Artikel i Intra 3/1999.
Nya domar:
En gruppbostad
fr inte se ut
hur som helst!
En 26-rig funktionshindrad kvinna bodde i en gruppbostad dr hon bara hade ett mindre rum, utan egen dusch och toalett. Hon anskte om att f bo i en fullvrdig gruppbostad men socialnmnden avslog hennes begran eftersom en sdan inte fanns tillgnglig.
Lnsrtten ansg att kvinnan redan hade ett sdant boende som avses i 9€9 , Lagen om std och service till vissa funktionshindrade, LSS. Med hnsyn till detta samt att en fullvrdig gruppbostad inte fanns till frfogande, fanns det inte tillrckliga skl fr bifall till verklagandet.
Kammarrtten i Gteborg (ml nr 240-1990, dom den 29 juni 1999) hnvisade till frarbetena till LSS. Det stlls srskilda krav p bostadsstandarden eftersom gruppbostaden r den enskildes permanenta bostad. Huvudregeln br vara att de generella byggbestmmelser som gller fr bostder i allmnhet ocks ska glla fr bostadslgenheter i gruppbostad. Det br finnas ett rum fr personlig hygien samt utrymme med utrustning fr matlagning och frvaring av livsmedel.
I det aktuella fallet var kvinnans behov inte tillgodosett genom den gruppbostad hon hade. Kammarrtten lade kommunen att bereda kvinnan boende i gruppbostad med rum fr personlig hygien samt ett utrymme med utrustning fr matlagning och frvaring av livsmedel.
De rttsliga efterspelen runt stersundsmodellen fortstter. I stersund liksom tidigare i Huddinge (se INTRA 2/99) har lnsrtten slagit fast att denna modell fr boendet (ocks kallad trapphusmodellen) inte r att betrakta som gruppbostad. Kommunen har allts ingen rtt att sjlvsvldigt ndra insatsen genom att t ex ta bort gemensamhetsutrymmet.
verklagandet gllde en person, NN, som i nstan 20 r bott i ett gruppboende med eget rum och tillgng till gemensamma utrymmen. 1995 byggdes detta inackorderingshem om och alla fick egna lgenheter med eget vardagsrum, badrum och kk. Till lgenheterna hr ett gemensamhetsutrymme men fr att NN ska kunna ta sig dit mste han g ut genom ytterdrren och passera ytterligare tv drrar. Gemensamhetsutrymmet r i praktiken en personallgenhet med kontor och konferensbord, dr ocks ytterligare en personalgrupp som inte tillhr NN har sin bas.
NN har en grav utvecklingsstrning och har svrt att p egen hand ta sig till personallgenheten. Drfr kan han, enligt den gode mannen, inte lngre vlja mellan enskildhet och gemenskap och blir utelmnad till gemenskap med den personal som finns i den egna lgenheten. Enligt den gode mannen har hans beteende frsmrats. Hon hvdar ocks att denna omvandling av boendet skett utan samrd med anhriga och utan att det skett en seris bedmning av NN:s behov.
stersunds kommun hvdade vid domstolsfrhandlingarna att samrd visst skett med anhriga och gode mn och att NN:s beteende frbttrats genom det nya boendet. Man sger ocks att bostaden inte utgr gruppbostad utan "servicelgenhet med tillgng till gemensamhetsutrymme".
Mot detta reagerade NN:s gode man eftersom kommunen tidigare nekat NN att erhlla personlig assistans med hnvisning till att han bor i gruppbostad och drfr inte har rtt till detta.
Lnsrtten konstaterar i sin bedmning att NN skt och beviljats gruppbostad men att denna insats ndrats till servicebostad utan att han begrt detta. Man sger ocks att eftersom NN inte velat ndra sitt boende och eftersom ingen individuell plan upprttats trots att den gode mannen anskt om detta, s har det ingen betydelse att nmnden anser att "nuvarande boende r till hans bsta". Man skriver vidare:
"LSS freskriver att den enskilde ska ha ett direkt inflytande, bde i planeringen och utformningen av insatsen och i genomfrandet av den. Det krvs sledes mycket stor lyhrdhet och respekt fr de nskeml som den enskilde ger uttryck fr. Det r uppenbart att sdan hnsyn inte tagits i frevarande fall."
Lnsrtten bifll verklagandet och lade stersunds kommun att senast inom sex mnader se till s att NN erhll boende i gruppbostad.
Klla: Ml nr 861-98 vid Lnsrtten i Jmtlands Ln.