ntligen fr vi veta vad som gller!
S hr sger Socialstyrelsen:
SOSFS 2002:9 (S)
Socialstyrelsens freskrifter
och allmnna rd om bostad med srskild service fr vuxna enligt 9 € 9 lagen
(1993:387) om std och service till vissa funktionshindrade, LSS; beslutade den
19 november 2002.
Socialstyrelsen freskriver fljande med std av 13 € andra stycket frordningen (1993:1090) om std och service till vissa funktionshindrade och beslutar fljande allmnna rd.
1 € Med omvrdnad avses i dessa freskrifter och allmnna rd all individuellt anpassad hjlp i den dagliga livsfringen som fr de boende skall ing i insatsen bostad med srskild service fr vuxna enligt lagen (1993:387) om std och service till vissa funktionshindrade.
2 € Med individuellt anpassad hjlp i den dagliga livsfringen avses insatser som skall tillgodose den enskildes psykiska, fysiska och sociala behov, t.ex. hjlp med att
- ta, dricka och frflytta sig,
- skta personlig hygien och kl sig,
- skta hemmet, tillreda mltider, gra renden och inkp,
- kommunicera, upprtthlla sociala kontakter och bryta isolering,
- gra tillvaron begriplig, frutsgbar och trygg,
- planera framt,
- gra tillgnglig den hlso- och sjukvrd, inklusive habilitering, rehabilitering och hjlpmedel, och den tandvrd som den enskilde behver, samt
- se till att misstankar om vergrepp och andra brott mot den enskilde polisanmls.
3 € Omvrdnad enligt 9 c € lagen (1993:387) om std och service till vissa funktionshindrade skall
- ges p ett sdant stt att den strker den enskildes tilltro till sin egen frmga,
- kontinuerligt anpassas efter rdande omstndigheter s att den svarar mot den enskildes aktuella situation, och
- noggrant planeras, dokumenteras och fljas upp.
Fr att undvika en institutionell milj br en bostad med srskild service fr vuxna enligt 9 € 9 lagen (1993:387) om std och service till vissa funktionshindrade inte vara belgen i nra anslutning till
- en annan sdan bostad, eller
- andra bostder som inte r ordinra ssom t.ex. korttidshem eller srskilda boendeformer fr ldre.
Som regel br inte heller en bostad med srskild service fr vuxna samlokaliseras med lokaler fr daglig verksamhet.
4 € Samtliga former av bostad med srskild service fr vuxna skall ha en av huvudmannen srskilt utsedd person som frestr verksamheten.
5 € Med lmplig utbildning enligt 3 € frordningen (1993:1090) om std och service till vissa funktionshindrade avses en hgskoleutbildning som r relevant fr att en person skall kunna frest verksamheten i en gruppbostad. Den person som av huvudmannen r utsedd att ha denna ledarskapsfunktion skall ha tillrcklig kunskap och kompetens fr att bl.a. kunna ansvara fr att
- arbetet organiseras s att den enskilde genom omvrdnaden tillfrskras goda levnadsvillkor,
- omvrdnaden knnetecknas av en god etik och ett vrdigt bemtande,
- omvrdnaden fr varje boende planeras, dokumenteras och fljs upp,
- kommunens eventuella vriga krav p eller riktlinjer fr vad som skall dokumenteras verkstlls,
- rutiner finns fr att hantera synpunkter och klagoml,
- personalen har den kunskap som behvs fr en ndamlsenlig verksamhet,
- personalens behov av handledning tillgodoses,
- personalens behov av kompetensutveckling bevakas och stds,
- personal rekryteras och introduceras,
- verksamheten planeras, utvecklas och utvrderas,
- verksamhetens resultat frmedlas till verordnade och politiker, och
- verksamheten utvecklas i takt med ndrad lagstiftning och nya forskningsresultat.
vriga bostder
med srskild service fr
vuxna
Enligt 6 € lagen (1993:387) om std och service till vissa funktionshindrade skall det finnas den personal som behvs fr att ett gott std och en god service och omvrdnad skall kunna ges. Fr en person som frestr en bostad med srskild service fr vuxna som inte r gruppbostad br drfr samma utbildningskrav glla som fr en person som frestr en gruppbostad.
Antal boende
Gruppbostad
I en gruppbostad br i regel endast tre till fem personer bo. Ytterligare ngon boende br kunna accepteras men endast under frutsttning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillfrskras goda levnadsvillkor.
Antalet boende i en servicebostad br vara s begrnsat att serviceboendet integreras i bostadsomrdet och en institutionell boendemilj undviks.
S lngt det r mjligt br huvudmannen beakta de boendes nskeml och synpunkter nr det gller sammansttningen av den grupp som skall bo i gruppbostaden.
Gemensamhetslokaler
i gruppbostaden
Gruppbostadens gemensamhetslokaler br
- ligga i nra eller direkt anslutning till de enskilda lgenheterna,
- vara ltta att n,
- vara till fr dem som bor i gruppbostaden och tjnstgrande personal, och
- endast kunna nyttjas av andra p de boendes villkor.
Denna frfattning trder i kraft tv veckor efter den dag d frfattningen utkom frn trycket.
Socialstyrelsen
KERSTIN WIGZELL
(Socialtjnstavdelningen)
SOSFS 2002:9 utkom frn trycket den 12 december 2002.
Socialstyrelsens krav p bostaden
I anknytning
Socialstyrelsens Allmnna Rd om bostder fr vuxna har man ocks gett ut en
gedigen handbok. Dr kan man lsa om det mesta som berr denna viktiga insats.
Dr finns referat av de viktiga rttsfallen och dr finns JO-utltanden. De
juridiska resonemangen kring handlggning m m r giltiga ven fr andra
insatser n bostad med srskild service.
Intra publicerar hr ngra utdrag som r av srskilt intresse fr den enskilde, anhriga och personal.
En bostad med srskild service r den enskildes privata och permanenta bostad. Detta stller srskilda krav p bostadsstandarden. Huvudregeln br vara att de generella byggbestmmelser som gller fr bostder i allmnhet ocks skall glla fr en bostad med srskild service.
Av Boverkets byggregler framgr vad som skall finnas i en fullvrdig bostad - rum med inredning och utrustning fr personlig hygien, rum eller avskiljbar del av rum fr samvaro och smn och vila, rum eller del av rum fr matlagning etc.
- - -
Socialstyrelsens statistik visar att knappt 80 procent av dem som bor i bostad med srskild service enligt LSS har bostder som kan rknas som fullvrdiga. Detta innebr att drygt 20 procent fortfarande bor i bostder dr de endast disponerar ett rum, delar kk och i de flesta fall ven toalett och badrum.
Statistiken redovisar ett riksgenomsnitt, och det finns stora skillnader mellan enskilda kommuner. Det finns kommuner dr alla med bostad enligt LSS bor i fullvrdiga lgenheter likavl som det finns enstaka kommuner dr inga bostder enligt LSS r fullvrdiga.
En person som begr bostad med srskild service fr vuxna och bedms ha rtt till denna insats skall erbjudas en fullvrdig bostad av kommunen.
Fr personer som bor
i bostder av ldre modell
- - -
Det finns inte ngon skyldighet fr kommunen att till ett visst datum avveckla det boende som inte uppfyller dagens standardkrav. Kommunen har dremot skyldighet att informera de personer som har ett boende av ldre modell om mlet med LSS, dvs. att gra det mjligt fr personer med omfattande funktionshinder att leva som andra, inbegripet att bo s likt andra mnniskor som mjligt.
Genom uppskande och upplysande verksamhet skall kommunen verka fr att enskilda som behver det ocks ges mjlighet att fra fram nskeml om std och service enligt lagen - exempelvis nskeml om en fullvrdig bostad.
En person som i dag bor i en bostad med srskild service fr vuxna som inte uppfyller dagens standardkrav skall erbjudas en fullvrdig bostad om han eller hon stller krav p en sdan.
- - -
En person som beviljas en bostad med srskild service kan, precis som andra, ha synpunkter och nskeml nr det gller bostadsform och bostadens inre utformning. Detta gller ven bostadens lokalisering.
Std enligt LSS skall ges och utformas i samverkan med den berrde och den enskildes nskeml skall tillgodoses s lngt det r mjligt ven utifrn denna aspekt.
En utgngspunkt nr det gller lokalisering br vara att en bostad med srskild service br finnas i en milj som ger frutsttningar fr den enskilde att delta aktivt i samhllslivet.
- - -
Av frarbetena till LSS framgr att gruppbostder br vara frlagda till vanliga bostadsomrden och att de br utformas och lokaliseras s att de inte fr en institutionell prgel. I detta sammanhang nmns inte servicebostadens utformning.
Det r dock, enligt Socialstyrelsens mening, inte lmpligt att ngon form av bostad med srskild service fr en institutionell prgel. En bostad med srskild service fr vuxna br drfr inte vara belgen i nra anslutning till en annan sdan bostad, eller andra bostder som inte r ordinra, ssom t.ex. korttidshem eller srskilda boendeformer fr ldre. Som regel br inte heller en bostad med srskild service fr vuxna samlokaliseras med lokaler fr daglig verksamhet.
Exempel p samlokalisering r nr flera bostder med srskild service finns i samma byggnad eller nr det i ett bostadsomrde finns ett flertal sdana verksamheter vilket drmed kan komma att prgla omrdet.
En koncentration av bostder med srskild service och andra sociala verksamheter bidrar inte till att skapa jmlika levnadsvillkor fr dem som bor dr, och underlttar inte fr den enskilde att leva som andra.
- - -
Undantag nr det gller samlokalisering br dock kunna gras nr det handlar om bostder fr en mindre grupp personer, som r i s stort sjukvrdsbehov att medicinsk vrd mste finnas ltt tillgnglig. Likas br undantag kunna gras fr bostder i anslutning till ett s.k. socialterapeutiskt institut, dr de boende lever i bykollektiv eller liknande, tillsammans med personal och deras familjer.
Syftet med gruppboendet r att vuxna personer med funktionshinder som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad nd skall ha mjlighet att lmna frldrahemmet och skapa sig ett eget hem.
Gruppbostaden beskrivs i lagens frarbeten som ett litet antal lgenheter som r grupperade kring gemensamma utrymmen, dr service och omvrdnad kan ges alla tider p dygnet.
De gemensamma utrymmena br placeras s att de kan fungera som den samlande punkten fr de boende. De br ligga i nra eller direkt anslutning till de enskilda lgenheterna och vara ltta att n. Ytorna br vara s dimensionerade att alla som bor i gruppbostaden kan delta samtidigt i olika aktiviteter*.
De enskilda lgenheterna skall vara fullvrdiga.
Antalet boende i en gruppbostad br vara litet. Enligt Socialstyrelsens mening br det i regel endast vara tre till fem personer som bor i bostaden. Ytterligare ngon boende br kunna accepteras, men endast under frutsttning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillfrskras goda levnadsvillkor.
Fr vissa personer med omfattande funktionshinder r det srskilt viktigt att antalet kontakter i den nrmaste miljn r begrnsat. Gruppens sammansttning har dessutom stor betydelse fr att skapa frutsttningar fr en betydelsefull gemenskap fr de boende.
Ett positivt socialt samspel med andra r ndvndigt fr ett gott liv i en gruppbostad. Fr att strka och utveckla samspelet i gruppbostaden krvs att gruppen inte r fr stor. Den br inte vara strre n att den enskilde kan f en tillhrighet och en social roll i gruppen, knyta vnskapsband och kunna frst och frutsga de andras reaktioner.
I en liten grupp blir individen igenknd som en person med egen vilja, egna knslor och egna behov. De individuella behoven blir mer synliga och kan tillfredsstllas p ett personligare plan, och han eller hon har strre mjligheter att pverka och ha inflytande ver sin livsmilj. Fr den som har svrt att kommunicera kan den lilla gruppen underltta fr honom eller henne att gra sig frstdd och ocks att frst och tolka andra. Den sociala och kommunikativa frmgan kan drmed ka, vilket med strsta sannolikhet ven bidrar till att sjlvknslan byggs upp.
Ytterligare en anledning till att antalet boende i en gruppbostad inte br vara fr stort, r att den personal som svarar fr std, service och omvrdnad inte skall vara fr mnga, eftersom ven personalen rknas in i antalet sociala kontakter fr den enskilde. Det kan antas att den enskilde nskar f sitt behov av std tillgodosett av s f personer som mjligt - personer som knner den enskilde vl och som han eller hon har haft mjlighet att sjlv vlja. De boende skall drfr ha inflytande och medbestmmande ver vilken personal som skall hjlpa dem i gruppbostaden.
S lngt det r mjligt br huvudmannen beakta de boendes nskeml och synpunkter nr det gller sammansttningen av den grupp som skall bo i gruppbostaden.
- - -
Gemensamhetslokalerna och de mjligheter till samvaro och aktiviteter dessa kan erbjuda utifrn nskeml och intressen kan ses som ett komplement till de egna lgenheterna. Det gemensamma utrymmet kan ocks fungera som samlingsplats fr personalen.
Gruppbostadens gemensamhetslokaler br vara till fr dem som bor i gruppbostaden och tjnstgrande personal, och br endast kunna nyttjas av andra p de boendes villkor. Nyttjas gemensamhetslokalerna av fler n de boende och gruppbostadens personal kan bostaden ltt f en mer institutionell prgel och frdelarna med den lilla gruppen kan g frlorade.
En servicebostad bestr av ett antal lgenheter som har tillgng till gemensam service och fast anstlld personal. Lgenheterna r ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger ofta samlade i samma hus eller kringliggande hus.
Serviceboende r en mellanform mellan ett helt sjlvstndigt boende i egen lgenhet och en lgenhet i gruppbostad. Liksom lgenheter i gruppbostaden skall givetvis ven servicebostadens lgenheter vara fullvrdiga.
Inom denna mellanform kan det rymmas flera olika typer av boende. Det som gller fr samtliga r att lgenheterna skall vara fullvrdiga och att dygnet-runt-std, utifrn den enskildes behov, erbjuds i den egna lgenheten av en fast personalgrupp. Dr det finns flera servicebostder skall det ocks finnas gemensamma utrymmen fr service och gemenskap. I en servicebostad kan det bo fler personer n i en gruppbostad. Antalet boende br dock vara s begrnsat att serviceboendet integreras i bostadsomrdet och en institutionell boendemilj undviks. Fr att boendet i mjligaste mn skall vara som "en bostad som andras" och inte ha en institutionell prgel br ven samlokalisering med andra bostder med srskild service undvikas.
Det r olmpligt att yngre personer med funktionshinder erbjuds lgenhet i servicehus fr ldre, enbart av det sklet att det dr finns tillgng till service.
Med "annan srskilt anpassad bostad fr vuxna" avses en bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov men utan fast bemanning. Behvligt std och service i anslutning till boendet br ges inom ramen fr de insatser som finns att tillg enligt LSS - t.ex. personlig assistans samt ledsagarservice. Std kan ven ges i form av hemtjnst enligt
socialtjnstlagen.
I denna boendeform ingr inte omvrdnad och inte heller fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. "Annan srskilt anpassad bostad fr vuxna" r inte att betrakta som en "bostad med srskild service" och kommunen kan drfr inte anses ha ansvar fr hlso- och sjukvrden fr de personer som bor i denna boendeform.
Boendeformen "annan srskilt anpassad bostad fr vuxna" kommer inte att behandlas ytterligare i denna rttssammanstllning*.
Behovet av omvrdnad varierar mellan mnniskor med olika funktionshinder men ven ver tid fr en och samma person. Omvrdnadsbehovet kan exempelvis frndras nr man blir ldre eller vid funktionsnedsttningar som beror p progredierande sjukdom.
Omvrdnaden skall kontinuerligt anpassas efter rdande omstndigheter s att den hela tiden svarar mot den enskildes aktuella situation. En frutsttning fr en sdan utformning av omvrdnaden r att den noggrant planeras, dokumenteras och fljs upp.
Den enskilde (och i vissa fall dennes fretrdare) skall ha ett direkt inflytande nr omvrdnaden planeras, utformas och genomfrs.
Planering av omvrdnad i samband med insatsen "bostad med srskild service" r inte samma sak som en individuell plan enligt 10 € LSS. Dremot kan den planering som hr avses vara en del av den individuella planen, om den enskilde s nskar.
Fr att ven mnniskor med omfattande tillsyns- och omvrdnadsbehov skall ges mjlighet till fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingr detta som en del av insatsen "bostad med srskild service fr vuxna" och den som r huvudman fr boendet mste ta hnsyn till vad detta innebr i det enskilda fallet.
Varje individ skall allts ges mjlighet att utifrn nskeml och frmga anvnda det utbud som finns. Att personer som bor i samma gruppbostad har likartade intressen och nskeml fr sin fritid r inte skert, och det r drfr inte lmpligt att fritiden planeras kollektivt.
Personalen har som en viktig uppgift att ge den enskilde std att utveckla egna fritidsintressen. Det kan handla om att stdja den enskildes frmga och intresse att utveckla ngon talang, men det kan ocks innebra att visa p aktiviteter som den enskilde tidigare inte haft mjlighet att prva.
Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter behver inte alltid ske ute i samhllet. Std kan ven behvas fr att f tillgng till musik, film, bcker och nyheter i hemmet. Personalens uppgift kan d vara att frmedla lttlsta bcker och tidningar eller litteratur intalad p band eller i form av punktskrift. Genom lsestunder med hglsning kan de som inte sjlva kan eller orkar lsa f tillgng till bcker, tidningar och samhllsinformation.
Det personliga stdet r fr mnga den viktigaste frutsttningen fr att kunna ta del av information, kunna ta sig till och frn en aktivitet och kunna vara delaktig i aktiviteten. Insatsen "bostad med srskild service fr vuxna" innefattar fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter och personalens dimensionering mste drfr vara anpassad s att det finns mjlighet att ge det std till detta som behvs.
Det personliga stdet br normalt och i frsta hand tillgodoses inom ramen fr boendet. Ibland kan den enskilde dock ha individuella nskeml som kan vara svra att tillgodose av den ordinarie personalen. I dessa fall kan det vara ndvndigt fr den enskilde att f kompletterande std genom ngon av de vriga insatserna i 9 € LSS, t.ex. ledsagarservice eller i undantagsfall personlig assistans.
Ledsagareservice kan utifrn den enskildes behov och nskeml vara ett komplement till den ordinarie personalen nr det gller behov av ledsagning utanfr bostaden och kan t.ex. anvndas fr att delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet.
- - -
Huvudmnnen fr sjlva organisera verksamheten p ett ndamlsenligt stt men samtliga former av bostad med srskild service fr vuxna skall ha en av huvudmannen srskilt utsedd person som frestr verksamheten.
- - -
Ngot krav p att den som frestr verksamheten inte fr ha ansvar fr fler n en boendeenhet finns inte*.
- - -
De krav som kan stllas p de anstllda r att de skall ha sdan utbildning och erfarenhet att de kan ge de boende den omvrdnad de behver, s att varje individ, vid varje tidpunkt, tillfrskras goda levnadsvillkor och ges mjlighet att leva som andra - trots sina funktionshinder. Fr att uppfylla dessa kvalitetskrav krvs att personalen bde har en generell kunskap som bas och dessutom specifika kunskaper fr att bemta varje person efter hans eller hennes behov. Det r bl.a. ndvndigt att personalen har kunskap om funktionshinder, frhllningsstt och bemtande, hjlpmedel, kommunikationsstt, kompletterande stdtgrder (medicinska, sociala, ekonomiska m.fl.) och lagstiftning.
¥ Kunskap om funktionshinder
Fr att kunna ge std och omvrdnad behver den personal som arbetar i bostad med srskild service ha kunskaper dels om olika funktionshinder, dels om funktionshindrens omfattning och konsekvenser fr varje enskild person.
¥ Kunskap om frhllningsstt och bemtande
Personalen behver kunskap om och dela den humanistiska mnniskosyn som ligger till grund fr handikappolitiken och som skall prgla alla insatser.
Avgifter fr bostad, fritidsverksamhet
och kulturella aktiviteter
En viktig handikappolitisk princip r att en person inte skall ha merkostnader p grund av sitt funktionshinder. Tanken r att ett omfattande behov av omvrdnad p grund av funktionshinder inte skall medfra en lgre levnadsstandard n den som gller fr personer utan motsvarande behov.
- - -
Kommunen fr ta ut skliga avgifter enligt de grunder som kommunen sjlv bestmmer. Avgifterna fr dock inte verstiga kommunens sjlvkostnader. Kommunen r dessutom skyldig att se till att den enskilde fr behlla tillrckligt med pengar fr att tillgodose sina personliga behov.
- - -
Rttspraxis visar entydigt att de gemensamma utrymmena i en bostad med srskild service fr vuxna inte fr frdelas p hyresgsterna fr att rknas som om det vore bostadsyta vid berkningen av hyran.
- - -
Avgifter fr tas ut ven fr fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Den enskilde br svara fr sina personliga kostnader, men han eller hon br inte ha kostnader fr de merkostnader som kan tillkomma pga. funktionshindret, t.ex. kostnader fr fljeslagare nr en sdan behvs fr att aktiviteten skall kunna genomfras.
Dokumentation i bostad
med srskild service fr vuxna
- - -
Nr det gller "bostad med srskild service fr vuxna" r det ndvndigt med viss dokumentation bl.a. av rttsskerhets- och omvrdnadsskl och fr att mjliggra kvalitetsskring, uppfljning, utvrdering och tillsyn av verksamheten. Enligt Socialstyrelsens freskrifter skall i varje enskilt fall omvrdnaden noggrant planeras, dokumenteras och fljas upp. Drutver r det kommunen som avgr, mer i detalj, vad som skall dokumenteras och som ocks har det yttersta ansvaret fr att s sker. Det gller ven nr kommunen med bibehllet ansvar sluter avtal med ngon annan om att tillhandahlla insatsen. Dokumentationsfrgan mste drfr uppmrksammas vid avtalsskrivandet
I varje "bostad med srskild service fr vuxna" har den person som frestr verksamheten ansvar fr att omvrdnaden dokumenteras och att kommunens eventuella vriga krav p eller riktlinjer fr vad som skall dokumenteras verkstlls.
Frvaring
Dokumentation som rr enskilda individer mste av sekretess- och tystnadspliktsskl frvaras s att obehriga inte fr tillgng till den.
Att lsa:
Socialstyrelsen. Bostad med srskild service fr vuxna enligt LSS. Std fr rttstillmpning och handlggning. 181 sidor. 2003. Pris 170 kr. Socialstyrelsens kundtjnst. Skriften kan ocks laddas ner frn: www.sos.se