Artikel i Intra 3/2000.
Gruppbostaden har frndrats!
Svaren frn de 16 slumpvis utvalda gruppbostderna (Se artikel ÓHur ser det ut?Ó) bekrftar det som vi lnge har anat: att
gruppbostaden som boendeform fr vuxna personer med utvecklingsstrning sakta hller p att frndras. P de 20 r som gtt sedan gruppbostaden ersatte vrdhemmet som den vanligaste boendeformen har mycket hnt. Ngra frndringar syns klart, andra kan man ana.
Alltfler bor i egna lgenheter. De flesta har tillgng till ett gemensamhetsutrymme. I det stora hela kan man allts sga att intentionerna lyckats. Den som sker plats i gruppbostad har rtt till en egen fullvrdig lgenhet och dessutom ett gemensamhetsutrymme om s nskas. Undantaget r framfr allt storstderna, med Stockholm som extra dligt exempel. Dr r det alltfr mnga som hnvisas till enkelrum och delar svl toa som vardagsrum och kk. Det r hg tid att skrota dessa gamla "inack"!
Frestndarnas arbetsuppgifter har ndrats. Fr 20 r sedan fanns oftast frestndaren p plats i gruppbostaden och deltog i arbetet. Ofta fanns tom en bitrdande frestndare dr! Idag r frestndaren/arbetsledaren ngon som sitter p kommunkontoret, har hand om en rad enheter och p sin hjd dyker upp en gng i veckan. I personalgruppen finns sllan ngon som har ett officiellt mandat att ta ansvar fr helheten. Det hr fungerar skert fint p mnga hll - vrdare r ett ansvarsfullt slkte - men man kan ocks misstnka att informell "dlig" ledning, personalmotsttningar mm kan uppst. En del har lst det genom att ge ngon ett lite extra ansvar och t ex inrtta samordnartjnster. Men faktum kvarstr, idag finns fr det mesta ingen reell arbetsledning i gruppbostderna!
Utan att vara helt sker kan man nd ana att personalttheten skiftar (oberoende av vrdtyngd) ver landet. P vissa hll har man tid och mjlighet att hjlpa de boende till ett rikt fritidsutbud, p andra hll verkar personalttheten inte medge annat n det absolut ndvndiga.
Matsituationen hller lngsamt p att frndras. Tidigare var det sjlvklart att man t alla mltider gemensamt. Idag fredrar mnga att ta sjlva, med eller utan personalstd, i den egna lgenheten. Men, fr dem som inte aktivt frmr att uttrycka sin vilja, r frgan knslig. Fr det mesta handlar det om personalens professionalitet. Man mste vga den enskildes behov av sjlvstndighet mot behovet av gemenskap. Och prva sig fram. Ofta fungerar blandningen bst, att de som s vill ter gemensamt p helgen, men att man annars lagar mat i lgenheterna.
Personalens professionalitet visas bl a i konferensverksamheten. ven dr skiftar det mycket, frn en gng var 5:e vecka till varje vecka. Detta speglar, tror jag, kommunernas syn p dels vrdaryrket och dels behovet av att ge ett mlmedvetet och strukturerat std till dem som har sina hem i gruppbostderna. En frga som ligger nra denna r naturligtvis utbildningsnivn. Den frgan har inte ingtt i intervjuerna eftersom det oftast r svrt att f fram riktiga uppgifter. Men tveklst hller utbildningsnivn och professionaliteten p att minska, speciellt i storstderna.
Vem som ska betala fr personalens utgifter vid utfrder o dyl r kanske inte s viktig i sig. Men den avsljar att kommunerna har helt olika syn p svl utvecklingsstrdas rttigheter som p vrdaryrket. I dag finns det fyra huvudlinjer:
A. Personalen betalar fr sig sjlva nr man t ex fikar eller gr p bio.
B. De boende betalar fr medfljande personal.
C. Kommunen betalar, men kassan r s dligt tilltagen att detta i praktiken inte fungerar.
D. Kommunen betalar och gruppbostaden har en lagom tilltagen handkassa s att man kan gra utfrder, fika eller g p t ex hockey.
Inga alternativ utom D r acceptabla.
Till sist, tack alla ni som tagit er tid att svara p mina frgor!