Artikel i Intra 1/2003.

 

 

 

Bostad med sŠrskild service

 

€ntligen fŒr vi veta vad som gŠller!

 

 

 

SŒ hŠr sŠger Socialstyrelsen:

 

SOSFS 2002:9 (S)

Socialstyrelsens fšreskrifter och allmŠnna rŒd om bostad med sŠrskild service fšr vuxna enligt 9 € 9 lagen (1993:387) om stšd och service till vissa funktionshindrade, LSS; beslutade den 19 november 2002.

 

 

Socialstyrelsen fšreskriver fšljande med stšd av 13 € andra stycket fšrordningen (1993:1090) om stšd och service till vissa funktionshindrade och beslutar fšljande allmŠnna rŒd.

 

 

 

Definitioner

 

Fšreskrifter

 

1 € Med omvŒrdnad avses i dessa fšreskrifter och allmŠnna rŒd all individuellt anpassad hjŠlp i den dagliga livsfšringen som fšr de boende skall ingŒ i insatsen bostad med sŠrskild service fšr vuxna enligt lagen (1993:387) om stšd och service till vissa funktionshindrade.

 

2 € Med individuellt anpassad hjŠlp i den dagliga livsfšringen avses insatser som skall tillgodose den enskildes psykiska, fysiska och sociala behov, t.ex. hjŠlp med att

 

- Šta, dricka och fšrflytta sig,

- skšta personlig hygien och klŠ sig,

- skšta hemmet, tillreda mŒltider, gšra Šrenden och inkšp,

- kommunicera, upprŠtthŒlla sociala kontakter och bryta isolering,

- gšra tillvaron begriplig, fšrutsŠgbar och trygg,

- planera framŒt,

- gšra tillgŠnglig den hŠlso- och sjukvŒrd, inklusive habilitering, rehabilitering och hjŠlpmedel, och den tandvŒrd som den enskilde behšver, samt

- se till att misstankar om švergrepp och andra brott mot den enskilde polisanmŠls.

 

 

 

OmvŒrdnad

 

Fšreskrifter

 

3 € OmvŒrdnad enligt 9 c € lagen (1993:387) om stšd och service till vissa funktionshindrade skall

 

- ges pŒ ett sŒdant sŠtt att den stŠrker den enskildes tilltro till sin egen fšrmŒga,

- kontinuerligt anpassas efter rŒdande omstŠndigheter sŒ att den svarar mot den enskildes aktuella situation, och

- noggrant planeras, dokumenteras och fšljas upp.

 

 

 

Bostad utan institutionell prŠgel

 

AllmŠnna rŒd

 

Fšr att undvika en institutionell miljš bšr en bostad med sŠrskild service fšr vuxna enligt 9 € 9 lagen (1993:387) om stšd och service till vissa funktionshindrade inte vara belŠgen i nŠra anslutning till

 

- en annan sŒdan bostad, eller

- andra bostŠder som inte Šr ordinŠra sŒsom t.ex. korttidshem eller sŠrskilda boendeformer fšr Šldre.

 

Som regel bšr inte heller en bostad med sŠrskild service fšr vuxna samlokaliseras med lokaler fšr daglig verksamhet.

 

 

 

Person som fšrestŒr verksamheten

 

Fšreskrifter

 

4 € Samtliga former av bostad med sŠrskild service fšr vuxna skall ha en av huvudmannen sŠrskilt utsedd person som fšrestŒr verksamheten.

 

 

 

Gruppbostad

 

Fšreskrifter

 

5 € Med lŠmplig utbildning enligt 3 € fšrordningen (1993:1090) om stšd och service till vissa funktionshindrade avses en hšgskoleutbildning som Šr relevant fšr att en person skall kunna fšrestŒ verksamheten i en gruppbostad. Den person som av huvudmannen Šr utsedd att ha denna ledarskapsfunktion skall ha tillrŠcklig kunskap och kompetens fšr att bl.a. kunna ansvara fšr att

 

- arbetet organiseras sŒ att den enskilde genom omvŒrdnaden tillfšrsŠkras goda levnadsvillkor,

- omvŒrdnaden kŠnnetecknas av en god etik och ett vŠrdigt bemštande,

- omvŒrdnaden fšr varje boende planeras, dokumenteras och fšljs upp,

- kommunens eventuella švriga krav pŒ eller riktlinjer fšr vad som skall dokumenteras verkstŠlls,

- rutiner finns fšr att hantera synpunkter och klagomŒl,

- personalen har den kunskap som behšvs fšr en ŠndamŒlsenlig verksamhet,

- personalens behov av handledning tillgodoses,

- personalens behov av kompetensutveckling bevakas och stšds,

- personal rekryteras och introduceras,

- verksamheten planeras, utvecklas och utvŠrderas,

- verksamhetens resultat fšrmedlas till šverordnade och politiker, och

- verksamheten utvecklas i takt med Šndrad lagstiftning och nya forskningsresultat.

 

 

 

…vriga bostŠder

med sŠrskild service fšr vuxna

 

AllmŠnna rŒd

 

Enligt 6 € lagen (1993:387) om stšd och service till vissa funktionshindrade skall det finnas den personal som behšvs fšr att ett gott stšd och en god service och omvŒrdnad skall kunna ges. Fšr en person som fšrestŒr en bostad med sŠrskild service fšr vuxna som inte Šr gruppbostad bšr dŠrfšr samma utbildningskrav gŠlla som fšr en person som fšrestŒr en gruppbostad.

 

 

 

Antal boende

Gruppbostad

 

AllmŠnna rŒd

 

I en gruppbostad bšr i regel endast tre till fem personer bo. Ytterligare nŒgon boende bšr kunna accepteras men endast under fšrutsŠttning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillfšrsŠkras goda levnadsvillkor.

 

 

 

Servicebostad

 

AllmŠnna rŒd

 

Antalet boende i en servicebostad bšr vara sŒ begrŠnsat att serviceboendet integreras i bostadsomrŒdet och en institutionell boendemiljš undviks.

 

 

 

SammansŠttningen i gruppbostaden

 

AllmŠnna rŒd

 

SŒ lŒngt det Šr mšjligt bšr huvudmannen beakta de boendes šnskemŒl och synpunkter nŠr det gŠller sammansŠttningen av den grupp som skall bo i gruppbostaden.

 

 

 

Gemensamhetslokaler

i gruppbostaden

 

AllmŠnna rŒd

 

Gruppbostadens gemensamhetslokaler bšr

 

- ligga i nŠra eller direkt anslutning till de enskilda lŠgenheterna,

- vara lŠtta att nŒ,

- vara till fšr dem som bor i gruppbostaden och tjŠnstgšrande personal, och

- endast kunna nyttjas av andra pΠde boendes villkor.

 

Denna fšrfattning trŠder i kraft tvŒ veckor efter den dag dŒ fšrfattningen utkom frŒn trycket.

 

Socialstyrelsen

KERSTIN WIGZELL

 

Ellinor Englund

(SocialtjŠnstavdelningen)

 

SOSFS 2002:9 utkom frŒn trycket den 12 december 2002.

 

 

 

 

 

 

Socialstyrelsens krav pΠbostaden

 

 

I anknytning Socialstyrelsens AllmŠnna RŒd om bostŠder fšr vuxna har man ocksŒ gett ut en gedigen handbok. DŠr kan man lŠsa om det mesta som beršr denna viktiga insats. DŠr finns referat av de viktiga rŠttsfallen och dŠr finns JO-utlŒtanden. De juridiska resonemangen kring handlŠggning m m Šr giltiga Šven fšr andra insatser Šn bostad med sŠrskild service.

Intra publicerar hŠr nŒgra utdrag som Šr av sŠrskilt intresse fšr den enskilde, anhšriga och personal.

 

 

Utdrag ur Socialstyrelsens skrift om bostad med sŠrskild service fšr vuxna enligt LSS

 

 

Vad Šr en fullvŠrdig bostad?

 

En bostad med sŠrskild service Šr den enskildes privata och permanenta bostad. Detta stŠller sŠrskilda krav pŒ bostadsstandarden. Huvudregeln bšr vara att de generella byggbestŠmmelser som gŠller fšr bostŠder i allmŠnhet ocksŒ skall gŠlla fšr en bostad med sŠrskild service.

Av Boverkets byggregler framgŒr vad som skall finnas i en fullvŠrdig bostad - rum med inredning och utrustning fšr personlig hygien, rum eller avskiljbar del av rum fšr samvaro och sšmn och vila, rum eller del av rum fšr matlagning etc.

- - -

 

Socialstyrelsens statistik visar att knappt 80 procent av dem som bor i bostad med sŠrskild service enligt LSS har bostŠder som kan rŠknas som fullvŠrdiga. Detta innebŠr att drygt 20 procent fortfarande bor i bostŠder dŠr de endast disponerar ett rum, delar kšk och i de flesta fall Šven toalett och badrum.

Statistiken redovisar ett riksgenomsnitt, och det finns stora skillnader mellan enskilda kommuner. Det finns kommuner dŠr alla med bostad enligt LSS bor i fullvŠrdiga lŠgenheter likavŠl som det finns enstaka kommuner dŠr inga bostŠder enligt LSS Šr fullvŠrdiga.

 

 

RŠtten till en fullvŠrdig bostad

 

En person som begŠr bostad med sŠrskild service fšr vuxna och bedšms ha rŠtt till denna insats skall erbjudas en fullvŠrdig bostad av kommunen.

 

 

Fšr personer som bor

i bostŠder av Šldre modell

- - -

Det finns inte nŒgon skyldighet fšr kommunen att till ett visst datum avveckla det boende som inte uppfyller dagens standardkrav. Kommunen har dŠremot skyldighet att informera de personer som har ett boende av Šldre modell om mŒlet med LSS, dvs. att gšra det mšjligt fšr personer med omfattande funktionshinder att leva som andra, inbegripet att bo sŒ likt andra mŠnniskor som mšjligt.

Genom uppsškande och upplysande verksamhet skall kommunen verka fšr att enskilda som behšver det ocksŒ ges mšjlighet att fšra fram šnskemŒl om stšd och service enligt lagen - exempelvis šnskemŒl om en fullvŠrdig bostad.

En person som i dag bor i en bostad med sŠrskild service fšr vuxna som inte uppfyller dagens standardkrav skall erbjudas en fullvŠrdig bostad om han eller hon stŠller krav pŒ en sŒdan.

- - -

 

 

Lokalisering

 

En person som beviljas en bostad med sŠrskild service kan, precis som andra, ha synpunkter och šnskemŒl nŠr det gŠller bostadsform och bostadens inre utformning. Detta gŠller Šven bostadens lokalisering.

Stšd enligt LSS skall ges och utformas i samverkan med den beršrde och den enskildes šnskemŒl skall tillgodoses sŒ lŒngt det Šr mšjligt Šven utifrŒn denna aspekt.

En utgŒngspunkt nŠr det gŠller lokalisering bšr vara att en bostad med sŠrskild service bšr finnas i en miljš som ger fšrutsŠttningar fšr den enskilde att delta aktivt i samhŠllslivet.

- - -

 

 

BostŠder utan institutionell prŠgel

 

Av fšrarbetena till LSS framgŒr att gruppbostŠder bšr vara fšrlagda till vanliga bostadsomrŒden och att de bšr utformas och lokaliseras sŒ att de inte fŒr en institutionell prŠgel. I detta sammanhang nŠmns inte servicebostadens utformning.

Det Šr dock, enligt Socialstyrelsens mening, inte lŠmpligt att nŒgon form av bostad med sŠrskild service fŒr en institutionell prŠgel. En bostad med sŠrskild service fšr vuxna bšr dŠrfšr inte vara belŠgen i nŠra anslutning till en annan sŒdan bostad, eller andra bostŠder som inte Šr ordinŠra, sŒsom t.ex. korttidshem eller sŠrskilda boendeformer fšr Šldre. Som regel bšr inte heller en bostad med sŠrskild service fšr vuxna samlokaliseras med lokaler fšr daglig verksamhet.

Exempel pŒ samlokalisering Šr nŠr flera bostŠder med sŠrskild service finns i samma byggnad eller nŠr det i ett bostadsomrŒde finns ett flertal sŒdana verksamheter vilket dŠrmed kan komma att prŠgla omrŒdet.

En koncentration av bostŠder med sŠrskild service och andra sociala verksamheter bidrar inte till att skapa jŠmlika levnadsvillkor fšr dem som bor dŠr, och underlŠttar inte fšr den enskilde att leva som andra.

- - -

Undantag nŠr det gŠller samlokalisering bšr dock kunna gšras nŠr det handlar om bostŠder fšr en mindre grupp personer, som Šr i sŒ stort sjukvŒrdsbehov  att medicinsk vŒrd mŒste finnas lŠtt tillgŠnglig. LikasŒ bšr undantag kunna gšras fšr bostŠder i anslutning till ett s.k. socialterapeutiskt institut, dŠr de boende lever i bykollektiv eller liknande, tillsammans med personal och deras familjer.

 

 

Gruppbostad

 

Syftet med gruppboendet Šr att vuxna personer med funktionshinder som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad ŠndŒ skall ha mšjlighet att lŠmna fšrŠldrahemmet och skapa sig ett eget hem.

Gruppbostaden beskrivs i lagens fšrarbeten som ett litet antal lŠgenheter som Šr grupperade kring gemensamma utrymmen, dŠr service och omvŒrdnad kan ges alla tider pŒ dygnet.

De gemensamma utrymmena bšr placeras sŒ att de kan fungera som den samlande punkten fšr de boende. De bšr ligga i nŠra eller direkt anslutning till de enskilda lŠgenheterna och vara lŠtta att nŒ. Ytorna bšr vara sŒ dimensionerade att alla som bor i gruppbostaden kan delta samtidigt i olika aktiviteter*.

De enskilda lŠgenheterna skall vara fullvŠrdiga.

Antalet boende i en gruppbostad bšr vara litet. Enligt Socialstyrelsens mening bšr det i regel endast vara tre till fem personer som bor i bostaden. Ytterligare nŒgon boende bšr kunna accepteras, men endast under fšrutsŠttning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillfšrsŠkras goda levnadsvillkor.

Fšr vissa personer med omfattande funktionshinder Šr det sŠrskilt viktigt att antalet kontakter i den nŠrmaste miljšn Šr begrŠnsat. Gruppens sammansŠttning har dessutom stor betydelse fšr att skapa fšrutsŠttningar fšr en betydelsefull gemenskap fšr de boende.

 

 

Liten grupp

 

Ett positivt socialt samspel med andra Šr nšdvŠndigt fšr ett gott liv i en gruppbostad. Fšr att stŠrka och utveckla samspelet i gruppbostaden krŠvs att gruppen inte Šr fšr stor. Den bšr inte vara stšrre Šn att den enskilde kan fŒ en tillhšrighet och en social roll i gruppen, knyta vŠnskapsband och kunna fšrstŒ och fšrutsŠga de andras reaktioner.

I en liten grupp blir individen igenkŠnd som en person med egen vilja, egna kŠnslor och egna behov. De individuella behoven blir mer synliga och kan tillfredsstŠllas pŒ ett personligare plan, och han eller hon har stšrre mšjligheter att pŒverka och ha inflytande šver sin livsmiljš. Fšr den som har svŒrt att kommunicera kan den lilla gruppen underlŠtta fšr honom eller henne att gšra sig fšrstŒdd och ocksŒ att fšrstŒ och tolka andra. Den sociala och kommunikativa fšrmŒgan kan dŠrmed ška, vilket med stšrsta sannolikhet Šven bidrar till att sjŠlvkŠnslan byggs upp.

Ytterligare en anledning till att antalet boende i en gruppbostad inte bšr vara fšr stort, Šr att den personal som svarar fšr stšd, service och omvŒrdnad inte skall vara fšr mŒnga, eftersom Šven personalen rŠknas in i antalet sociala kontakter fšr den enskilde. Det kan antas att den enskilde šnskar fŒ sitt behov av stšd tillgodosett av sŒ fŒ personer som mšjligt - personer som kŠnner den enskilde vŠl och som han eller hon har haft mšjlighet att sjŠlv vŠlja. De boende skall dŠrfšr ha inflytande och medbestŠmmande šver vilken personal som skall hjŠlpa dem i gruppbostaden.

SŒ lŒngt det Šr mšjligt bšr huvudmannen beakta de boendes šnskemŒl och synpunkter nŠr det gŠller sammansŠttningen av den grupp som skall bo i gruppbostaden.

 

 

Gemensamhetslokaler

- - -

Gemensamhetslokalerna och de mšjligheter till samvaro och aktiviteter dessa kan erbjuda utifrŒn šnskemŒl och intressen kan ses som ett komplement till de egna lŠgenheterna. Det gemensamma utrymmet kan ocksŒ fungera som samlingsplats fšr personalen.

Gruppbostadens gemensamhetslokaler bšr vara till fšr dem som bor i gruppbostaden och tjŠnstgšrande personal, och bšr endast kunna nyttjas av andra pŒ de boendes villkor. Nyttjas gemensamhetslokalerna av fler Šn de boende och gruppbostadens personal kan bostaden lŠtt fŒ en mer institutionell prŠgel och fšrdelarna med den lilla gruppen kan gŒ fšrlorade.

 

 

Servicebostad

 

En servicebostad bestŒr av ett antal lŠgenheter som har tillgŒng till gemensam service och fast anstŠlld personal. LŠgenheterna Šr ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger ofta samlade i samma hus eller kringliggande hus.

Serviceboende Šr en mellanform mellan ett helt sjŠlvstŠndigt boende i egen lŠgenhet och en lŠgenhet i gruppbostad. Liksom lŠgenheter i gruppbostaden skall givetvis Šven servicebostadens lŠgenheter vara fullvŠrdiga.

Inom denna mellanform kan det rymmas flera olika typer av boende. Det som gŠller fšr samtliga Šr att lŠgenheterna skall vara fullvŠrdiga och att dygnet-runt-stšd, utifrŒn den enskildes behov, erbjuds i den egna lŠgenheten av en fast personalgrupp. DŠr det finns flera servicebostŠder skall det ocksŒ finnas gemensamma utrymmen fšr service och gemenskap. I en servicebostad kan det bo fler personer Šn i en gruppbostad. Antalet boende bšr dock vara sŒ begrŠnsat att serviceboendet integreras i bostadsomrŒdet och en institutionell boendemiljš undviks. Fšr att boendet i mšjligaste mŒn skall vara som "en bostad som andras" och inte ha en institutionell prŠgel bšr Šven samlokalisering med andra bostŠder med sŠrskild service undvikas.

Det Šr olŠmpligt att yngre personer med funktionshinder erbjuds lŠgenhet i servicehus fšr Šldre, enbart av det skŠlet att det dŠr finns tillgŒng till service.

 

 

Annan sŠrskilt anpassad bostad

 

Med "annan sŠrskilt anpassad bostad fšr vuxna" avses en bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov men utan fast bemanning. Behšvligt stšd och service i anslutning till boendet bšr ges inom ramen fšr de insatser som finns att tillgŒ enligt LSS - t.ex. personlig assistans samt ledsagarservice. Stšd kan Šven ges i form av hemtjŠnst enligt

socialtjŠnstlagen.

I denna boendeform ingŒr inte omvŒrdnad och inte heller fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. "Annan sŠrskilt anpassad bostad fšr vuxna" Šr inte att betrakta som en "bostad med sŠrskild service" och kommunen kan dŠrfšr inte anses ha ansvar fšr hŠlso- och sjukvŒrden fšr de personer som bor i denna boendeform.

Boendeformen "annan sŠrskilt anpassad bostad fšr vuxna" kommer inte att behandlas ytterligare i denna rŠttssammanstŠllning*.

 

 

Omfattning och planering av omvŒrdnad

 

Behovet av omvŒrdnad varierar mellan mŠnniskor med olika funktionshinder men Šven šver tid fšr en och samma person. OmvŒrdnadsbehovet kan exempelvis fšrŠndras nŠr man blir Šldre eller vid funktionsnedsŠttningar som beror pŒ progredierande sjukdom.

OmvŒrdnaden skall kontinuerligt anpassas efter rŒdande omstŠndigheter sŒ att den hela tiden svarar mot den enskildes aktuella situation. En fšrutsŠttning fšr en sŒdan utformning av omvŒrdnaden Šr att den noggrant planeras, dokumenteras och fšljs upp.

Den enskilde (och i vissa fall dennes fšretrŠdare) skall ha ett direkt inflytande nŠr omvŒrdnaden planeras, utformas och genomfšrs.

Planering av omvŒrdnad i samband med insatsen "bostad med sŠrskild service" Šr inte samma sak som en individuell plan enligt 10 € LSS. DŠremot kan den planering som hŠr avses vara en del av den individuella planen, om den enskilde sŒ šnskar.

 

 

Fritid och kultur

 

Fšr att Šven mŠnniskor med omfattande tillsyns- och omvŒrdnadsbehov skall ges mšjlighet till fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingŒr detta som en del av insatsen "bostad med sŠrskild service fšr vuxna" och den som Šr huvudman fšr boendet mŒste ta hŠnsyn till vad detta innebŠr i det enskilda fallet.

Varje individ skall alltsŒ ges mšjlighet att utifrŒn šnskemŒl och fšrmŒga anvŠnda det utbud som finns. Att personer som bor i samma gruppbostad har likartade intressen och šnskemŒl fšr sin fritid Šr inte sŠkert, och det Šr dŠrfšr inte lŠmpligt att fritiden planeras kollektivt.

Personalen har som en viktig uppgift att ge den enskilde stšd att utveckla egna fritidsintressen. Det kan handla om att stšdja den enskildes fšrmŒga och intresse att utveckla nŒgon talang, men det kan ocksŒ innebŠra att visa pŒ aktiviteter som den enskilde tidigare inte haft mšjlighet att pršva.

Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter behšver inte alltid ske ute i samhŠllet. Stšd kan Šven behšvas fšr att fŒ tillgŒng till musik, film, bšcker och nyheter i hemmet. Personalens uppgift kan dŒ vara att fšrmedla lŠttlŠsta bšcker och tidningar eller litteratur intalad pŒ band eller i form av punktskrift. Genom lŠsestunder med hšglŠsning kan de som inte sjŠlva kan eller orkar lŠsa fŒ tillgŒng till bšcker, tidningar och samhŠllsinformation.

 

 

TillrŠckligt med personal fšr fritid och kultur

 

Det personliga stšdet Šr fšr mŒnga den viktigaste fšrutsŠttningen fšr att kunna ta del av information, kunna ta sig till och frŒn en aktivitet och kunna vara delaktig i aktiviteten. Insatsen "bostad med sŠrskild service fšr vuxna" innefattar fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter och personalens dimensionering mŒste dŠrfšr vara anpassad sŒ att det finns mšjlighet att ge det stšd till detta som behšvs.

Det personliga stšdet bšr normalt och i fšrsta hand tillgodoses inom ramen fšr boendet. Ibland kan den enskilde dock ha individuella šnskemŒl som kan vara svŒra att tillgodose av den ordinarie personalen. I dessa fall kan det vara nšdvŠndigt fšr den enskilde att fŒ kompletterande stšd genom nŒgon av de švriga insatserna i 9 € LSS, t.ex. ledsagarservice eller i undantagsfall personlig assistans.

 

 

Ledsagarservice

 

Ledsagareservice kan utifrŒn den enskildes behov och šnskemŒl vara ett komplement till den ordinarie personalen nŠr det gŠller behov av ledsagning utanfšr bostaden och kan t.ex. anvŠndas fšr att delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet.

 

 

Personal

- - -

HuvudmŠnnen fŒr sjŠlva organisera verksamheten pŒ ett ŠndamŒlsenligt sŠtt men samtliga former av bostad med sŠrskild service fšr vuxna skall ha en av huvudmannen sŠrskilt utsedd person som fšrestŒr verksamheten.

- - -

NŒgot krav pŒ att den som fšrestŒr verksamheten inte fŒr ha ansvar fšr fler Šn en boendeenhet finns inte*.

- - -

De krav som kan stŠllas pŒ de anstŠllda Šr att de skall ha sŒdan utbildning och erfarenhet att de kan ge de boende den omvŒrdnad de behšver, sŒ att varje individ, vid varje tidpunkt, tillfšrsŠkras goda levnadsvillkor och ges mšjlighet att leva som andra - trots sina funktionshinder. Fšr att uppfylla dessa kvalitetskrav krŠvs att personalen bŒde har en generell kunskap som bas och dessutom specifika kunskaper fšr att bemšta varje person efter hans eller hennes behov. Det Šr bl.a. nšdvŠndigt att personalen har kunskap om funktionshinder, fšrhŒllningssŠtt och bemštande, hjŠlpmedel, kommunikationssŠtt, kompletterande stšdŒtgŠrder (medicinska, sociala, ekonomiska m.fl.) och lagstiftning.

 

¥ Kunskap om funktionshinder

Fšr att kunna ge stšd och omvŒrdnad behšver den personal som arbetar i bostad med sŠrskild service ha kunskaper dels om olika funktionshinder, dels om funktionshindrens omfattning och konsekvenser fšr varje enskild person.

 

¥ Kunskap om fšrhŒllningssŠtt och bemštande

Personalen behšver kunskap om och dela den humanistiska mŠnniskosyn som ligger till grund fšr handikappolitiken och som skall prŠgla alla insatser.

 

 

Avgifter fšr bostad, fritidsverksamhet

och kulturella aktiviteter

 

En viktig handikappolitisk princip Šr att en person inte skall ha merkostnader pŒ grund av sitt funktionshinder. Tanken Šr att ett omfattande behov av omvŒrdnad pŒ grund av funktionshinder inte skall medfšra en lŠgre levnadsstandard Šn den som gŠller fšr personer utan motsvarande behov.

- - -

Kommunen fŒr ta ut skŠliga avgifter enligt de grunder som kommunen sjŠlv bestŠmmer. Avgifterna fŒr dock inte šverstiga kommunens sjŠlvkostnader. Kommunen Šr dessutom skyldig att se till att den enskilde fŒr behŒlla tillrŠckligt med pengar fšr att tillgodose sina personliga behov.

- - -

RŠttspraxis visar entydigt att de gemensamma utrymmena i en bostad med sŠrskild service fšr vuxna inte fŒr fšrdelas pŒ hyresgŠsterna fšr att rŠknas som om det vore bostadsyta vid berŠkningen av hyran.

- - -

Avgifter fŒr tas ut Šven fšr fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Den enskilde bšr svara fšr sina personliga kostnader, men han eller hon bšr inte ha kostnader fšr de merkostnader som kan tillkomma pga. funktionshindret, t.ex. kostnader fšr fšljeslagare nŠr en sŒdan behšvs fšr att aktiviteten skall kunna genomfšras.

 

 

Dokumentation i bostad

med sŠrskild service fšr vuxna

- - -

NŠr det gŠller "bostad med sŠrskild service fšr vuxna" Šr det nšdvŠndigt med viss dokumentation bl.a. av rŠttssŠkerhets- och omvŒrdnadsskŠl och fšr att mšjliggšra kvalitetssŠkring, uppfšljning, utvŠrdering och tillsyn av verksamheten. Enligt Socialstyrelsens fšreskrifter skall i varje enskilt fall omvŒrdnaden noggrant planeras, dokumenteras och fšljas upp. DŠrutšver Šr det kommunen som avgšr, mer i detalj, vad som skall dokumenteras och som ocksŒ har det yttersta ansvaret fšr att sŒ sker. Det gŠller Šven nŠr kommunen med bibehŒllet ansvar sluter avtal med nŒgon annan om att tillhandahŒlla insatsen. DokumentationsfrŒgan mŒste dŠrfšr uppmŠrksammas vid avtalsskrivandet

I varje "bostad med sŠrskild service fšr vuxna" har den person som fšrestŒr verksamheten ansvar fšr att omvŒrdnaden dokumenteras och att kommunens eventuella švriga krav pŒ eller riktlinjer fšr vad som skall dokumenteras verkstŠlls.

 

 

Fšrvaring

 

Dokumentation som ršr enskilda individer mŒste av sekretess- och tystnadspliktsskŠl fšrvaras sŒ att obehšriga inte fŒr tillgŒng till den.

 

Att lŠsa:

 

Socialstyrelsen. Bostad med sŠrskild service fšr vuxna enligt LSS. Stšd fšr rŠttstillŠmpning och handlŠggning. 181 sidor. 2003. Pris 170 kr. Socialstyrelsens kundtjŠnst. Skriften kan ocksŒ laddas ner frŒn: www.sos.se