Artikel i Intra 2/2000.

 

 

Cirklar,

samtalsgrupper

och LL-lŠsning

 

 

Ger kunskap, minskar handikappet

 

 

 

 

Om man inte har kunskapen, om man inte har erfarenheten, hur ska man dŒ kunna veta hur man skaffar sig en vŠn?

 

 

 

Eva Ekengren har lŒng erfarenhet av samtal med vuxna utvecklingsstšrda. Som konsulent pŒ Studiefšrbundet Vuxenskolan har hon varit med och byggt upp AnsgariegŒrden till ett resurscenter fšr studiecirklar och kulturell verksamhet. Under de 14 Œr som hon arbetat dŠr har hon lett mŒnga studiecirklar. Och det har fŒtt henne att fundera:

 

- De flesta personer med utvecklingsstšrning har en vŠldigt begrŠnsad kunskap om de koder som vi anvŠnder i vŒrt sociala samspel. Hur gšr man fšr att fŒ en vŠn? Hur beter man sig nŠr man ska kyssa nŒgon? Enkla saker som var man t ex kan handla kondomer blir ošverstigliga hinder. Likadant med de fšrsta stapplande stegen i en kŠrleksrelation. Och nŠr man inte har kunskap och saknar erfarenhet sŒ Šr det lŠtt att man gšr bort sig. Man blir mer handikappad Šn man Šr.

 

 

LL-bšcker Šr redskap

 

De som kommer till en av AnsgariegŒrdens samtalsgrupper gšr det av olika skŠl. En del tycker det Šr kul att prata i grupp, andra har kanske blivit švertalade av sin mamma eller personalen som ibland har blivit stšrda av ett "knepigt beteende". Det Šr sŠllan de som har en lindrig utvecklingsstšrning som kommer. De har lŠttare att lŠra sig hur det sociala samspelet fungerar. De flesta har en mŒttlig utvecklingsstšrning som gšr att de fšrstŒr tal men kanske har svŒrt att lŠsa och skriva. MŒnga bor i gruppbostad och arbetar pŒ dagcenter. Det frŠmsta redskapet i cirklarna Šr LL-bšcker.

 

- Bšckerna ger utblickar och bšckerna ger delaktighet, slŒr Eva Ekengren fast. Diskussionerna om det man lŠst och hšrt Šr ofta bŒde givande och fšrlšsande. Det hŠnder sŒ otroligt mycket som gšr att man sjŠlv mŒste fundera šver sina egna fšrdomar och mallar fšr att leva livet rŠtt. Vi lŠste om ett kŠrlekspar. Mannen kysste šmt kvinnans fštter och nafsade pŒ hennes vad. Det skrattades och fnissades. Vilken tokig karl! Han var ju alldeles galen som tog fel pŒ var man ska bšrja, Man ska ju bšrja dŠruppe! De hade ingen aning om att detta var ett rimligt beteende. Var kan man pussa en flicka? PŒ munnen, jo det Šr OK och kinden ocksŒ. Men armbŒge, mage osv - nej. Det var ju fel beteende!

 

 

Sex och samlevnad

 

- Fšr mŒnga kompliceras synen pŒ sex och samlevnad av det faktum att man ofta fšrst i tonŒren blir medveten om det egna funktionshindret, fortŠtter Eva Ekengren. Och det Šr samtidigt som sexualdriften vaknar. Det kan bli svŒrt att skilja pŒ det dŠr. Vad tillhšr mitt funktionshinder? Hšr sexualdriften ihop med det? Sexualdriften blir sŠllan bejakad. Omgivningen visar ofta rŠdsla infšr den - man Šr rŠdd fšr att hon ska fŒ barn, att han ska fšrsška ha sex med mŒnga eller att han ska bli blottare eller nŒgot annat hemskt. DŠrfšr fŒr dessa personer sŠllan lŠra sig hur samspelet fungerar och man hittar inte fram till den glŠdjefyllda lusten. DŒ kan samtalsgruppen vara ett forum dŠr man fŒr prata om allt detta.

 

TvΠexempel:

 

- MŒste man leva med nŒgon? frŒgade en av deltagarna.

- Vad Šr det fšr mening att vara vuxen om man inte ska bli pappa? frŒgade en annan.

Vi diskuterade.

- NŠ man mŒste inte vara mamma, sa nŒgon, man kan vara mormor istŠllet.

Sedan kom vi pŒ mŒnga som var vuxna och som inte levde ihop med nŒgon eller hade barn. Sven blev lŠttad:

- h, jag trodde att man mŒste. Men det Šr ju sŒ trŒngt i mitt rum. Det skulle aldrig gŒ!

Fšr honom kŠndes det mer som ett krav. Han hade inte minsta lust att ha tjej och bebisar.

 

Bjšrn ville ha hjŠlp att skriva kontaktannons till STEGET (De utvecklingsstšrdas egen tidning). Vi hade lŠst en bok om en annan som satte in en sŒdan annons.

- Vad ska det stŒ, sa jag och fattade pennan.

- Kom hem till mig sΠska vi knulla, svarade han.

- Nej...sŒdana annonser kan man inte sŠtta in i en tidning, sa jag. Fast det var ju inte nŒgot vidare bra argument.

- Om jag inte skriver det sŒ kanske dom inte vill, sa Bjšrn. VŠnner har jag redan men jag har ingen att knulla med.

Alla hšll med Bjšrn. Det var vŠl bŠttre att han skrev som det var. DŒ kunde han ju fŒ tag pŒ nŒgon likasinnad. Och jag kŠnde att mina argument var ihŒliga. Egentligen hade han ju rŠtt. Men det gŒr ju inte till sŒ.

Vi beslšt att lŒta saken vila lite. Efter ett tag trŠffade Bjšrn en tjej och annonsen rann ut i sanden.

 

 

Ett bra fšrhŒllande

 

VŒr syn pŒ vad ett fšrhŒllande Šr kan ocksŒ stŠlla till det. Det finns de som jag mštt som Šr fšrlovade men som bara trŠffas en gŒng varannan vecka pŒ FUB-danserna. DŒ Šlskar man varann vŠldigt mycket, deras relation Šr uppbyggd kring dansen. Och det Šr naturligtvis ett lika riktigt och bra fšrhŒllande som alla andra. Vi har ingen rŠtt att vŠrdera andras livsval efter vŒra mallar.

 

Andra Šr gifta och bor ihop, men har var sitt rum och har aldrig haft sex med varann. Aldrig sett varandra nakna. "Vad gšr ni dŒ", frŒgar jag. "Vi tittar pŒ TV, vi gŒr ut och gŒr och sŒ hŠlsar vi pŒ vŒra fšrŠldrar." "Men sover ni inte ihop ibland?" "Nej". Det fanns inget behov av det. Sex kunde de ordna pŒ egen hand. Samvaron byggde pŒ andra behov.

 

 

Frihet och utsatthet

 

Funktionshindret, bristen pŒ kunskap och erfarenhet kan paradoxalt nog skapa frihet. Om man Šr stark och vŒgar stŒ fšr sin egen idŽ om hur man tycker att det ska vara, sŒ kan man leva sŒ. Kanske underlŠttas sŒdana lšsningar av att omgivningen ocksŒ ger vidare ramar Œt en som har en utvecklingsstšrning.

 

Men fšr de flesta innebŠr okunskapen en stor utsatthet, sŠger Eva Ekengren. Man blir mer handikappad Šn man Šr, nŠr man inte kŠnner till konventionen. En kvinna berŠttade att hennes kille ville ha sex jŠmt. Hon kŠnde att hon mŒste sŠga ja, fast hon inte ville.

- Jag har ju lovat att Šlska honom.

Hon trodde att Šlska och Šlskog var samma sak.

 

 

Det Šr dŠr LL-bšckerna kommer in

 

MŒnga saknar den dŠr lŒnga perioden i barn- och ungdomen dŒ man frŒgar chans, drabbas av lycklig och olycklig kŠrlek och pršvar sig fram i olika fšrhŒllanden. Vi pratar hela tiden med vŠnner, fšrŠldrar, bekanta osv. DŒ fŒr vi del av deras erfarenheter. Men sŒ har det sŠllan varit fšr dessa personer.

- Det Šr dŠr LL-bšckerna kommer in, sŠger Eva Ekengren. De ger samma mšjlighet till kunskap och erfarenhetsutbyte. Det borde vara en sjŠlvklarhet i alla gruppbostŠder att man Šgnade nŒgon kvŠll i veckan Œt nŒgon LL-bok. Personalen skulle fŒ ett roligare jobb, fšr bšckerna ger ofta upphov till intressanta och givande samtalsŠmnen. Genom bšckerna kan man eršvra ett rikare sprŒk, man fŒr ord och uttryck fšr det man kŠnner och upplever. Bšckerna Šr redskapet som kan ge stšrre mšjligheter att klara av sitt liv. Ju lŠngre man vŠntar med att skaffa sig de redskapen ju stšrre blir problemen. Man mŒste fŒ hjŠlp att fšrstŒ sig sjŠlv. Att fšrstŒ att det jag upplever kanske Šr samma som mamma och pappa och personalen upplever.

 

Som han som satt lŠnge och funderade nŠr vi lŠste en kŠrleksbeskrivning i en LL-bok.

- Det hŠnder nŒgot konstigt med mig nŠr jag tŠnker pŒ tjejer, sa han. Jag tycker inte om det.

Alla bšrjade diskutera och berŠtta. Efter ett tag sken han upp:

- €r det sant? HŠnder det med min pappa ocksŒ?

 

Ett annat par hade ett problem. Dom tyckte sŒ mycket om att vara tillsammans i sŠngen. Varje gŒng sŒ gjorde de pŒ samma sŠtt. Dom klŠdde av sig, kršp ner i sŠngen, Šlskade, gick upp, duschade och klŠdde pŒ sig igen. Sedan kšrde de samma program igen.

- Men kan ni inte ligga kvar i sŠngen?

Nej, det kunde de inte fšr de hade fŒtt lŠra sig att det skulle gŒ till pŒ just det viset.

 

 

LL-bšcker en rŠttighet

 

Det Šr ocksŒ, i de flesta fall, gruppbostaden som ska se till att de utvecklingsstšrda fŒr sina behov av kulturella upplevelser och berikande fritid tillgodosedda. Det Šr en rŠttighet! LL-bšckerna kan vara ett del i att se till att den rŠttigheten blir tillgodosedd.  Men det mŒste inte alltid vara personalen som stŒr fšr lŠsandet. Det kan vara nŒgon annan som kommer pŒ besšk till gruppbostaden. Ibland kan de frŒgor och samtalsŠmnen som uppstŒr vara svŒra att hantera. Speciellt fšr dem bland personalen som kanske inte sjŠlva har sŒ stor livserfarenhet.

 

 

Studiefšrbunden nŒr mŒnga

 

Ofta ligger studiecirklarna i anslutning till den dagliga verksamheten pΠt ex ett dagcenter.

- Det Šr inget konstigt med det, sŠger Eva Ekengren. Mšjligheterna till vuxenutbildning efter skolan Šr smŒ. SŠrvux och folkhšgskolan nŒr en del - men lŒngtifrŒn alla. Samtidigt vet vi att mŒnga vuxna utvecklingsstšrda har en progressivitet i begŒvningsutvecklingen som strŠcker sig lŒngt upp i vuxenlivet. Med studiecirklarna ger vi en chans till bildning hšgt upp i Œren. Men det Šr viktigt att vŒr verksamhet inte skyler šver en dŒlig dagcenterverksamhet. Vi Šr ett komplement.

Den verksamhet som studiefšrbunden bedriver kommer ofta lite i skymundan fšr de mer spektakulŠra satsningarna pŒ t ex teater och konstutstŠllningar. Men ofta ršr det sig dŒ om begrŠnsade inslag som bara nŒr ett fŒtal mycket intresserade deltagare. Ofta Šr det samma personer som Œterkommer i olika konstnŠrliga aktiviteter. Det Šr utmŠrkt, men den verksamhet som Eva Ekengren arbetar med har en annan mŒlgrupp:

- Vi nŒr ut till de stora grupperna, sŠger hon stolt. Vi har ca 600 studiecirklar fšr utvecklingsstšrda per Œr hŠr i Stockholm.

 

 

Det Šr roligt!

 

Eva Ekengren strŒlar nŠr hon berŠttar om allt som hŠnt i cirkelverksamheten:

- SŒ roligt har jag aldrig haft, sŠger hon. Och jag har fŒtt rika mšjligheter att tŠnka šver mitt eget sŠtt att se pŒ saker och ting. Det blir aldrig som man tror.

 

Och sΠvar det detta med kondomerna.

 

- NŠr jag i inledningen pŒ en cirkel frŒgade varfšr deltagarna kommit fick jag olika svar. En tjej sa att hon ville trŠffa en kille, en annan sa att det var mamma som ville att hon skulle gŒ och en man sa att han ville lŠra sig kšpa kondomer.

Att kšpa kondomer Šr ju inte sŒ lŠtt. Det Šr ju bara vi som vet att dom finns dŠr bland rakbladen, tuggummina och saffranspŒsarna i kassan. Det Šr inte sŒ lŠtt att vŒga frŒga. SŒ vi beslšt att gŒ till affŠren och kšpa kondomer och Špplen. NŠr vi beslšt det var det en av deltagarna som verkligen blev orolig. Han kastade sig av och an pŒ stolen och verkade inte mŒ bra. Till slut fick vi šgonkontakt och jag frŒgade vad som var felet.

- Jag hatar Špplen, sa han.

Hans Hallerfors

 

 

 

Evas bŠsta lŠstips!

 

De hŠr bšckerna pŒ lŠttlŠst brukar Eva Ekengren anvŠnda i sina cirklar. De ger upphov till mŒnga spŠnnande diskussioner!

 

Pommac och P-piller av Karin Bjšrkegren.

Kyss mig av Johan WerkmŠster.

En naken karl av Johan WerkmŠster.

Midsommar - historier om kŠrlek och trolldom av Per Gustavsson.

Fantakungen och kŠrleken av Zoran Alagic och Gšrel Alagic Englund.

 

 

Adressen till AnsgariegŒrden:

SV AnsgariegŒrden

Eva Ekengren

Heleneborgsgatan 7 nb

117 31 Stockholm