Artikel i Intra 3/1999.

 

 

 

 

 

Temperaturtagning pŒ gruppbostŠder

 

 

Hur mŒr man egentligen pŒ vŒra gruppbostŠder? FŒr de utvecklingsstšrda det stšd de behšver? Tycker personalen att de gšr nytta? Utvecklas verksamheten Œt rŠtt hŒll?

 

 

 

I VŠxjš beslšt man att sška svar pŒ dessa frŒgor. Dom Šr viktiga fšr bŒde nŠmnden, fšrvaltningen och anhšriga. Man mŒste veta hur insatsen fungerar och i framtiden mŒste man kunna jŠmfšra fšr att veta hur boendet utvecklas.

TvŒ slumpmŠssigt utvalda personer frŒn var och en av kommunens gruppbostŠder, sammanlagt 72 personer, deltog. KontaktmŠnnen fšr dessa fick fylla i tvŒ enkŠter, den ena med inriktning pŒ omsorgstagaren och den andra pŒ vŒrdaren. MedelŒldern pŒ omsorgstagarna var ungefŠr 40 Œr. tta var šver 65 Œr gamla.

 

Antalet lindrigt utvecklingsstšrda pŒ gruppbostŠderna utgjorde 21 % av samtliga - betydligt fŠrre Šn vad som redovisades frŒn t. ex. Stockholm fšr en tid sedan. Mer Šn tre av fyra Šr alltsŒ gravt eller mŒttligt utvecklingsstšrda. Detta visar sig Šven i antalet som har flera funktionshinder.

 

…ver hŠlften har Šven psykiska funktionshinder, lika mŒnga har fšrflyttningshandikapp och 40 % har autism, fšr att nŠmna de vanligaste.

 

51 personer av de 72 bor i en modern gruppbostad. I de flesta fall tycker personalen att dessa fungerar bra, men det gšr inte de av Šldre typ i vilka 16 personer bor. Dom Šr fšr trŒnga och ger inte tillrŠckliga mšjligheter till ro och avskildhet.

Personer med lindrig och mŒttlig utvecklingsstšrning deltar ofta i vardagliga aktiviteter och det Šr vanligt att de Šter frukost och andra mŒltider i sin egen lŠgenhet. SŒ Šr det inte med de med grava funktionshinder.

 

Med undantag fšr nŒgra Šldre personer deltar alla som bor i gruppbostŠder i daglig verksamhet enligt LSS.

 

 

MŒnga fŒr sŠllan besšk

 

NŠrmare halva antalet fŒr besšk av slŠkt och vŠnner minst en gŒng i mŒnaden. Men sŠrskilt bland de Šldre finns det en hel del som aldrig eller bara mycket sŠllan fŒr besšk.

 

Personalen tycker att fritiden innehŒller betydligt mer positiva Šn negativa inslag. Men det Šr fŒ av de gravt utvecklingsstšrda som deltar i nŒgon fritidsaktivitet som han eller hon sjŠlv valt och det Šr svŒrt att hitta aktiviteter fšr dem. Ibland Šr det personalbrist som hindrar sŒdana aktiviteter.

 

Personalen anser att de inneboende fŒr de lŠkar- och sjukskšterskeinsatser de behšver. DŠremot Šr det sŠmre med stšdet frŒn arbetsterapeuter och med hjŠlpmedelstillgŒngen. Halva antalet anses fŒ fšr lite frisk luft och motion och en fjŠrdedel vistas utomhus fšr lite.

 

Bara i undantagsfall kan den utvecklingsstšrde pŒ ett pŒtagligt och aktivt sŠtt pŒverka valet av gruppbostad och vilka han skall dela gruppbostaden med. Detsamma med personalens arbetstider. Och nŠr det gŠller att fŒ bestŠmma hur de egna pengarna ska anvŠndas skiljer sig de gravt utvecklingsstšrda mycket frŒn de andra. De fšrra har šverhuvudtaget svŒrt att pŒverka sina dagliga rutiner.

 

 

FšrbŠttrad respekt

 

Mer Šn hŠlften av personalen tycker att deras respekt fšr den enskilde omsorgstagarens integritet och sjŠlvbestŠmmande har fšrbŠttrats de senaste Œren.

 

De som svarat pŒ enkŠterna har med fŒ undantag en mycket lŒng yrkeserfarenhet och de har alla utbildning med anknytning till yrket. €ndŒ (eller kanske just dŠrfšr?) betonar dom behovet av fortbildning och nya kunskaper. En fjŠrdedel arbetar heltid, flertalet av de švriga arbetar kring 75 procent. NŠstan alla arbetar pŒ helger, vanligast tvŒ av fem.

Att de flesta har arbetat inom omsorgerna under en lŒng fšljd av Œr beror inte pŒ brist pŒ andra jobb och inte heller pŒ att lšnen Šr sŒ bra. Det beror snarare pŒ att de har en positiv syn pŒ sitt arbete med utvecklingsstšrda.

 

 

Brist pΠuppskattning

 

De flesta tror ocksŒ att omsorgstagarnas slŠkt och vŠnner har en hšg uppskattning av deras arbete som vŒrdare. Men uppskattningen frŒn folk i allmŠnhet Šr nog lŠgre och bara nŒgra fŒ tror att omsorgsnŠmnden har en hšg uppskattning av det dom utrŠttar! (Det Šr anmŠrkningsvŠrt! En av utredarna sŠger att nŠmnden i verkligheten har en hšg uppskattning av personalens sŠtt att arbeta. Men det nŒr inte ut pŒ fŠltet och det bšr man nog gšra nŒgot Œt.)

Om nu omsorgstagarnas situation har fšrbŠttrats de senaste Œren eller Šr ofšrŠndrad sŒ Šr det tvŠrtom med vŒrdarnas egen situation. 40 % tycker att det blivit sŠmre och bara 32 % att det blivit bŠttre - det gŠller framfšrallt att det blivit sjŠlvstŠndigare. FšrsŠmringarna handlar om minskad tid fšr omsorgstagarna, administrativa uppgifter, schemalŠggningar och alltfšr mŒnga byten av enhetschefer.

Man framfšr en bŒde omfattande och vŠlartikulerad kritik mot fšrŠndringarna i rollen som enhetschef. Det Šr ingen personkritik - tvŠrtom: De beskrivs ofta med vŠrme och sympati. Utan det ršr sig om att de fjŠrmats frŒn verksamheten och inte har tillrŠckligt med tid och ork fšr det stšd, den uppbackning och den handledning som personalen behšver.

 

Detta Šr bara ett kort referat av rapporten. BestŠll den och lŠs mera. Och framfšrallt anvŠnd de enkŠter som man anvŠnt sig av i VŠxjš. De finns i rapporten och det fŒr man gŠrna.

                                                                                                             Karl Grunewald

 

Att lŠsa:

 

Stšd och service vid gruppbostŠder fšr utvecklingsstšrda. 45 sidor. 1998. Omsorgfšrvaltningen. Pris: enstaka ex. gratis, flera ex. 50:- pr ex. Box 1222. 351 12 VŠxjš. Tel 0470 - 430 40