Artikel i Intra 4/1999.
Skrp vaksamheten
mot vergrepp!
Misshandel, frsumligheter, vergrepp och frskingringar hr kanske inte till vanligheterna inom handikappomsorgen. Men det frekommer. Och vergreppen kan bara stoppas genom att bryta arbetskamraternas falska solidaritet!
Det gr ett mrkt strk av vergrepp och frtryck genom omsorgerna om personer med utvecklingsstrning. Historiken lmnar frskrckande exempel p hur mnniskor med utvecklingsstrning frnedrats och misshandlats. Till en del beror detta p att vergreppen lg inbyggda i den ideologi som frr skapade isolerade vrdhem och steriliseringslagar. Men man kan inte blunda fr att mtet med utvecklingsstrningen har en frmga att locka fram de smsta sidorna hos ett ftal: versitteri, intolerans och frakt mot svaghet.
Som personal inom handikappomsorgen har man stor makt ver andra mnniskor. Likadant om man har ett barn med utvecklingsstrning. Det gr aldrig att skapa ngra garantier fr att ngra inte kommer att missbruka den makten. Dremot kan vi studera vilka mekanismer som skapar maktmissbruk och drigenom lra oss att bekmpa vergreppen.
Mnstret r ofta likartat. Ngon har misshandlat. vriga har, i missriktad lojalitet, hllit tyst. Men fr att vergrepp och misshandel ska kunna avsljas krvs att denna falska solidaritet bryts.
Att upptcka och anmla vergrepp r bra, men bttre r att frebygga att de verhuvud taget uppkommer. Dr handlar det mesta om personalpolitik. Att man r noggrann vid anstllningar. Att man har tillrckligt med utrymme fr personalkonferenser, handledningar och fortbildningsinsatser. Att man skapar ett reflekterande klimat p arbetsplatserna s att olika handlingsalternativ diskuteras ppet. Man behver ocks ha en frestndare som finns p plats eller som regelbundet kommer p besk och man behver ha en genomtnkt mlsttning att arbeta efter.
Den arbetsledning som under lngre perioder utelmnar en personalstyrka t sig sjlv lgger en god grund fr kommande personalproblem, misshlligheter och kanske vergrepp. Detta r ett ansvar som man inte kan frnskriva sig.
vergrepp r ofta en konsekvens av dliga arbetsfrhllande. En personalstyrka som arbetar med svra problem utan att f tillrckligt std utstts fr stora pfrestningar. Har man tur kanske ngon hinner reagera i tid innan det hnder frskrckliga saker.
Hr nedan kommer ett axplock av uppmrksammade fall av vergrepp under de senaste ren. Listan kunde gras mnga gnger lngre. De flesta fall kommer aldrig lngre n - i bsta fall - till en anmlan som s smningom leder till ngon smrre frndring. Andra fall har det skrivits om i pressen utan att det ntt vr knnedom. Men, fr att du som nd tvivlar p att allvarliga vergrepp frekommer, ska bli mer klarsynt och skrpa din vaksamhet, r frhoppningsvis dessa exempel tillrckliga.
rgryte. Juni 1998.
Yrkesinspektionen gr in och krver att kommunen tgrdar den anstrngda arbetssituationen p Welandergatans gruppbostad. ver 50 incidenter har anmlts under ret.
- Jag invntar svar, sger yrkesinspektr Rune Lysmark. Situationen r s allvarlig att bemanningen nattetid mste frdubblas fr att trygga de anstlldas skerhet.
Christina Wising som r skyddsombud p gruppbostaden instmmer i Yrkesinspektionens kritik:
- Personalen mr inte bra. Flera vikarier har slutat och man har frbrukat mycket folk dr. Utvecklingssamtal har man inte haft p lnge, det har inte funnits ngon arbetsledare p gruppbostaden p drygt ett r och personalen har ftt dra ett orimligt tungt lass.
Klla: Gteborgsposten.
Hedemora. Januari 1998.
En utvecklingsstrd kvinna, boende i egen lgenhet, vgrar att stiga upp och g till den dagliga verksamheten. Personalen frsker vertala henne men hon vgrar. D frsker en ur personalstyrkan att med vld f henne att stiga upp. Enligt vittnena har den kvinnliga vrdaren tagit tag i kvinnans hgra arm och dragit henne ur sngen. Hon ska drvid ha fallit i golvet och tumultet slutade med att vrdaren slet undan mattan s att kvinnan tumlade runt och blev liggande. Vrdaren ska enligt uppgift ha skrikit: "Nu reser du dig upp din bortskmda, frbannade ungjvel!" Kvinnan ska d ha skrikit "Jag ska mrda dig! Jag hatar dig!" Den vriga personalen sger sig ha sett blmrken p kvinnans arm.
Kvinnans mamma polisanmlde hndelsen, annars hade kommunen, enligt uppgift, gjort det. Vrdaren avstngdes frn fortsatt tjnstgring. I tingsrtten flldes vrdaren fr ofredande. Men i hovrtten friades hon. Hovrtten ansg att uppgifterna om vilket vld som anvnts inte kunnat styrkas. Man ansg det visserligen vara klarlagt att vrdaren handgripligen antastat kvinnan, men att det frn behandlingssynpunkt var av vsentlig betydelse att kvinnan lmnade sngen och deltog i dagverksamheten och att "den vidtagna tgrden varit frsvarlig under frhandenvarande omstndigheter".
Mot detta reagerade Hedemoras omsorgschef, Solveig Pernsj. "Man fr inte slita upp mnniskor ur sngen mot deras vilja bara fr att de ska ivg till en daglig sysselsttning" , sa hon. " Det gr att prata vnligt. Ibland fr man g ifrn ett tag och komma tillbaka. Mnniskan behver vl inte stiga upp precis nr du som personal vill det. Och gr det inte kanske hon kan ligga kvar en dag, det r vl inte hela vrlden. Vi har skapat rutiner fr hur vi ska hantera vergrepp. Vi har utbildat frestndare, sjukskterskor och personal, och alla vet att de r skyldiga att anmla. Fr oss gller fortfarande att man inte p ngot stt fr krnka dem vi ska hjlpa. Vra rutiner gller n."
ven den ansvariga sjukskterskan i kommunen reagerade mot domsklen och begrde ett klarlggande frn Socialstyrelsen. Knut Mrfeldt p Socialstyrelsen i rebro sger att personalen aldrig fr tveka om att anmla om ngon utsatts fr vergrepp. "Utgngspunkten r att det finns en orsak nr en funktionshindrad agerar p ett visst stt - och det ska man kunna bedma och hantera. Att g till vergrepp r inte "acceptabelt".
Kllor: Dom i Svea Hovrtt 990303, anmlan till
lnsstyrelsen 980305 och Sdra Dalarnes Tidning och DN .
Nssj. November 1998.
En semestervikarie vid gruppboendet Hasselid i Flisby blir arg nr hon utstts fr sexuella trakasserier av en 55-rig vrdare. Hon reagerar ocks nr han tvngsmatar en av vrdtagarna genom att hlla fr hennes mun s att hon inte kan andas. Vikarien blir ocks vittne till hur han flera gnger slr kvinnan i huvudet.
Det intrffade anmls s smningom till verksamhetschefen, Ann-Sofie Martini, som kallade in de anstllda fr samtal. Den man som trakasserat vikarien anklagas d fr att systematiskt ha slagit och torterat vrdtagarna.
Mannen beskrivs som en dominant person med stor pondus och 25 rs erfarenhet i yrket. Enligt den information som s smningom kom fram till omsorgsledningen i Nssj r det troligt att misshandeln och trakasserierna pgtt nstan lika lnge. Frst p Betesda vrdhem dr han arbetade fram till nedlggningen. 1989 anmldes han dr av en av de anstllda. Den kvinnan som d gjorde anmlan berttar om hur en ldre utvecklingsstrd man kommit fram till henne med sin rullator. Han var alldeles blslagen och blodig i ansiktet och berttade att det var den nu anklagade som hade slagit honom. Nr denne blev tillfrgad sa han bara att mannen ramlat omkull och slagit sig. Kvinnan slutade strax efter anmlan gjorts och fick aldrig veta att saken tystades ner av vrdledningen.
Nr mannen flyttade till gruppboendet Hasseliden fortsatte misshandeln. En anstlld berttar hur mannen hllt vitpeppar i munnen p en kvinnlig vrdtagare. Vid ett annat tillflle tvingade han en kvinna som var rdd fr sprutor att dra ner byxorna och lgga sig p en sng. Sedan stack han henne flera gnger i skinkan med ett hftstift. Hon blev ocks vittne till hur 55-ringen slog hrt mot ronen p en av kvinnorna i boendet.
Mannen nekade till misshandeln. Han sa visserligen att han brukade "klappa till" en av de kvinnliga vrdtagarna, men ansg inte att detta kunde betraktas som misshandel.
- Det var fr att vcka henne, liksom. Hon var inte med, frsvarade han sig.
Varfr har d s f reagerat under alla dessa r?
- Vad vi frstod d var att den hr mannen var oerhrt dominant och att han tillsammans med ett par andra vrdtagare tryckte ner andra i personalgruppen, sger omsorgsnmndens ordfrande Jeanette Sderstrm.
Vid Eksj tingsrtt vittnade sex anstllda om den misshandel som pgtt. Tre vrdare vittnade till den anklagades frdel. Frsvarsadvokaten menade att personalen inbillat sig det hela och att man under tv rs tid talat om 55-ringen, men inte med honom. "Om de pstdda vergreppen verkligen skett kan jag inte begripa varfr man inte anmlt det tidigare eller antecknat det i dagboken. Personalen r ju i lag skyldiga att anmla vergrepp. Det r inte en trovrdig frklaring att de varit rdda fr att anmla honom, sa frsvarsadvokaten.
Tingsrtten valde att tro p klagarens vittnen som, enligt rtten, hade gjort ett tillfrlitligt intryck. Vrdaren flldes p fem talspunkter och friades p en (dr det enligt rtten inte kunde uteslutas att den utvecklingsstrde kunde ha skadat sig sjlv). 55-ringen dmdes till fyra mnaders fngelse.
Klla: Smlands-Tidningen och Expressen.
Motala. December 1998.
Vid ett gruppboende har en 53-rig kvinnlig vrdare flera gnger misshandlat de boende med sparkar och slag. S hr berttar personalen:
"En av vrdtagarna hade stoppat sina hnder innanfr trjan. Hon frskte att f honom att ta ut hnderna, men lyckades inte. Hon blev arg. Slog drefter i rask takt tre knytnvsslag mot hans huvud. Jag blev chockad ver tilltaget och tnkte mycket p det i efterhand."
"En av vrdtagarna r blind. Han hller nstan hela tiden p att spotta p sin hand. Det var kvllstid och vi satt tillsammans med vrdtagarna och tittade p TV. Hon blev arg och tog hans skrp till morgonrocken och band fast armen s att han inte kunde spotta p den. Hon tyckte vi var larviga som brydde oss om vad hon gjorde. Han blev mrkbart irriterad av att bli fastbunden."
Kvinnan irriterade sig p de utvecklingsstrda och har uppgett att hon inte trivdes p jobbet.
Misshandeln har pgtt under 1997 och 1998 d hon slutade. Det var nr arbetsledningen planerade att teranstlla henne som den vriga personalen protesterade. Enligt en av de anstllda vid gruppboendet har hon tidigare antytt fr vrdledningen att kvinnan misshandlat de boende. Men enligt Kent-Willy Brandt som r chef fr omsorgsomrdet i Motala har detta inte gtt fram.
Kvinnan talades fr fem fall av misshandel. Hon nekar till alla anklagelser.
Klla: Expressen.
Frjestaden. April 1999.
P en gruppbostad har frekommit upprepade vergrepp mot en av de boende. Frvaltningschefen, Lisbeth Bjrklund, polisanmler vergreppen nr hon via frestndaren fr reda p vad som hnt.
Gruppbostaden har funnits sedan slutet av 80-talet. Bde den som utsatts fr vergreppen och den personal som frvat dem har funnits dr sedan starten. I en anmlan till lnsstyrelsen i Kalmar ln skriver FUB:s rttsombud och den gode mannen att det inte kan uteslutas att misshandeln skett under en fljd av r.
Det r uppenbart att flera i personalgruppen haft knnedom om det som hnt men inte anmlt det hela. En vikarie var den frste att uppmrksamma vergreppen men i brjan fick hon inget std.
En nyanstlld frestndare p enheten tog upp saken med sin bitrdande frvaltningschef men fick inte heller hon ngot std till en brjan. Frst nr frestndaren tar kontakt med frvaltningschefen sker en polisanmlan.
"Vi har anledning att misstnka att det kan finnas allvarliga brister i svl arbetsrutiner, anmlningsrutiner, personalens kompetens och lmplighet att arbeta med personer med utvecklingsstrning", skriver anmlarna.
Klla: Anmlan till Lnsstyrelsen i Kalmar.
Sundsvall. Juni 1999.
Ett korttidshem fr frstndshandikappade barn r inrymt i en vanlig villa. I kllaren har man gjort i ordning ett avskilt utrymme fr en autistisk pojke som hlls avskild frn de andra barnen. Dr har pojken vistats med lsta drrar och stngda fnster nr han inte varit i skolan eller utomhus. Nr yrkesinspektionen kommer till stllet slr man larm.
Pojken hade kommit till korttidshemmet tv r tidigare och det stod tidigt klart fr personalen att man inte kunde ha honom tillsammans med de andra barnen. Han kommunicerar genom att skrika och skrmmer dem.
Socialnmndens ordfrande, Martin Johansson, tycker dock att beskrivningen i massmedia av pojkens milj varit verdriven:
- Han r alltid tillsammans med personal. Vi har gjort vrt bsta, sger han till TT.
Samtidigt har det dock framkommit uppgifter om att kommunen haft olika lsningar p gng. Dessa har skjutits upp eller aldrig blivit av.
- Jag vill inte sga att det varit av enbart ekonomiska skl, men pengar har spelat in, sger omsorgschef Ulf Lrng.
Klla: DN.
Handen. Augusti 1999.
En elevassistent vid en specialskola misstnks ha misshandlat en elev under lektionstid. Chefsklagare Mats hlund har talat elevassistenten vid Handens tingsrtt. Elevassistenten har erknt att hon misshandlat den gravt utvecklingsstrde och synskadade 12-rige pojken.
Misshandeln skedde en dag p vren. En annan anstlld vid skolan sg det hela och slog larm.
Elevassistenten hade med vld slpat in pojken i ett mindre rum. Pojken hade frskt gra motstnd och fick d fler slag i ansiktet.
- Nu ska du ta mig fan sluta, ska elevassistenten ha skrikit samtidigt som hon slog.
Elevassistentens enda frklaring till misshandeln var att hon inte lngre orkade hra pojken grta.
Kllor: TT, Expressen och DN.
Gteborg. November 1999.
En kvinna med lindrig utvecklingsstrning som bor i en gruppbostad besker under hsten 1998 en lkare. Han hittar en knl i ena brstet p kvinnan och misstnker brstcancer. Hon fr en remiss till mammografi. Men ingen underskning genomfrs. Trots att personalen i gruppboendet knner till remissen s glms den helt enkelt bort.
Ett r senare, vid ett nytt lkarbesk upptcks knlen igen. Det konstateras att hon har brstcancer och man tvingas operera bort ena brstet.
En utredning sker hur det hela kunde glmmas bort. Kvinnans kontaktperson i personalstyrkan var vid tillfllet sjukskriven och en annan personal hade fljt med henne till doktorn. Denna tog upp det som hnt p ett personalmte d hon ocks lmnade ver remissen. Enligt Rolf Elgh, avdelningschef i Lundby stadsdelsnmnd, r det kontaktpersonen som varit frsumlig. Hon har glmt att bestlla tid fr underskning vilket lett till ett rs frdrjning av behandlingen, skriver han. Rolf Elgh r ocks kritisk mot den vriga personalen som inte reagerat.
En av de anstllda sger att detta beror p att kulturen p arbetsplatsen r sdan.
- Man frgar inte hur ngon annan skter sitt uppdrag, sger hon.
Chefen fr gruppboendet slipper dremot helt undan kritik i utredningen. Trots att ocks hon var med p personalmtet d det framkom att kvinnan hade en tumr som borde underskas. S hr sger Rolf Elgh om detta:
- Jo, det r klart att ansvaret vilar henne ocks, liksom det vilar mig. Men vi har s stora chefsomrden och litar p personalen.
Lillian Andersson, slkting och god man till kvinnan r upprrd:
- De arbetar med mnniskor och fick hra att en av dem hade en tumr. Att det inte var ngon som d var intresserad av hur det gtt!, sger hon.
Klla: GP.