Artikel i Intra 3/1999.
Hur mr man egentligen p vra gruppbostder? Fr de utvecklingsstrda det std de behver? Tycker personalen att de gr nytta? Utvecklas verksamheten t rtt hll?
I Vxj beslt man att ska svar p dessa frgor. Dom r viktiga fr bde nmnden, frvaltningen och anhriga. Man mste veta hur insatsen fungerar och i framtiden mste man kunna jmfra fr att veta hur boendet utvecklas.
Tv slumpmssigt utvalda personer frn var och en av kommunens gruppbostder, sammanlagt 72 personer, deltog. Kontaktmnnen fr dessa fick fylla i tv enkter, den ena med inriktning p omsorgstagaren och den andra p vrdaren. Medelldern p omsorgstagarna var ungefr 40 r. tta var ver 65 r gamla.
Antalet lindrigt utvecklingsstrda p gruppbostderna utgjorde 21 % av samtliga - betydligt frre n vad som redovisades frn t. ex. Stockholm fr en tid sedan. Mer n tre av fyra r allts gravt eller mttligt utvecklingsstrda. Detta visar sig ven i antalet som har flera funktionshinder.
ver hlften har ven psykiska funktionshinder, lika mnga har frflyttningshandikapp och 40 % har autism, fr att nmna de vanligaste.
51 personer av de 72 bor i en modern gruppbostad. I de flesta fall tycker personalen att dessa fungerar bra, men det gr inte de av ldre typ i vilka 16 personer bor. Dom r fr trnga och ger inte tillrckliga mjligheter till ro och avskildhet.
Personer med lindrig och mttlig utvecklingsstrning deltar ofta i vardagliga aktiviteter och det r vanligt att de ter frukost och andra mltider i sin egen lgenhet. S r det inte med de med grava funktionshinder.
Med undantag fr ngra ldre personer deltar alla som bor i gruppbostder i daglig verksamhet enligt LSS.
Nrmare halva antalet fr besk av slkt och vnner minst en gng i mnaden. Men srskilt bland de ldre finns det en hel del som aldrig eller bara mycket sllan fr besk.
Personalen tycker att fritiden innehller betydligt mer positiva n negativa inslag. Men det r f av de gravt utvecklingsstrda som deltar i ngon fritidsaktivitet som han eller hon sjlv valt och det r svrt att hitta aktiviteter fr dem. Ibland r det personalbrist som hindrar sdana aktiviteter.
Personalen anser att de inneboende fr de lkar- och sjukskterskeinsatser de behver. Dremot r det smre med stdet frn arbetsterapeuter och med hjlpmedelstillgngen. Halva antalet anses f fr lite frisk luft och motion och en fjrdedel vistas utomhus fr lite.
Bara i undantagsfall kan den utvecklingsstrde p ett ptagligt och aktivt stt pverka valet av gruppbostad och vilka han skall dela gruppbostaden med. Detsamma med personalens arbetstider. Och nr det gller att f bestmma hur de egna pengarna ska anvndas skiljer sig de gravt utvecklingsstrda mycket frn de andra. De frra har verhuvudtaget svrt att pverka sina dagliga rutiner.
Mer n hlften av personalen tycker att deras respekt fr den enskilde omsorgstagarens integritet och sjlvbestmmande har frbttrats de senaste ren.
De som svarat p enkterna har med f undantag en mycket lng yrkeserfarenhet och de har alla utbildning med anknytning till yrket. nd (eller kanske just drfr?) betonar dom behovet av fortbildning och nya kunskaper. En fjrdedel arbetar heltid, flertalet av de vriga arbetar kring 75 procent. Nstan alla arbetar p helger, vanligast tv av fem.
Att de flesta har arbetat inom omsorgerna under en lng fljd av r beror inte p brist p andra jobb och inte heller p att lnen r s bra. Det beror snarare p att de har en positiv syn p sitt arbete med utvecklingsstrda.
De flesta tror ocks att omsorgstagarnas slkt och vnner har en hg uppskattning av deras arbete som vrdare. Men uppskattningen frn folk i allmnhet r nog lgre och bara ngra f tror att omsorgsnmnden har en hg uppskattning av det dom utrttar! (Det r anmrkningsvrt! En av utredarna sger att nmnden i verkligheten har en hg uppskattning av personalens stt att arbeta. Men det nr inte ut p fltet och det br man nog gra ngot t.)
Om nu omsorgstagarnas situation har frbttrats de senaste ren eller r ofrndrad s r det tvrtom med vrdarnas egen situation. 40 % tycker att det blivit smre och bara 32 % att det blivit bttre - det gller framfrallt att det blivit sjlvstndigare. Frsmringarna handlar om minskad tid fr omsorgstagarna, administrativa uppgifter, schemalggningar och alltfr mnga byten av enhetschefer.
Man framfr en bde omfattande och vlartikulerad kritik mot frndringarna i rollen som enhetschef. Det r ingen personkritik - tvrtom: De beskrivs ofta med vrme och sympati. Utan det rr sig om att de fjrmats frn verksamheten och inte har tillrckligt med tid och ork fr det std, den uppbackning och den handledning som personalen behver.
Detta r bara ett kort referat av rapporten. Bestll den och ls mera. Och framfrallt anvnd de enkter som man anvnt sig av i Vxj. De finns i rapporten och det fr man grna.
Att lsa:
Std och service vid gruppbostder fr utvecklingsstrda. 45 sidor. 1998. Omsorgfrvaltningen. Pris: enstaka ex. gratis, flera ex. 50:- pr ex. Box 1222. 351 12 Vxj. Tel 0470 - 430 40