng frhandla med kommunerna om nsta steg - en frflyttning av "de duktigaste" till kommunens ldreboende. Ur ekonomisk synpunkt var det ingen skillnad fr den enskilde - man hade kvar sitt s kallade garantibelopp.
r 1994 kom LSS, i vilken man ndrade p systemet fr betalningen i gruppbostder och servicebostder. Kommunen fr nu bara ta betalt fr bostaden, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter, men inte fr den omvrdnad som hon eller han behver. Inte heller fr ngon annan insats enligt lagen, t ex kontaktperson.
Omvrdnad enligt LSS innebr mer n enligt Socialtjnstlagen. Enligt LSS har personalen en skyldighet att stdja och hjlpa den funktionshindrade med sdana dagliga personliga behov, som hon eller han kan ha svrigheter att klarar sjlv, och att se till att denne fr den hlso- och sjukvrd, tandvrd och de hjlpmedel som behvs.
Kvaliteten i insatsen enligt LSS skall vara hgre n i socialtjnstlagen. Den enskilde skall - som det heter - tillfrskras goda levnadsvillkor. r man inte njd med kvaliteten kan man begra en frbttring och klaga i lnsrtten om man inte fr det. Det kan man inte enligt Socialtjnstlagen.
Det r allts bttre bde ur ekonomisk och omvrdnadssynpunkt att f sitt serviceboende enligt LSS n enligt socialtjnstlagen. Det r kommunens skyldighet att informera den enskilde om det och ge insatsen enligt den lag som r frdelaktigast fr den enskilde. Det str bl a i Socialstyrelsens allmnna rd "Det egna valet" 1995:2.
Det r mnga som tror att LSS inte gller fr ldre personer - fr dem ver 65 rs lder. Det r fel! ldre personer som fr ett funktionshinder, som inte beror p det normala ldrandet, kan f insatser enligt LSS. Den enda insatserna som upphr vid den ldern r personlig assistans och daglig verksamhet. Men betrffande det frra sger departementschefen att assistansen br ges i andra former och betrffande det senare att ldre personer likvl br ges mjlighet att fortstta i daglig verksamhet fr att drigenom undvika passivisering och isolering.
Karl
Grunewald