Artikel i Intra 1/2004.
Frsmras stdet
till dem som bor i eget boende?
Det frekommer allt oftare att stdet till personer i eget boende frs ver frn LSS till Socialtjnstlagen.
I Uppsala kommun har man freslagit att personer med utvecklingsstrning, som bor i egna lgenheter som inte ingr i en bostad med srskild service, skall ges boendestd enligt Socialtjnstlagen.
Det r skillnad!
Fr de flesta som inte r s insatta i dessa frgor r det naturligt att utbrista: Huvudsaken r vl att man fr den hjlp man behver! Det kan vl inte spela ngon roll enligt vilken lag beslutet fattas?
Jo, det r just vad det gr. Det finns skillnader, men de glms ofta bort i diskussionen. Den avgrande skillnaden r ambitionsnivn. Med LSS skall goda levnadsvillkor uppns mot socialtjnstlagens sklig levnadsniv. Rent konkret betyder det att med LSS kan mycket strre krav stllas p omfattningen av stdet, p kontinuiteten och p alla frgor som rr kvaliteten. Avslag p en anskan kan inte gras med hnvisning till bristande resurser, eftersom det hr r behov som skall prioriteras.
Hrtill kommer att kommunen har rtt att ta betalt fr insatser enligt socialtjnstlagen, men inte enligt LSS. Och att "LSS-personal" ska ha utbildning och erfarenhet av omsorger om funktionshindrade.
Det r vanligt att personer med utvecklingsstrning bor i en gruppbostad, som kan vara av olika utformning. De kan vara traditionella, i form av en villa med lgenheter runt gemensamhetsutrymmen och de kan vara enligt den s.k. trapphusmodellen, dr man bor i vanliga lgenheter och fr stdet frn en baslgenhet. Bda kallas bostad med srskild service och innebr vanligen att kommunen ocks tillhandahller sjlva bostaden.
Det har under mnga r varit vanligt att personer flyttat ut frn en gruppbostad till en nrliggande lgenhet. Finessen r att dessa d fr ett fortsatt std av personal som knner till behoven. Det stdet r visserligen inte lagstadgat, men det r bra fr den det gller och billigt fr kommunen. I en del kommuner, Uppsala r en, har framsynta tjnstemn beslutat att bygga ut och permanenta denna verksamhet. Stdet kallas fr boendestd och ges frn en servicebas.
Enligt kommunens egna berkningar r det en billig stdform. Jag har underskt detta std och kan beskriva den som en mycket vlfungerande verksamhet p brukarnas villkor. Personalen arbetar flexibelt och har frmga att se bakom den "duktighetskappa" som mnga utvecklingsstrda tar p sig. Personalen har tlamod och inlevelsefrmga och kan hjlpa till att gra vardagen begriplig och med att lsa sm och stora problem.
Detta boendestd r inte uttryckligen reglerat i LSS. Frgan blir d: fr man inte, om den enskilde s vill, ge personalstd enligt LSS utan att tillhandahlla bostaden? Eller med andra ord, kan en kommun vara genersare n vad lagen pbjuder?
Ja, naturligtvis kan man det!
Antalet funktionshindrade som fr std enligt socialtjnstlagen har kat. Kanske dljer den utvecklingen en tendens att inte lngre bevilja dessa std enligt LSS.
I mnga sammanhang, frn Socialstyrelsens sida och frn RiksFUBs, talas om den positiva tendensen att allt flera funktionshindrade personer har en egen bostad. Tnker Uppsalas ansvariga politiker motarbeta den tendensen? Tnker regeringen lyssna till Socialstyrelsen och fra in rtten till omvrdnad enligt LSS ocks om man bor i en egen lgenhet som inte ingr i en bostad med srskild service?
---------------------
Barbro Lewin r frestndare fr Centrum fr handikappforskning vid Uppsala universitet. 1998 doktorerade hon p "Funktionshinder och medborgarskap". En granskning av rttighetslagarnas tillmpning. Hon r medlem i Uppsala FUB.