Artikel i Intra 2/1999.
till personal i gruppbostder
och daglig verksamhet
"Handbok i konsten att byta gardiner..." heter en skrift som Trygghetsfonden har gett ut. Titeln till trots ger den fga vgledning i textila frgor. Men desto mer av nyttigheter fr den som vill lra sig grunderna fr arbetet p dagcenter och i gruppbostder. Kanske r den till och med lite fr nyttig?
Tolv personer, de flesta anstllda i gruppbostder eller dagcenter i Mellansverige, har trffats ett antal gnger och utbytt tankar om sitt arbete. Resultatet har Christina Lnnheden sammanstllt till en skrift som tar upp mnga aspekter av hur stdet till personer med utvecklingsstrning ska utformas. Det knns att det r yrkesmnniskor som har ordet. P gott och ont.
Det goda r ltt att se. Skriften r en kraftfull och kunnig pldering fr individuellt utformat std och den tar upp de viktigaste aspekterna p arbetet. Yrkesrollens mjligheter och begrnsningar, kontakter med anhriga, gode mn och kontaktpersoner, konflikter, vld, vergrepp och sex och samliv. Drigenom lmpar den sig utmrkt som underlag fr en introduktionskurs fr nyanstllda eller fr en arbetsplatscirkel. Skriften r pedagogiskt utformad - varje stycke avslutas med ngra frgestllningar som fr det mesta kan anvndas i grupparbeten. Det r kort sagt en nyttig och bra skrift.
Men, invndningarna finns dr. Det r en mycket frnuftig skrift. Och just i sin frnuftighet tenderar den att frminska komplexiteten i detta att arbeta professionellt med std till funktionshindrade. Lt mig ta ngra exempel:
I kapitlet om individuell planering r det frndringarna och framstegen som str i centrum. Ml ska sttas och utvecklingen ska dokumenteras. "Den funktionshindrade ska om mjligt vara delaktig bde i upprttandet av och arbetet med planen", str det. Men rcker det med delaktighet?
Min erfarenhet r att mnga personer med lindrig utvecklingsstrning, som verkligen fr vlja, inte alls vill vara freml fr ngon plan. n mindre vill dom att livet de lever ska dokumenteras i svrbegripliga anteckningsbcker. Vr professionella inriktning p framsteg och utveckling kan fr mnga vuxna personer med utvecklingsstrning bli en tvngstrja.
Viss begreppsfrvirring rder ocks i detta kapitel: r det individuell plan enligt LSS (€ 10) eller r det gruppbostadens eller den dagliga verksamhetens egna individuella planering som avses?
Yrkesrollens olika dimensioner skildras inknnande, men ngonting saknas. Man beskriver t ex Karin som inte hller med om de gemensamma beslut som fattas i personalgruppen och som saboterar dessa: "Gng p gng hnder det att ngon av de funktionshindrade kommer och sger: - men Karin har lovat..." Och s frgar man lite frnumstigt: "Rttar vi oss efter de beslut som r tagna?"
Frhoppningsvis inte, tnker jag. Fr min erfarenhet sger mig att sdana kollektiva personalbeslut oftare handlar om regler och inskrnkningar som har att gra med personalens behov av struktur, n om omsorg gentemot dem som man arbetar med. Tur d om ngon kanske kan knna sig tvingad att bryta pakten fr att bevara sin sjlvrespekt. Aldrig r den utvecklingsstrde s maktls som nr hela personalgruppen enats om ett visst bemtande och sedan ihrdigt bevakar varandra s att ingen fuskar.
En vettigare infallsvinkel r att var och en mste vga ta ansvar fr sin relation och inte gmma sig bakom kollektiva beslut. Att man mste kunna fundera ver och motivera sitt handlande.
Eller denna syn p vrdarbetet som jag finner rent sttande: "Det som bland annat skapar kvalitet i arbetet r att ha nrhet och en personlig relation till dem man arbetar fr. Det r ofta svrt att behlla en balans i denna nrhet och ltt hnt att man istllet utvecklar ett beroende."
Men nrhet och personliga relationer utan beroende finns inte! Arbetar du i t ex en gruppbostad s kommer andra i varierande grad att bli beroende av dig antingen du vill det eller inte. Man kan frvisso motarbeta alltfr starka beroenden, men viktigare r att lra sig se och hantera dem p ett bra stt.
Riktigt illa blir det i skriften nr man med denna syn som utgngspunkt skildrar den 63:riga vrdaren Anna som i nstan 20 r varit Hans vn och std i livet. "Fr Hans som tidigare bott p institution, har Anna blivit ngot av den anhriga som han alltid saknat. Anna i sin tur r vldigt mn om Hans och vrnar lite extra om honom." Nu gr Anna i pension och tnker flytta till en annan landsnda. Hon gruvar sig hur Hans ska reagera p detta.
"I exemplet med Anna och Hans kan det vara s att relationen har blivit fr nra", skriver frfattarna frnumstigt. De menar att Anna nog behvde Hans som ngon att visa sin omsorg om, nr hennes egna barn vuxit upp. "I ett sdant lge r det viktigt att frga sig: Vad r mina egna behov och vad r Hans behov?"
Man kan bli ledsen i gat av mindre. Om nu Hans, ssom frfattarna skriver, efter att ha vuxit upp p institution och utan att ha ngon anhrigkontakt, hittar en mnniska som han under s lng tid kan utveckla en varm och fin relation till, s r det vl dags fr nglarna i himlen att jubla och fr kommunen att plocka fram frtjnstmedaljen i guld. D har ju Anna gjort en arbetsinsats som det r f frunnat att ha gjort under sin livstid. Att hon sedan mste skiljas frn Hans r frvisso trist, men skilsmssor och sorg r ingenting som med ndvndighet r ont. Att srja en brusten relation innebr ju ocks att man, kanske under mnga r, ftt knna av vad vnskap och kanske krlek vill sga. Och vad r alternativet till det?
Invndningarna finns dr. Men det ndrar inte p min bedmning att "Konsten att byta gardiner..." r en bra skrift som frhoppningsvis fr stor spridning bland alla som arbetar med att stdja personer med utvecklingsstrning. Och, fr att bevisa detta s kommer hr tv citat som bara dom gr boken vrd att inhandla:
"Tnk dig in i fljande:
Det r arbetsplatstrff och idag skall det handla om dig. Du tvingas sitta dr och hra deras synpunkter utan att f framfra dina sikter. Personalgruppen diskuterar din (o)vana att alltid slpa ftterna efter dig. De tycker att du str och irriterar. Nr de diskuterat en stund, kommer de fram till hur de ska g till vga. De ska kpa ett par sockiplast till dig som du mste ha p jobbet. Efter det diskuterar de om du ska f semester i maj som du vill ha. De kommer fram till att det r bttre i april! Ingen tittar p dig under hela mtet, det r som om du inte fanns."
"Framfr allt vill vi lyfta fram den signal som titeln vrdare eller vrdarinnor ger. Den verensstmmer dligt med det innehll som omsorgen har idag. Den kan snarare ge helt felaktiga associationer och hlla kvar det som tidigare var mindre bra.
Den huvudsakliga uppgiften r inte att vrda eller ta hand om. Den r att vara ett stdjag. P en del hll har man bytt titel till t ex boendeassistent, habiliteringsassistent eller gruppledare. Assistera r mer beslktat med stdjag n vrdare och ger bttre associationer menar vi."
S sant!
Att lsa:
"Handbok i konsten att byta gardiner..." , Kan bestllas kostnadsfritt frn Trygghetsfonden, tel 08-7024349
e-post: hbg@tfkl.se