Artikel i Intra 4/2004.

Planering

av bostäder

Kommunförbundet har nu gett ut en 40-sidig väldisponerad och innehållsrik skrift om boende för personer med funktionshinder. Synd bara att den kommer ut nu, tio år efter det LSS trädde i kraft och när det mesta redan byggts. Skriften inkluderar de bostäder för funktionshindrade som byggts med stöd av socialtjänstlagen.

Bristfällig planering i många kommuner

Utgångspunkten för all planering är en inventering av behoven. I LSS står det att kommunen fortlöpande skall följa upp vilka som omfattas av lagen och vilket behov av stöd och service de har. Men planeringen är många gånger bristfällig, vilket bland annat lett till att det nu finns 2 500 kommunala beslut om bostad som inte har verkställts. Därtill kommer lika många beslut där kommunen givit avslag trots att behov finns.

Här lever kommunerna verkligen farligt med tanke på de nya reglerna om böter (s.k. särskild avgift). Man anar att det är dessa som föranlett Kommunförbundet att skärpa sig och ge ut denna skrift.

Hyra eller avgift

Man tar upp frågorna kring avgift eller hyra för bostaden och konstaterar att det vanligtvis är hyra som gäller. Fördelen med det är att då kan den enskilde få bostadstillägg. Att kommunen inte får ta ut hyra för gemensamma utrymmen och personalutrymmen är numera alla överens om. Däremot finns det kommuner som låter hyran påverkas av det s.k. bruksvärdet av gemensamma utrymmen. Kammarrätten i Göteborg (mål nr 6654-02) ansåg nyligen att detta är fel. Målet har överklagats till Regeringsrätten. Intra kommer att bevaka utgången!

Nya bostadsformer

Skriften redovisar vad representanter för 20 kommuner tror om framtiden. Många tror att de nu har tillräckligt med gruppbostäder. Här kommer viktiga synpunkter fram:

"Den boendeform som framförallt påtalas av de intervjuade är möjligheterna för personer med funktionshinder att kunna bo på egen hand i vanliga lägenheter. Då är olika former av boendestöd eller personlig assistans betydelsefulla. Idag finns ofta problem med boendestöd i och med att rätt kompetens saknas hos personalen.

Inte sällan ligger ansvaret för boendestödet under hemtjänsten, och personer med funktionshinder behöver en helt annan typ av hjälp än gamla... , menar en av de intervjuade.

En kommun påtalar att det kanske inte alltid kommer att vara så att föräldrarna är redo för att deras barn ska bo på egen hand. Detta är något som vi måste lära oss att hantera. Det kommer dock antagligen att även fortsättningsvis finnas ett behov av gemensamma lokaler och även gruppbostäder för vissa grupper, tror de intervjuade. Kartläggningen visar också att det finns krav/önskemål om andra bostäder än de som kan erbjudas idag."

Inget trovärdigt försvar

Sist i skriften finns ett avsnitt med rubriken "Avslutande tankar". Där försvarar man att kommunerna, trots en bra bostadsförsörjningsplan och trots att planeringsprocessen löper föredömligt, inte kan leva upp till lagens krav att brukaren inom angiven tid ska kunna få en bostad.

- Vilka är de skälen? frågar sig läsaren. Jo, individens krav på en bostad som motsvarar hans eller hennes behov ställer stora krav på flexibilitet och kreativitet. Och de hämmas, anser man, av statliga regler om hur många som ska bo i en gruppbostad, vilka personer som ska/bör bo tillsammans, hur en fullvärdig ska se ut etc..

I 25 år har jag granskat ritningar över bostäder och dagcentra för utvecklingsstörda. Jag har aldrig upplevt annat än att då byggherren talar om flexibilitet så menar denne billigare, vilket är detsamma som sämre för den enskilde. Men observera att de statliga reglerna är minimi-krav - det är alltid tillåtet att vara så flexibel att man gör det bättre!

Vill kommunerna ha "vårdhus"?

Trots statliga regler börjar det utvecklas en mångfald av boendeformer i kommunerna, t.ex. kollektivbostäder, skriver man. Och vidare: "Verkligheten har visat att alla personer inte kommer att kunna bo i ett så kallat normalt boende. Speciallösningar - dels för ensamboende, dels olika former av samlokalisering - måste finnas".

- Det är uppenbart fråga om sådana boendeformer som en företrädare för FUB kallar för "vårdhus". I en intervju i boken säger hon:

- Det är hus där man samlar alla kommunens "bekymmer" i ett hus, men på olika plan, t.ex. dementa på första våningen, utvecklingsstörda på ett annat plan och psykiskt sjuka på ett annat.

Slutligen tar skribenten i sina avslutande tankar fram ett skäl som känns som en bortförklaring i relation att 5 000 personer inte fått bostad inom rimlig tid. Orsaken sägs vara att grannarna inte alltid accepterar en gruppbostad. Och detta kräver många gånger omfattande informationssatsningar från kommunen. Men ansvaret för att förändra -attityder åvilar hela samhället, skriver man.

Behovet att förändra attityder gäller dock inte bara grannar, utan även kommuntjänstemän och kommunpolitiker.

Karl Grunewald

Att läsa:

Svenska Kommunförbundet. Planering av boende för personer med funktionshinder, 40 sidor. 2004. ISBN-nr: 91-7289-245-5. Kan beställas från tel 020-31 32 30 el. e-post: order@kommentus.se Pris 100 kr + porto. Den kan också laddas ner gratis från: www.lf.svekom.se