Artikel i Intra 3/2000.

Hur ser det ut?

I dag bor merparten av vuxna personer med måttlig eller grav utvecklingsstörning i en gruppbostad. Men gruppbostädernas utseende och standard skiftar över landet.

Mycket har också hänt med gruppbostäderna sedan de började dyka upp på 70-talet. Då hade de flesta bara enkelrum och delade ibland såväl toalett som kök. Man åt gemensamt. Det fanns ofta såväl föreståndare som biträdande föreståndare på plats. Personaltätheten var för det mesta god och medgav ett någorlunda rikt fritidsliv. Väldigt ofta var det de boende som stod för personalens kostnader när man gjorde utfärder och dylikt. Allt detta har förändrats.

INTRA satte sig vid telefonen och ringde runt till 16 slumpvis utvalda gruppbostäder i landet. Och ställde frågor om detta.

16 gruppbostäder

Hårsta gruppbostad, Älvkarleby.

I gruppbostaden finns fem lägenheter, men bara fyra personer bor där för närvarande. Det är tre äldre, rullstolsburna personer med utvecklingsstörning (mellan 69-85 år), samt en yngre, (28 år). Gruppbostaden har gemensamhetsutrymme. Vid helgerna lagar man gemensam mat, annars mest i lägenheterna. De äldre personerna föredrar att äta tillsammans, men inte den yngre. För det mesta är man två personal i tjänst på dagtid och tre av de boende är alltid hemma. De behöver hjälp med det mesta. Ingen föreståndare finns på stället, denne sitter på kommunhuset och ansvarar för flera andra enheter samt personliga assistenter. Föreståndaren finns på plats ca en gång i veckan. Personalen har konferens varannan torsdag. Ibland gör man utfärder med de boende. Då behövs det oftast extrapersonal. Personalen får själva betala för ev kostnader vid utfärd (t ex fika).

Uppgiftslämnare: Hannele Holkko.

Björkbackens gruppbostad, Norrtälje.

Sex äldre personer med utvecklingsstörning har sina hem i gruppbostaden. De har egna, fullgoda lägenheter och ett gemensamhetsutrymme. Föreståndaren finns på plats på dagarna. Personalen lagar mat och man äter de flesta måltider gemensamt. För det mesta är det två personal i tjänst och på grund av de boendes ålder kommer man inte ut så ofta. Skulle så ske betalar personalen själva sina kostnader när man fikar o dyl.

Uppgiftslämnare: Gun Eriksson.

Vallnäsvägens gruppbostad, Storuman.

Här bor sex personer i egna lägenheter med gemensamhetsutrymme. Gruppbostaden är inrymd i en villa. De har olika grader av utvecklingsstörning och är i åldrarna 23 till 70 år. Två av dem är rullstolsburna. Frukost äter man i den egna lägenheten. De som är hemma på dagen äter lunch tillsammans. Två av de boende äter middag för sig själva, de andra tillsammans. Man är för det mesta två personal i tjänst under dagen. Föreståndaren kommer på personalkonferensen var fjärde onsdag men för övrigt är man utan arbetsledning på plats. Man försöker komma ut när personalsituationen tillåter det. Personalen betalar själva, ur egen ficka om man t ex fikar.

Uppgiftslämnare: Britt Inger Berglund.

Valvägens gruppbostad, V:a Frölunda (Göteborg).

Här bor fem personer med olika grader av funktionshinder. En person är rullstolsburen. Alla har egna lägenheter, men det finns också ett gemensamhetsutrymme, dit man kan gå om man känner sig ensam. All mat lagas i lägenheterna. Föreståndaren ansvarar för flera liknande enheter och kommer på besök ca en gång i veckan. Personalen har konferens två gånger per månad. För det mesta är man en personal i tjänst på förmiddagen och fyra på eftermiddagen. Vid ev utfärder betalar kommunen personalens kostnader.

Uppgiftslämnare: Marianne Karlsson.

Ekebackens gruppbostad, Ljungby.

I 10 olika enheter har sammanlagt ca 40 personer sina hem. Enheterna är utspridda över hela staden. I den enhet vi ringde till sitter föreståndaren Jan Olsson (han är föreståndare för alla enheterna). I den aktuella gruppbostaden bor fyra personer med måttlig utvecklingsstörning i egna lägenheter med ett gemensamhetsutrymme. Allt är inrymt i en villa. På varje enhet finns en samordnare som får lite bättre lön och har ett visst ansvar för just den enheten. Samordnarna har också egna möten då man planerar verksamheterna på de olika enheterna. De boende äter inne i sin egen lägenhet måndag - torsdag. Fredag, lördag och söndag äter man tillsammans av sociala skäl. Jan Olsson hinner inte riktigt med att besöka alla enheter en gång i veckan. Personalen har konferens var 3:e vecka. Man är en personal i tjänst under dagen. Vid utfärder betalar kommunen för personalens kostnader.

Uppgiftslämnare: Jan Olsson.

Lövängens gruppbostad, Sävsjö.

I gruppbostaden bor tre personer. Ytterligare fyra personer bor i egna lägenheter utanför gruppbostaden men får sin service därifrån. De som bor i gruppbostaden har lindrig utvecklingsstörning till viss del kopplad med psykiska problem. Gruppbostaden är en lägenhet där de boende har egna rum och egen toalett men delar kök och vardagsrum. Föreståndaren sitter på kommunkontoret. Man har informationsmöte en gång i veckan (15 minuter) och personalkonferens var 14:e dag. De som bor i gruppbostaden lagar mat gemensamt, men de som bor i ytterlägenheterna lagar sin egen mat eller köper färdiglagat i servicehusets restaurang. Man är oftast bara en personal i tjänst under dagen. Kommunen betalar personalens utgifter vid utfärder o dyl.

Uppgiftslämnare: Irén Skoog.

Gruppbostaden Blåsippan, Ystad.

Här bor fem personer med grav utvecklingsstörning. Två av dem är rullstolsburna. Gruppbostaden är inrymd i en villa. De boende har inte fullgoda lägenheter, de delar vardagsrum och kök. Några delar också toalett. Men, det ska bli ändring på detta! Man har börjat planera flytten till en fullvärdig gruppbostad där de boende ska få egna lägenheter.

För det mesta lagar man mat gemensamt. Personalen är oftast fem personer på morgonen och något färre på kvällen. Man har personalkonferens ca en gång i månaden. Den dagliga verksamheten ingår i boendet och det är samma personal som står för den. Även detta ska ändras efter flytten. Kommunen betalar personalens utgifter vid utfärder o dyl.

Uppgiftslämnare: Kerstin Sander.

Åtorps gruppboende, Höör.

Sex personer bor i skilda lägenheter i ett flerfamiljshus. Det finns ett gemensamhetsutrymme kopplat till lägenheterna. De flesta har en måttlig utvecklingsstörning och fysiska tilläggshandikapp. De har alla nått över pensionsåldern. Alla måltider utom frukosten äter man gemensamt.

Det finns en person i personalgruppen som är samordnare och arbetar dagtid. Men denne har inget arbetsledaransvar och jobbar med i arbetslaget. Arbetsledaransvaret har vård- och omsorgschefen och den biträdande chefen som har sitt kontor på servicehuset. De ansvarar för all vård och omsorg (även äldrevård) i distriktet. Den biträdande chefen brukar besöka gruppbostaden ca en gång i veckan. På förmiddagarna är man två personal i tjänst, på eftermiddagen är man tre, men efter kl 19 arbetar bara en personal. Man åker på utfärder ibland och ibland kommer en fritidsledare och ordnar aktiviteter. Man har en väl tilltagen handkassa som betalar pertsonalens utgifter vid utfärd.

Uppgiftslämnare: Kerstin Delin.

Gruppbostaden Edsvägen 200, Trollhättan.

På Edsvägen finns två gruppbostäder i två villor intill varandra. Personalen på de båda gruppbostäderna hjälper varandra om det behövs. På den ena bor för närvarande 4 personer som fast boende. En ytterligare person har nyss avlidit. Dessutom finns en korttidsplats.

De boende är gravt utvecklingsstörda, en av dem är rullstolsburen. De har egna lägenheter som är kopplade till gemensamhetsutrymmen (kök, vardagsrum). Alla måltider äts gemensamt. Under hela dagen är man två personal i tjänst, på natten finns en nattpersonal. Deras chef är områdeschef för fyra boendeenheter. Denne kommer på besök ca en gång i veckan. Personalen har konferens varannan vecka. En av personalen tar lite extra ansvar för verksamheten men har inget arbetsledaransvar och inte högre lön. Man har en gemensam buss med den andra boendeenheten och den använder man ofta för utfärder och semesterresor. För det mesta är det kommunen (handkassan) som betalar för personalens kostnader, men ibland händer det att de boende betalar t ex mat för medföljande personal.

Uppgiftslämnare: Elisabeth Lindqvist.

Almhults gruppbostad, Torslanda.

Här bor fem vuxna personer med utvecklingsstörning och autism. De har egna lägenheter och ett gemensamhetsutrymme i en villa. I stort sett så lagar man all mat gemensamt. Föreståndaren kommer på besök ca en gång i veckan och man har personalkonferens två gånger på fem veckor. För det mesta arbetar 3-4 personal på dagtid. Vid utfärder betalar kommunen (handkassa) eventuella kostnader för personalen.

Uppgiftslämnare: Martin Cannert.

Nacka gruppbostad, Stockholm.

Här bor fem personer med måttlig eller grav utvecklingsstörning i en lägenhet. Där har de var sitt rum och en egen toalett. Men de delar kök och vardagsrum. Man äter alltid tillsammans. Föreståndaren ansvarar för flera enheter och kommer på besök ett par gånger i veckan. Tre personal är i tjänst under dag/kväll. Man har personalkonferens varannan vecka. Så gott som varje dag försöker man komma ut på utflykter. De boende betalar då personalens kostnader (t ex fika, inträde). Men för det mesta brukar man ha med sig egen matsäck från gruppbostaden.

Uppgiftslämnare: Latifa Amali.

Gruppbostaden Solgläntan, Rinkeby, Stockholm.

Fem personer med måttlig utvecklingsstörning bor här, tre av dem har Downs syndrom. Gruppbostaden är en stor lägenhet i ett vanligt hyreshus. De boende har egna rum men delar kök, vardagsrum och toaletter. Det finns bara två toaletter, en för männen och en för kvinnorna. Personalen anser inte att detta är fullvärdiga lägenheter och arbetar på att försöka stärka de boendes identitet på olika sätt. Man har inrättat matplats i rummen så de som vill kan äta för sig själva - vilket de flesta väljer. Man har också skapat ett litet provisoriskt kök där kvinnorna kan laga mat själva i mikron. Så långt det går försöker man, trots förutsättningarna, erbjuda olika alternativ för dem som bor där. Man har arbetsplatsträff för personalen en gång i månaden. Då kommer enhetschefen som ansvarar för verksamheten. Personalen har också, inom sig, utsett en gruppledare, men denne har inget formellt ansvar och får inget extra betalt. På förmiddagen är man en personal i tjänst, på eftermiddagen två och på kvällen, från kl 20, är man åter en personal i tjänst. Kommunen betalar personalens utlägg vid utfärder, men eftersom det inte finns så mycket pengar till detta så blir det inte alltid av att man kommer ut.

Uppgiftslämnare: Susanne Danner.

Grundstensvägen, Uppsala.

Här bor fem personer med måttlig eller lindrig utvecklingsstörning i egna lägenheter i en villa. Till lägenheterna är kopplat ett gemensamhetsutrymme. De boende äter frukost själva i den egna lägenheten, men middag äter man gemensamt.

Personalen är två personer på förmiddagen och 2-3 personer på eftermiddag/kväll. Föreståndaren finns på plats 2-3 heldagar i veckan (hon ansvarar för ytterligare en enhet) och personalen har konferens 3 gånger på fem veckor.

Utfärder genomförs när personaltätheten tillåter. Kommunen betalar för personalens extrakostnader vid utfärderna.

Uppgiftslämnare: Bitten Egnell.

Källgatans gruppboende, Strängnäs.

Två ungdomar och tre pensionärer bor i denna gruppbostad. De har en lindrig eller måttlig utvecklingsstörning, två av dem är rullstolsburna. Alla har egna lägenheter (i ett hyreshus) och har tillgång till ett gemensamhetsutrymme (en lägenhet). De yngre äter för det mesta ensamma i sina lägenheter medan de äldre äter tillsammans i gemensamhetsutrymmet. Det finns ingen arbetsledare på enheten, enhetschefen har sitt kontor på ett dagcenter i närheten. Denne ansvarar för all handikappomsorg i kommunen. Behöver de nå enhetschefen kan de ringa eller gå över till dennes kontor. Personalen har eget personalmöte var tredje vecka. På förmiddagarna är man tre personal i tjänst, em/kväll är man två. I stort sett varje dag genomför man någon utfärd eller aktivitet. Personalens merkostnader betalas då av kommunen.

Uppgiftslämnare: Jessika Svensson.

Skördevägens gruppbostad, Kungsbacka.

Här bor fyra personer, varav tre har Downs syndrom och en person har autism. De har alla fullgoda lägenheter och ett gemensamhetsutrymme. Två dagar i veckan bjuder man in varandra och äter i varandras lägenheter. Men frukost och kvällsmat äter man alltid i den egna lägenheten. Arbetsledaren kommer på besök ca en gång i veckan, denne ansvarar för ytterligare tre enheter. För det mesta är man en personal i tjänst på förmiddagen och två på eftermiddagen. Man har personalkonferens två gånger på fem veckor. Ibland åker man på utfärder. Oftast betalar personalen själva för sina kostnader då, men ibland, vid t ex middag ute, kan det betraktas som "pedagogisk måltid" och då betalar kommunen. De boende betalar aldrig för medföljande personal.

Uppgiftslämnare: Helena Hugosson.

Badhusbergets gruppbostad, Lysekil.

Sju personer bor i egna lägenheter i ett hyreshus. De boende har olika grader av utvecklingsstörning, en är rullstolsburen. Det finns en ytterligare lägenhet som används som gemensamhetsutrymme. Där samlas man ofta. Alla måltider äts gemensamt där.

Föreståndaren ansvarar för två enheter och står i daglig kontakt med båda. Man är två personal i tjänst under dagen, en på natten. Personalen har personalmöte var annan vecka.

Utflykter och utfärder genomförs om man har tillgång till buss. Med den genomför man också semesterresor. Man hittar ofta på olika aktiviteter. Personalens kostnader betalar kommunen om den inte överstiger 20 kr (vid t ex fika). Kostar det mer får personalen lägga till själva.

Uppgiftslämnare: Stefan Andreasson.

Sammanställning av Hans Hallerfors.