I LuleŒ jobbas det fšr fullt!
Inne pŒ bilvŒrdsavdelningen Šr det full fart. Kenth Lundberg bakom datan tar emot bokningarna. Kell Johansson visar oss runt; Mats Kerttu polerar in vax i en Volvo och Ulf …kvist tvŠttar rent en jeep. Han gillar att ta emot skitiga bilar sŒ att det blir rejŠla tag.
PŒ bilvŒrdsavdelningen mŠrks det som Šr den jobbinriktade verksamhetens dilemma: man mŒste ta ut marknadsmŠssiga priser pŒ de tjŠnster man sŠljer. Annars protesterar de privata firmor som bedriver liknande verksamhet med lšnsamhetskrav.
- Vi kollar prisnivŒn hos švriga fšretag och lŠgger oss pŒ samma nivŒ. SŒ det Šr inte billigare hos oss. IstŠllet fšrsšker vi vara lite noggrannare och bŠttre. Fast Œ andra sidan tar det ofta lŠngre tid hos oss, berŠttar Maria. Ibland har vi svŒrt att fŒ kunder. Inte sŠllan blir det personalens bilar som blir ompysslade flera gŒnger om.
Just nu hŒller man pŒ att trimma in ett dataprogram som sŒ smŒningom ska gšra det mšjligt att med en enkel tryckning pŒ den egna bilden visa nŠr man bšrjar sitt arbete och nŠr man slutar pŒ dagen. SŒ att man fŒr riktig hab-ersŠttning.
- Dom har sagt att vi Šr guldkanten pŒ deras tillvaro, sŠger Marie Nilsson allvarligt. Dom sŠger att dom knappast skulle klara sig utan oss.
Marie Nilsson Šr 29 Œr och arbetar pŒ Tekniska
fšrvaltningen i LuleŒ. Hon och hennes arbetskamrater skšter posthantering, bestŠllning och uppackning av kontorsvaror med mera. Kontorsgruppen ingŒr i den dagliga verksamheten.
VŠgen till arbetet pŒ Tekniska fšrvaltningen har varit lŒng fšr Marie och hennes arbetskamrater. Men Marie vet vad som gŠller:
- Jag klarar mig sjŠlv, sŠger hon. Jag mŒste kunna bo sjŠlv och jag mŒste komma ut i arbetslivet.
PŒ bšrjan av 90-talet var den dagliga verksamheten i LuleŒ ungefŠr som šverallt. TvŒ stora dagcenter dŠr de flesta personer med utvecklingsstšrning fšrdrev sina dagar. Efter kommunaliseringen 1996 var osŠkerheten stor om hur verksamheten skulle utvecklas. All personal fick sška om sina tjŠnster och man hamnade organisatoriskt tillsammans med Šldreomsorgen. DŠr kŠnde man sig inte riktigt hemma. €ndŒ bšrjade man 1998 att fšrsška profilera den dagliga verksamheten. Man frŒgade sig om den verkligen motsvarade de behov som fanns.
Men inte fšrrŠn 2001, nŠr kommunen fšrde samman all verksamhet som riktade sig till personer med funktionshinder, skšt utvecklingen fart pŒ allvar. Den nya organisationen satsade pŒ helt nya individinriktade verksamheter. Det blev en tid fšr idŽer och uppslag. Och dŠr befinner man sig till viss del fortfarande, om man fŒr tro Maria Andreasson och Anki Johansson som bŒda arbetar som ledare inom den nya organisationen.
- Det har varit en underbar tid att fŒ vara med om, sŠger Maria.
Man har utvecklat specialinriktade verksamheter fšr flerhandikappade (dŠr bl a Agneta Johansson och Lisbeth Nilsson Šr involverade) som till stor del bygger pŒ sinnestrŠning. Dessutom har man utvecklat daglig verksamhet som Šr speciellt anpassad fšr personer med autism och Šr pŒ vŠg att skapa en liknande som ska erbjuda sysselsŠttning Œt personer med neuropsykiatriska diagnoser (t ex Asperger)). Flygfisken Šr en stor industrilada dŠr ett 30-tal personer arbetar med bil-renovering och bilreparationer, kafŽ m m. Man har grupper som gŒr i arbetstrŠning och dŠr man fšrsšker komma underfund vad den enskilde klarar av och Šr intresserad av. Ca 25 personer har, liksom Marie Nilsson, sin sysselsŠttning i 8 olika fšretagsgrupper och nŠstan dubbelt sŒ mŒnga jobbar individuellt, pŒ privata fšretag och i kommunala verksamheter. 2 arbetskonsulenter arbetar med att slussa ut de som šnskar i šppen verksamhet.
- Allt som allt Šr det ca 200 personer som har fŒtt sin dagliga verksamhet enligt LSS. Dessutom finns det en nŠstan lika stor grupp, med psykiska funktionshinder som fŒr sin sysselsŠttning enligt SocialtjŠnstlagen, berŠttar Anki Johansson. GrŠnserna mellan dem har luckrats upp nu nŠr vi tillhšr samma organisation.
- Inriktningen Šr att individen ska erbjudas alltmer avancerade arbetsuppgifter dŠr slutmŒlet Šr arbete pŒ en normal tjŠnst i den šppna marknaden, sŠger Maria. Men det innebŠr inte att man ska se verksamheten som en stege. Snarare Šr den en bro dŠr mŒlsŠttningen Šr att var och en ska kunna flytta sig och erhŒlla det arbete som man trivs bŠst med. Kraven ska hela tiden stŠllas utifrŒn vad man klarar av.
- Fšrdelen med kommunaliseringen var att vi fick tillgŒng till ett sŒ rikt utbud av olika sysselsŠttningsmšjligheter, menar Anki Johansson.
Till skillnad frŒn mŒnga andra kommuner sŒ ser man i LuleŒ habiliteringsersŠttningen som sjŠlvklar en del i motiveringsarbetet.
- Vi har tvŒ nivŒer. De som deltar i dagverksamhet fŒr 24 kr per dag. De som arbetar i arbetsgrupper eller arbetar individuellt har 8 kr per timme. Tidigare lŒg den ersŠttningen pŒ 6 kr men efter pŒtryckningar och fšrhandlingar lyckades arbetstagarna fŒ upp ersŠttningen. Nu trycker de pŒ fšr att fŒ en hšjning till 10 kr, men det blir nog svŒrt.
BŒde Maria och Anki efterlyser mer av samarbete och samsyn mellan kommunen, fšrsŠkringskassan och arbetsfšrmedlingen.
- Man mŒste vara fšrsiktig med att fšrtidspensionera. En del tappar motiveringen nŠr de fŒr pension, sŠger dom. Det fŒr inte ske sŒ slentrianmŠssigt som nu.
NŠr individerna i daglig verksamhet sjŠlva fŒr vŠlja blir arbetsvalen nŠstan mer kšnssegregerade Šn i det vanliga arbetslivet. MŠnnen jobbar med bilar eller ršjningsarbeten och kvinnorna vŠljer kontorsjobb eller kafŽ. Kanske Šr det driften mot normaliteten, kanske Šr det nŒgot annat som avgšr. Men jag undrar om inte Marie Nilsson pŒ kontorsgruppen egentligen skulle trivas ganska bra bland grabbarna pŒ HŠgnans friluftsmuseum. Hon har sjŠlv fattat mŒnga avgšrande beslut i livet. NŠr hennes fšrŠldrar flyttade till Kalmar valde hon att stanna kvar i LuleŒ. Hon berŠttar hur det var:
- Fšrst gick jag arbetslšs ett halvŒr och det var inte sŒ bra. Sedan fick jag bšrja pŒ arbetstrŠningen pŒ Flygfisken1996. DŠr var det jŠttebra.
DŠr mštte hon Helena NŠsvall som varit hennes arbetskamrat sedan dess.
- Det var tryggt pŒ Flygfisken, sŠger Helena.
- Men sedan fick gruppen flytta till posten. Och dŠr trivdes vi verkligen, sŠger Maria.
- Jo, bekrŠftar Gunnel Kreku som Šr arbetsledare fšr kontorsgruppen. 1998 var vi mogna att flytta ut. Vi blev verkligen fint mottagna pŒ posten.
- Vi sorterade reklam. Och julkort pΠjulen.
Men arbetet pŒ posten tog hastigt slut. Efter en omorganisation hamnade postsorteringen i UmeŒ och det var bara att flytta vidare. Nu fick man kontakt med den tekniska fšrvaltningen dŠr man blev anvisade en trist kŠllarlokal.
- Det var inte sŒ bra dŠr, det var otryggt, sŠger Helena.
Men nŠr fšrvaltningen flyttade in i det nedlagda sjukhusets lokaler blev det bŠttre. I tvŒ Œr har man nu lŒngsamt jobbat in sig i verksamheten och blivit en del. Eller har man det? Det finns lite osŠkerhet runt den frŒgan. Man blev medbjuden pŒ fšrvaltningens julfest och man fick fšlja med pŒ kickoff-dagarna. Men samtidigt finns dŠr ett starkt vi-och-dom. Det tog lŒng tid innan man kunde sŠtta sig i matrummet och Šta med den švriga personalen. I bšrjan fšrsškte man vara dŠr timman innan fšr att inte stšra. Nej, man ser sig nog mer som en del av "den dagliga verksamheten" Šn som en del av tekniska fšrvaltningens personalstyrka. Och helt fel Šr vŠl inte det. Men vem vet? €ven sŒdant kan ju Šndra sig.
Klart Šr att Marie Nilsson har vuxit av arbetet. Hon Šr pŒ vŠg att forma sig ett eget liv. Hur det kommer att gestalta sig kan man bara gissa sig till.
€ven verksamheten ute pŒ HŠgnans friluftsmuseum skulle nog den petige kunna betrakta som illojal konkurrens. DŠr skšter flera olika grupper om att omgivningarna runt Gammelstads kyrkstad hŒlls i trim. Staffan Sundstršm, Patrik Forsmark och Stefan Sundvall Šr nŒgra av dem som skšter om fŒren, slŠpar ris och hugger ved. Gammelstads kyrkstad Šr, sedan det tagits upp pŒ FN:s vŠrldsarvslista, LuleŒs speciella stolthet. Nu, med 2 meter snš kan man bara ana hur vackert det mŒste vara dŠr pŒ sommaren.
- DŒ finns det hur mycket jobb som helst hŠr, berŠttar Patrik Forsmark.
Allra mest verkar Stefan Sundvall trivas med det fria arbetet. Han lŠgger med van hand in prillan innan han sprider ut hšet till fŒren. Ibland pŒ sommaren brukar Stefan stŒ och sŠlja glass pŒ helgerna. DŒ fŒr han ledigt frŒn jobbet i veckan istŠllet.
- TvŒ dagar fšr varje helgdag, sŠger Stefan. Fšr pŒ helgdagar rŠknas dubbelt.
Daglig verksamhet i LuleŒ:
EktjŠrns dagliga verksamhet 6 personer sinnestrŠning
GrŠndens dagliga verksamhet 11 sinnestrŠning
Bjšrkens dagliga verksamhet 9 sinnestrŠning
Aktivitetshuset 12 sinnestrŠning
" 4 dšvblinda
KšrsbŠrsstigen 6 lugn grupp
Lugna gruppen 6 lugn grupp
Elvan 3 autism
Kupan 3 autism
Jobbet 3 autism
JŠgaren 13 fšrberedande arbetstrŠning
Ekan 13 fšrberedande arbetstrŠning
ArbetstrŠningen 5 arbetstrŠning
Jobbcenter Flygfisken 30 jobbinriktad verksamhet
LISA fšretag:
Individuella placeringar 45 personer
Fšretagsgrupper (8) 25