Artikel i Intra 3/2000.
Det finns lnsstyrelser
som visat ett betydande intresse fr omsorgerna om utvecklingsstrda. Dit hr
den i Vstra Gtaland. Dr har konsulenterna Annalena Berndtsson, Berit
Davidsson, Kerstin Smedberg och Birgitta Thidell samlat sina erfarenheter om
gruppbostder i en srskild skrift. Den utgr grunden fr denna artikel.
Det r bra om handikappomsorgen utgr en egen organisation i kommunen och inte ligger under den fr ldreomsorg.
I det beslut dr kommunen beviljar en insats ska det st angivet vilken typ av insats det gller och hur den enskildes nskeml har tillgodosetts. T ex var i kommunen som insatsen ges. Om insatsen gller boende ska det st angivet om bostaden har gemensamhetsutrymme och tillsammans med vem man ska bo.
Det r bra, fr att inte sga ndvndigt, att enhetschefen (frestndaren) har tid fr arbetsledning och fr att utveckla verksamheten. Det frekommer att arbetsledaren delegerar ansvar fr olika delar av verksamheten till vrdpersonal, tex samordningsansvar fr habiliteringsplaner, vikarieanskaffning, externa kontakter, kontakt med habiliteringen m.m. Ges inte personalen tid fr detta blir det omsorgstagaren som blir lidande. Och ges inte personalen befogenheter blir det misstroende och oskerhet i yrkesrollerna.
Det r bra om enhetschefen/arbetsledaren regelbundet besker enheterna s att enskilda, anhriga och gode mn kan fra fram synpunkter och klagoml och knna att dessa blir uppmrksammade p rtt stt. Dessutom r det viktigt att personalen fr trffa sin chef.
Det r bra om varje boende har sin egen kontaktpersonal och den enskilde br sjlv f vlja vem det ska vara. Jmfr med rtten att vlja sin personlige assistent - varfr skulle inte samma regel kunna infras i en gruppbostad? Frekommer det konflikter mellan anhriga/gode mn och personal hos en person r det bra om den med den hgsta kompetensen r kontaktpersonal och inte ngon nyanstlld, drfr att ingen annan vill vara det.
Det r bra om personalen tillsammans med sin enhetschef skriver ner sina ml med verksamheten, utver det att man ska frska fullflja planerna fr varje enskild. Personalens plan br vara konkret, frnyas rligen och vara frankrad i organisationen.
P alla gruppbostder finns det regler och rutiner som tillkommit fr att underltta personalens arbete. Men de mste omprvas varje r s att de inte r ett hinder fr den enskildes sjlvbestmmande.
Det r bra om personalen tillsammans med de boende arbetar fr att komma bort frn de gamla inacken, fr att f flytta till en fullvrdig gruppbostad. Ett hinder r ofta en rdsla hos bde de enskilda, deras anhriga och hos personalen fr frndringar - "man vet vad man har, men inte vad man fr". Men att bo p ett inack r i lngden ett hinder fr att utveckla sjlvbestmmandet. Dessutom har den enskilde en formell rtt att f bo i en fullvrdig bostad.
Det r bra om gruppbostaden ligger tillsammans med andra bostder (det finns berttigade undantag att f bo "p landet") och inte i direkt anslutning till en daglig verksamhet eller till andra bostder med srskild service eller i ett omrde som har en klar institutionell prgel.
Det r bra om den enskilde har sin namnskylt och sin brevlda p eller i drren och om denna hlls stngd och lses d vederbrande inte r hemma.
Det r bra om inte alla mltider ts gemensamt. Valet behver inte vara mellan att ta sjlv i sin lgenhet eller i en grupp med alla.
Det r bra om varje enskild person blir frstdd p ett eller annat stt. Det krver oftast en ingende knnedom om denne eller denna och motverkas av hg personalomsttning och mnga vikarier. Vilket i sin tur kan leda till ett utagerande beteende.
Det r bra om den boende
fr bestmma ver
kldsel
frisyr
hygien
bostadens inredning
om han vill dela gemenskapen
maten och tiderna fr mltiderna
nr han vill stiga upp och g och lgga sig
aktiviteter och vem han vill umgs med p
fritiden
kunna sga saker i frtroende till personalen
utan att det sprids till annan personal eller
boende,
att varje persons levnadshistoria och tidigare
erfarenheter respekteras och
att inte utsttas fr tillmlen eller hrda ord,
knuffar eller inlsning.
Det r bra om det finns en i personalgruppen verenskommen hllning vid ovanliga situationer, tex:
d den boende r avvikande kldd,
misskter sin hygien,
vill g ut p egen hand utan att klara trafiken,
dricker alkohol i fr stor omfattning,
tar hem "olmpliga personer" eller
riskerar att bli utnyttjad ekonomiskt eller
sexuellt.
En enskild personal skall inte behva stllas i situati-oner d denne ensam skall fatta beslut i s svra frgor.
Det r bra om personalen r dimensionerad s att de kan bitrda den enskilde med individuella aktiviteter i och utanfr bostaden. Sdana r en rttighet fr denne enligt lagen. Att g ut med en grupp personer med funktionshinder ifrgastts p mnga hll.
En bra gruppbostad har tillgng till en extern kvalificerad handledare inte bara fr att f rd om personer med srskilda problem utan ven fr att fra samtal om integritet, bemtande, frhllningsstt och egna attityder.
I en bra gruppbostad fr personalen, som har ansvar fr personer med autism, srskild fortbildning. Observationer visar att lg eller fel kompetens lett till att oacceptabelt mnga boende skadats eller riskerat att allvarligt skadas.
Personalen i en bra gruppbostad samverkar med personalen i andra gruppbostder. Ett sdant erfarenhetsutbyte kan bryta isolering och olmpliga vrdkulturer.
I en bra gruppbostad prenumerera man p tidskriften INTRA (vrt tillgg!).
En individuell plan med beslutade och planerade insatser kan leda till strre trygghet fr bde den enskilde och anhriga/god man. I frgor dr ansvarsfrgan mellan olika huvudmn varit oklar har den individuella planeringen lett till mycket konkreta resultat.
I en bra gruppbostad har alla en individuell plan. Undantag kan vara d den enskilde r njd med insatserna och knner sig delaktig i planeringen vid behandlingskonferenser. Det krvs en tydlig och fortlpande information till gode mn/anhriga om rtten att f en individuell plan.
I en bra gruppbostad stimulerar man de enskilda till att lsa LL-bcker och nyhetstidningen 8-Sidor eller s lser personalen hgt ur dom.
I en bra gruppbostad finns det rikligt med begvningsstdjande hjlpmedel. Det gller inte bara pictogram eller andra bilder, kvartsur eller tillgng till en dator, utan ven symboler fr matlagning, tvtt av klder, pengar, hur man planerar sin dag eller vecka, anvnder telefonen m.m
Lnsstyrelsen i Vstra Gtaland. Eget hem i gruppbostad. Lnsstyrelsens erfarenheter frn tillsyn enligt LSS. 30 sidor. 1999.
Tel. 031 - 60 50 00. Pris 50 kr.