Artikel i Intra 4/1999.
Det stora steget (3)
ÓDen svraste perioden fr
en person med utvecklingsstrning r ofta nr skolan tar slut.Ó Det sger Kjell
Nordenstam som terapeut vid psykoterapimottagningen fr vuxna vid
Omsorgsverksamhetens Lnscenter i
Stockholm.
Fr mnga personer med lindrig eller mttlig utvecklingsstrning innebr steget mellan skola och daglig verksamhet, mellan hemmaboende och eget boende eller boende i gruppbostad, att man hamnar i en existentiell livskris. Frgor om den egna personen och funktionshindret blir ptagliga. Likas uppstr frgor om den sexuella identiteten, om behovet av en partner och om man kan f barn och bilda familj. Flertalet klarar sig igenom denna period utan allvarliga psykiska problem, men mnga behver ocks ett psykologiskt std.
En som har stor erfarenhet av detta r Kjell Nordenstam. Efter 25 rs arbete som psykolog inom omsorgsverksamhet och habilitrering arbetar han nu sedan fyra r tillbaka som psykoterapeut vid terapimottagningen fr personer med utvecklingsstrning och andra funktionshinder i Stockholms ln.
- Denna existentiella kris kan fr en del verg i lngvariga psykiska problem, sger Kjell Nordenstam. Psykiatrin har stora svrigheter att hantera denna typ av problematik eftersom man dr inte har klart fr sig vad som r speciellt fr denna grupp mnniskor. Man frstr inte det speciella i deras existentiella situation och man har bristande insikter om handikappet. Detta leder ltt till att man betraktar den existentiella krisen som ett symtom p psykisk sjukdom, ja att man psykiatriserar utvecklingsstrdas problem.
De erfarenheter som samlats under de fyra r som psykoterapimottagningen funnits r p mnga stt unika. Sammanlagt har omkring 200 personer varit i kontakt med mottagningen. Mellan 50-60 terapier r igng varje vecka. Av klienterna r drygt hlften under 30 r. Det r lika mnga mn som kvinnor, drygt hlften bor i gruppbostad och flertalet arbetar p dagcenter. De flesta har en lindrig utvecklingsstrning.
- Det finns tv tydliga huvudgrupper som remitteras till mottagningen, sger Kjell Nordenstam. Dels r det unga vuxna som haft det frhllandevis bra. De har vuxit upp i sin familj och haft en integrerad skolgng, men nr syskonen flyttar hemifrn, utbildar sig, fr jobb, gifter sig, tar krkort osv, s blir det alltmer uppenbart att man r annorlunda. Det vcker knslor som r svra att hantera. Vem ska man tala med om att man knner sig ensam, utanfr och mindre vrd?
Den andra stora gruppen r den som har en svrare, tidigare strning, kanske p grund av otrygg uppvxt eller traumatiska upplevelser. Sexuell problematik r inte ovanlig i ngondera gruppen. Det kan glla allt frn sexuella identitetsproblem till att man varit utsatta fr sexuella vergrepp.
Gemensamt fr alla r att man gmmer sig bakom ett skal. Drbakom finns sorgen och vreden mot dem som r normala. Dr finns avund, ilska, ngest, sjlvmordstankar och depression.
Fr att en terapi ska fungera krvs att terapeuten har kunskap om funktionshindret. Utvecklingsstrning innebr fr det mesta att man tnker konkret, att man har svagare verklighetsuppfattning, att man lever i ett strre beroende och knner strre maktlshet.
Det r ocks viktigt att personen har ett bra std i vardagsmiljn under terapin. Det behvs ofta att ngon fljer med och stttar, att personal och anhriga vet att det kan vara jobbigt att g i terapi.
Det krvs ocks att personen har en egen motivation, upplever ett lidande och vill f hjlp med det. Det rcker inte med att omgivningen anser att den utvecklingsstrde behver terapi.
- Mnga personer med utvecklingsstrning har ett magiskt tnkande, sger Kjell Nordenstam. Man tnker t ex att "om jag fr barn blir jag normal" eller "nr jag blir 30 s blir jag normal". Man behver hjlp med att bearbeta sorgen som man upplever nr verkligheten inte svarar mot dessa frestllningar.
Mnga har ocks en svr depression och ofta ett sjlvskadande beteende som hnger samman med denna depression. Symptomen kan ibland likna ett psykotiskt beteende utan att fr den skull vara det. Inte sllan medfr frsvaren mot den existentiella smrtan en svrare inre psykisk situation. Man anstrnger sig s att utt verka "normal" att man tvingas "stnga av" stora delar av sin personlighet. Allra smst mr de som helt och hllet dljer sin sorg och sina tankar.
En terapi brukar i genomsnitt vara i 1-3 r. Erfarenheterna frn mottagningen r fr det mesta goda. De flesta personer med utvecklingsstrning kan i dessa samtal f hjlp och std att hantera sina problem.