Artikel i Intra 3/2000.

 

 

 

 

Det finns lŠnsstyrelser som visat ett betydande intresse fšr omsorgerna om utvecklingsstšrda. Dit hšr den i VŠstra Gštaland. DŠr har konsulenterna Annalena Berndtsson, Berit Davidsson, Kerstin Smedberg och Birgitta Thidell samlat sina erfarenheter om gruppbostŠder i en sŠrskild skrift. Den utgšr grunden fšr denna artikel.

 

 

 

 

En bra gruppbostad

 

 

Av Annalena Berndtsson, Berit Davidsson, Kerstin Smedberg och Birgitta Thidell

 

 

 

 

Kommunen

Det Šr bra om handikappomsorgen utgšr en egen organisation i kommunen och inte ligger under den fšr Šldreomsorg.

 

I det beslut dŠr kommunen beviljar en insats ska det stŒ angivet vilken typ av insats det gŠller och hur den enskildes šnskemŒl har tillgodosetts. T ex var i kommunen som insatsen ges. Om insatsen gŠller boende ska det stŒ angivet om bostaden har gemensamhetsutrymme och tillsammans med vem man ska bo.

 

 

Enhetschefen

Det Šr bra, fšr att inte sŠga nšdvŠndigt, att enhetschefen (fšrestŒndaren) har tid fšr arbetsledning och fšr att utveckla verksamheten. Det fšrekommer att arbetsledaren delegerar ansvar fšr olika delar av verksamheten till vŒrdpersonal, tex samordningsansvar fšr habiliteringsplaner, vikarieanskaffning, externa kontakter, kontakt med habiliteringen m.m. Ges inte personalen tid fšr detta blir det omsorgstagaren som blir lidande. Och ges inte personalen befogenheter blir det misstroende och osŠkerhet i yrkesrollerna.

 

Det Šr bra om enhetschefen/arbetsledaren regelbundet besšker enheterna sŒ att enskilda, anhšriga och gode mŠn kan fšra fram synpunkter och klagomŒl och kŠnna att dessa blir uppmŠrksammade pŒ rŠtt sŠtt. Dessutom Šr det viktigt att personalen fŒr trŠffa sin chef.

 

 

Kontaktpersonal

Det Šr bra om varje boende har sin egen  kontaktpersonal och den enskilde bšr sjŠlv fŒ vŠlja vem det ska vara. JŠmfšr med rŠtten att vŠlja sin personlige assistent - varfšr skulle inte samma regel kunna infšras i en gruppbostad? Fšrekommer det konflikter mellan anhšriga/gode mŠn och personal hos en person Šr det bra om den med den hšgsta kompetensen Šr kontaktpersonal och inte nŒgon nyanstŠlld, dŠrfšr att ingen annan vill vara det.

 

 

Personalens plan

Det Šr bra om personalen tillsammans med sin enhetschef skriver ner sina mŒl med verksamheten, utšver det att man ska fšrsška fullfšlja planerna fšr varje enskild. Personalens plan bšr vara konkret, fšrnyas Œrligen och vara fšrankrad i organisationen.

PŒ alla gruppbostŠder finns det regler och rutiner som tillkommit fšr att underlŠtta personalens arbete. Men de mŒste ompršvas varje Œr sŒ att de inte Šr ett hinder fšr den enskildes sjŠlvbestŠmmande.

 

 

Bostaden

Det Šr bra om personalen tillsammans med de boende arbetar fšr att komma bort frŒn de gamla inacken, fšr att fŒ flytta till en fullvŠrdig gruppbostad. Ett hinder Šr ofta en rŠdsla hos bŒde de enskilda, deras anhšriga och hos personalen fšr fšrŠndringar - "man vet vad man har, men inte vad man fŒr". Men att bo pŒ ett inack Šr i lŠngden ett hinder fšr att utveckla sjŠlvbestŠmmandet. Dessutom har den enskilde en formell rŠtt att fŒ bo i en fullvŠrdig bostad.

 

Det Šr bra om gruppbostaden ligger tillsammans med andra bostŠder (det finns berŠttigade undantag att fŒ bo "pŒ landet") och inte i direkt anslutning till en daglig verksamhet eller till andra bostŠder med sŠrskild service eller i ett omrŒde som har en klar institutionell prŠgel.

 

Det Šr bra om den enskilde har sin namnskylt och sin brevlŒda pŒ eller i dšrren och om denna hŒlls stŠngd och lŒses dŒ vederbšrande inte Šr hemma.

 

Det Šr bra om inte alla mŒltider Šts gemensamt. Valet behšver inte vara mellan att Šta sjŠlv i sin lŠgenhet eller i en grupp med alla.

 

Det Šr bra om varje enskild person blir fšrstŒdd pŒ ett eller annat sŠtt. Det krŠver oftast en ingŒende kŠnnedom om denne eller denna och motverkas av hšg personalomsŠttning och mŒnga vikarier. Vilket i sin tur kan leda till ett utagerande beteende.

 

 

Det Šr bra om den boende

fŒr bestŠmma šver

 

 klŠdsel

 

 frisyr

 

 hygien

 

 bostadens inredning

 

 om han vill dela gemenskapen

 

 maten och tiderna fšr mŒltiderna

 

 nŠr han vill stiga upp och gŒ och lŠgga sig

 

 aktiviteter och vem han vill umgŒs med pŒ

     fritiden

 

 

Integritet innebŠr att

 

 kunna sŠga saker i fšrtroende till personalen

     utan att det sprids till annan personal eller

     boende,

 

 att varje persons levnadshistoria och tidigare

     erfarenheter respekteras och

 

 att inte utsŠttas fšr tillmŠlen eller hŒrda ord,

     knuffar eller inlŒsning.

 

 

Ovanliga situationer

 

Det Šr bra om det finns en i personalgruppen šverenskommen hŒllning vid ovanliga situationer, tex:

 

 dŒ den boende Šr avvikande klŠdd,

 

 misskšter sin hygien,

 

 vill gΠut pΠegen hand utan att klara trafiken,

 

 dricker alkohol i fšr stor omfattning,

 

 tar hem "olŠmpliga personer" eller

 

 riskerar att bli utnyttjad ekonomiskt eller

     sexuellt. 

 

En enskild personal skall inte behšva stŠllas i situati-oner dŒ denne ensam skall fatta beslut i sŒ svŒra frŒgor.

 

 

Personal

Det Šr bra om personalen Šr dimensionerad sŒ att de kan bitrŠda den enskilde med individuella aktiviteter i och utanfšr bostaden. SŒdana Šr en rŠttighet fšr denne enligt lagen. Att gŒ ut med en grupp personer med funktionshinder ifrŒgasŠtts pŒ mŒnga hŒll.

 

En bra gruppbostad har tillgŒng till en extern kvalificerad handledare inte bara fšr att fŒ rŒd om personer med sŠrskilda problem utan Šven fšr att fšra samtal om integritet, bemštande, fšrhŒllningssŠtt och egna attityder.

 

I en bra gruppbostad fŒr personalen, som har ansvar fšr personer med autism, sŠrskild fortbildning. Observationer visar att lŒg eller fel kompetens lett till att oacceptabelt mŒnga boende skadats eller riskerat att allvarligt skadas.

 

Personalen i en bra gruppbostad samverkar med personalen i andra gruppbostŠder. Ett sŒdant erfarenhetsutbyte kan bryta isolering och olŠmpliga vŒrdkulturer.

 

I en bra gruppbostad prenumerera man pŒ tidskriften INTRA (vŒrt tillŠgg!).

 

 

Individuell plan

En individuell plan med beslutade och planerade insatser kan leda till stšrre trygghet fšr bŒde den enskilde och anhšriga/god man. I frŒgor dŠr ansvarsfrŒgan mellan olika huvudmŠn varit oklar har den individuella planeringen lett till mycket konkreta resultat.

 

I en bra gruppbostad har alla en individuell plan. Undantag kan vara dŒ den enskilde Šr nšjd med insatserna och kŠnner sig delaktig i planeringen vid behandlingskonferenser. Det krŠvs en tydlig och fortlšpande information till gode mŠn/anhšriga om rŠtten att fŒ en individuell plan.

 

I en bra gruppbostad stimulerar man de enskilda till att lŠsa LL-bšcker och nyhetstidningen 8-Sidor eller sŒ lŠser personalen hšgt ur dom.

 

I en bra gruppbostad finns det rikligt med begŒvningsstšdjande hjŠlpmedel. Det gŠller inte bara pictogram eller andra bilder, kvartsur eller tillgŒng till en dator, utan Šven symboler fšr matlagning, tvŠtt av klŠder, pengar, hur man planerar sin dag eller vecka, anvŠnder telefonen m.m

 

 

OvanstŒende artikel Šr bara ett utdrag ur skriften. Du som vill lŠsa mer, bestŠll!

 

LŠnsstyrelsen i VŠstra Gštaland. Eget hem i gruppbostad. LŠnsstyrelsens erfarenheter frŒn tillsyn enligt LSS. 30 sidor. 1999.

Tel. 031 - 60 50 00. Pris 50 kr.