Artikel i Intra 1/1999.
Frst behoven
sedan avgifterna
Budgetera!
En person som bor i en gruppbostad skall enligt lag ha rtt till goda levnadsvillkor. Den budget som man har ska frst ge utrymme fr de personliga behoven. Sedan skall storleken p hyran och eventuella matkostnader bestmmas. I mnga kommuner struntar man i detta.
Insatserna enligt handikapplagen LSS r avgiftsfria. Men det finns ett undantag: Fr den som bor i en gruppbostad eller i en servicebostad eller i en annan srskilt anpassad bostad fr kommunen ta ut sklig avgift fr bostaden och fr sdan fritidsverksamhet och fr sdana kulturella aktiviteter som kommunen anordnar. Dessutom fr den ta betalt fr maten om man inte ordnar det sjlv. Men hur stor fr avgiften vara och vad menas med sklig?
Det beror bl a p hur mycket pengar vederbrande behver fr sina personliga behov - hur mycket han behver fr att kunna leva som andra och med goda levnadsvillkor. S str det ju i paragraferna 5 och 7.
Frst drefter ska avgifterna bestmmas.
S sker det tyvrr mera sllan n ofta och det beror p att fretrdarna fr de boende inte vet eller inte har frsttt vad som str i lagen. Och fr fretrdarna fr kommunen tycks det vara sjlvklart att avgifterna ska tas ut frst. Sen fr den enskilde behlla resten. Men s fr det inte g till! Frst ska fretrdarna fr kommunen se till att den boende har pengar fr sina personliga behov.
De personliga behoven r naturligtvis individuella. Drfr mste man gra upp en budget fr var och en. Det r lmpligt att den gller fr ett helt r fr att t ex f med kostnaderna fr semester.
I den omvrdnad som den enskilde har rtt till ingr std med sdana dagliga personliga behov som han kan ha svrt att klara, t ex personliga inkp. I detta mste anses ing att personalen ska hjlpa den boende att gra upp sin budget. Har denne en god man br personalen samarbeta med denne. Han ska ju enligt sitt uppdrag bevaka den enskildes egendom. Det r ytterst angelget att den boende, personalen och den gode mannen kommer verens i en s pass central frga som denna. Som alltid r det den enskilde som har sista ordet om han frstr vad saken gller.
Den boende ska i sin budget ta upp s mycket pengar att han kan leva ett gott liv s likt vrt som mjligt, men hr, liksom nr det gller kommunens uttag, br glla att det ska vara skliga belopp. Skulle det bli pengar ver br budgeten justeras drefter.
Lgg mrke till att det str srskilt i frordningen till LSS att nr man bedmer den enskildes personliga behov ska man ven ta med kostnader som tillkommer p grund av funktionshindret och som inte tcks p annat stt. Det kan t ex glla stort slitage p klder, inredning, glasgon, ersttning till ngon som fljer med p semester, om nu inte kommunen beviljar ledsagarservice, m m.
Nr man nu r verens om budgeten ser man hur mycket pengar som finns kvar fr avgifterna. Kanske rcker inte pengarna till. D mste avgifterna helt enkelt snkas.
Avgiften fr bostaden ska vara sklig och fr inte verstiga huvudmannens sjlvkostnader. Den ska endast omfatta den egna lgenheten och fr inte inkludera gemensamhetsutrymmen, personalrum eller annat utrymme. Och naturligtvis inte den omvrdnad som man behver. (Det frekommer faktiskt att s sker!)
Samma regler gller fr enskild verksamhet enligt LSS.
Den boende har naturligtvis rtt att f reda p vad sjlvkostnaden fr bostaden r. Skligheten bedms vl bst genom en jmfrelse med den allmnna hyresnivn p orten. Det frekommer dessvrre att kommunen pressar avgiften fr bostaden "upp till taket" ( 4 000:- ), d den boende likvl endast betalar 20 procent och staten betalar resten som bostadsbidrag. Det mste bevakas bttre av frskringskassan!
I ett rttsfall vid tingsrtten i Bors har advokat Leif Johansson tagit upp de avgifter som Ulricehamns kommun tagit ut av en kvinna som bor i en gruppbostad. Kvinnan hade genom sin gode man vid upprepade tillfllen protesterat mot att pengarna aldrig rckte, p grund av den hga hyran och vriga avgifter.
Hr nedan kan du se hur advokat Johansson har berknat sin klients utgifter fr personliga behov och drefter har han rknat ut den maxgrns fr avgifter som gller fr klienten.
Kvinnan betalade 3 768kr per mnad fr sin lgenhet, men fick efter klagoml sin avgift snkt till 2768 kr. Kommunens sjlvkostnad r, enligt Leif Johansson, bara 875 kr per mnad.
Fr maten p gruppbostaden begr kommunen 1640:- per mnad, men eftersom kommunen endast fr ta betalt fr rvarorna - inte tillredningen - borde kostnaden vara betydligt lgre, anser advokaten.
Vidare tar kommunen ut 40 kr om dagen fr fr lunch p dagcentret eller ca 8 000 kr om ret. Det totala avgiftsuttaget blir 60 896 kr per r (5 075 kr i mnaden).
Kvinnan fr 68 500 kr i pension om ret sedan skatten r betald. Lgg drtill bostadsbidraget, 26 600 kr, och habiliteringsersttningen, 7 200 kr, s har hon totalt 102 300 kr om ret att disponera.
Kostnaderna fr hennes personliga behov r 55812 kr per r. I tabellen till hger kan du se hur man kommit fram till den siffran. Nr man drar av dessa kostnader frn hennes sammanlagda inkomster terstr 46 488 kr som kan anvndas fr att betala avgifterna till kommunen. Men kommunen begr att hon ska betala 60 896 kronor. Den summan mste allts minskas med 14 408 kronor fr att kvinnan ska kunna f utrymme fr sina personliga behov och f balans i sin ekonomi.
Advokaten har nu begrt att kommunen ska snka sina avgifter och dessutom betala tillbaka de avgifter som man, enligt advokaten, felaktigt tagit ut av klienten.
Lkare (4 x 125 kr) 500 kr
Medicin 800
Tandlkare 1 000
Glasgon 1 200
Fotvrd (6 x 270 kr) 2 200
Arvode god man 2 200
Resor t o fr dagcentret 2 640
Resor frdtjnst o taxi 5 500
Bussavgift gruppbostaden 600
Hemfrskring 960
Hrfrisren (6 x 190 kr) 1 140
Hygienartiklar 2 400
Mnadsbok 264
Telefon 2 800
Lgh omkostnader (toapapper m m) 360
Klder och skor 7 200
Presenter t vnner o nrstende 1 200
FUB-trffar (45 x 60 kr) 2 700
FUB-danser p annan ort (3 x 200 kr) 600
Fickpengar 4 800
Prenumeration tidning
och tta dagar 648
Ridning (45 x 50 kr) 2 250
Innebandy (10 x 13 kr) 130
Musikcirkel 300
Semesterresor och omkostnader 9 000
Avskrivn. av inventarier 30 000 kr p 10 r 3 000