Artikel i Intra 1/2004.

 

 

 

 

FšrsŠmras stšdet

till dem som bor i eget boende?

 

 

Av Barbro Lewin, Uppsala

 

 

 

Det fšrekommer allt oftare att stšdet till personer i eget boende fšrs šver frŒn LSS till SocialtjŠnstlagen.

 

 

I Uppsala kommun har man fšreslagit att personer med utvecklingsstšrning, som bor i egna lŠgenheter som inte ingŒr i en bostad med sŠrskild service, skall ges boendestšd enligt SocialtjŠnstlagen.

 

 

Det Šr skillnad!

 

Fšr de flesta som inte Šr sŒ insatta i dessa frŒgor Šr det naturligt att utbrista: Huvudsaken Šr vŠl att man fŒr den hjŠlp man behšver! Det kan vŠl inte spela nŒgon roll enligt vilken lag beslutet fattas?

 

Jo, det Šr just vad det gšr. Det finns skillnader, men de glšms ofta bort i diskussionen. Den avgšrande skillnaden Šr ambitionsnivŒn. Med LSS skall goda levnadsvillkor uppnŒs mot socialtjŠnstlagens skŠlig levnadsnivŒ. Rent konkret betyder det att med LSS kan mycket stšrre krav stŠllas pŒ omfattningen av stšdet, pŒ kontinuiteten och pŒ alla frŒgor som ršr kvaliteten. Avslag pŒ en ansškan kan inte gšras med hŠnvisning till bristande resurser, eftersom det hŠr Šr behov som skall prioriteras.

 

HŠrtill kommer att kommunen har rŠtt att ta betalt fšr insatser enligt socialtjŠnstlagen, men inte enligt LSS. Och att "LSS-personal" ska ha utbildning och erfarenhet av omsorger om funktionshindrade.

 

 

Kommunen tillhandahŒller bostaden

 

Det Šr vanligt att personer med utvecklingsstšrning bor i en gruppbostad, som kan vara av olika utformning. De kan vara traditionella, i form av en villa med lŠgenheter runt gemensamhetsutrymmen och de kan vara enligt den s.k. trapphusmodellen, dŠr man bor i vanliga lŠgenheter och fŒr stšdet frŒn en baslŠgenhet. BŒda kallas bostad med sŠrskild service och innebŠr vanligen att kommunen ocksŒ tillhandahŒller sjŠlva bostaden.

 

 

Om man har egen bostad

 

Det har under mŒnga Œr varit vanligt att personer flyttat ut frŒn en gruppbostad till en nŠrliggande lŠgenhet. Finessen Šr att dessa dŒ fŒr ett fortsatt stšd av personal som kŠnner till behoven. Det stšdet Šr visserligen inte lagstadgat, men det Šr bra fšr den det gŠller och billigt fšr kommunen. I en del kommuner, Uppsala Šr en, har framsynta tjŠnstemŠn beslutat att bygga ut och permanenta denna verksamhet. Stšdet kallas fšr boendestšd och ges frŒn en servicebas.

Enligt kommunens egna berŠkningar Šr det en billig stšdform. Jag har undersškt detta stšd och kan beskriva den som en mycket vŠlfungerande verksamhet pŒ brukarnas villkor. Personalen arbetar flexibelt och har fšrmŒga att se bakom den "duktighetskappa" som mŒnga utvecklingsstšrda tar pŒ sig. Personalen har tŒlamod och inlevelsefšrmŒga och kan hjŠlpa till att gšra vardagen begriplig och med att lšsa smŒ och stora problem.

Detta boendestšd Šr inte uttryckligen reglerat i LSS. FrŒgan blir dŒ: fŒr man inte, om den enskilde sŒ vill, ge personalstšd enligt LSS utan att tillhandahŒlla bostaden? Eller med andra ord, kan en kommun vara generšsare Šn vad lagen pŒbjuder?

Ja, naturligtvis kan man det!

 

 

Funktionshindrade stŠlls utanfšr LSS

 

Antalet funktionshindrade som fŒr stšd enligt socialtjŠnstlagen har škat. Kanske dšljer den utvecklingen en tendens att inte lŠngre bevilja dessa stšd enligt LSS.

 

I mŒnga sammanhang, frŒn Socialstyrelsens sida och frŒn RiksFUBs, talas om den positiva tendensen att allt flera funktionshindrade personer har en egen bostad. TŠnker Uppsalas ansvariga politiker motarbeta den tendensen? TŠnker regeringen lyssna till Socialstyrelsen och fšra in rŠtten till omvŒrdnad enligt LSS ocksŒ om man bor i en egen lŠgenhet som inte ingŒr i en bostad med sŠrskild service?

 

---------------------

 

Barbro Lewin Šr fšrestŒndare fšr Centrum fšr handikappforskning vid Uppsala universitet. 1998 doktorerade hon pŒ "Funktionshinder och medborgarskap". En granskning av rŠttighetslagarnas tillŠmpning. Hon Šr medlem i Uppsala FUB.