Artikel i Intra 3/2003.

Lasse Svensson har skrivit en bok om daglig verksamhet. Den heter "Varför går du till jobbet?" och består av två delar. Båda delarna tar upp samma teman såsom mål, kvalité, integrering, demokrati, helhetstanke, intresse, team , etik m m.

Den första delen är skriven på lättläst svenska och är avsedd för högläsning i en grupp med arbetstagare och personal. Den är utformad som en fortlöpande berättelse och som ett samtal dem emellan.

Den andra delen utgör ett underlag för grupparbete för personal och chefer. Här analyseras respektive tema först genom att man citerar den officiella definitionen av detsamma, sedan följer en introduktion som består av citat från arbetstagare och personal, därefter exempel på hur temat tillämpas och författarens tankar kring temat och slutligen frågeställningar för diskussion.

Syftet med boken är att få personalen att samverka med arbetstagarna för att skapa en bättre daglig verksamhet. "Jag tror inte man kan presentera metoder eller praktiska handböcker för daglig verksamhet - det finns inte någon patentmedicin. Jag tror det handlar om tänkesätt", skriver Lasse Svensson.

Varför går du till jobbet?

Av Lasse Svensson

"Varför går du till jobbet?" är den centrala frågan till dem som har daglig verksamhet. Man har rätt till en meningsfull och utvecklande verksamhet, men får man det?

För att uppnå en bra daglig verksamhet måste samspelet mellan chefer, personal och arbetstagare fungera. Om det inte gör det uppstår ledan och idétorkan.

Meningen med arbetet uppstår först med arbetstagarnas engagemang.

Det är mindre viktigt om man gör vackra saker, fina teaterföreställningar eller har en fin restaurang. Avgörande är istället hur delaktig man känner sig och vilket inflytande man har.

Arbetstagaren ska ha möjlighet att självständigt utföra arbetsuppgifter och få möjlighet till att ta ansvar för saker på arbetsplatsen. Där ligger grunden till den personliga växten och gruppens utveckling mot integrering och acceptans från samhället.

Ett citat från en arbetstagare visar vad jag menar:

"Delaktighet är när vi i gruppen får bestämma själva hur vi ska göra med saker och ting. När detta sker känner jag att jag får inflytande och självständighet".

Det är viktigt att arbetstagare och personal kan reflektera över sitt arbete och sin vardag. Följden av denna eftertänksamhet kan sedan bidra till att utveckla inflytandet för alla. Målet måste vara att förverkliga kravet som ställs i LSS: att en meningsfull daglig verksamhet ska efterlikna verksamheter som bedrivs på vanliga arbetsplatser.

Samtalet som medel

I ett tvåårigt projekt tillsammans med tretton olika grupper inom daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning har vi försökt utveckla innehållet i verksamheten. Dessa grupper var spridda över hela Sverige. Projektet bedrevs i regi av FUB:s forskningsstiftelse ala.

Grupperna har haft olika sammansättning: enbart arbetstagare, arbetsgrupper med både personal och arbetstagare och rena personalgrupper. Tankarna bakom att använda samtalet som medel för att utveckla verksamheten är flera:

Att lyfta nivån på personalens samtal med arbetstagarna oavsett funktionshinder.

Att därigenom bidra till att samtalen mellan arbetstagarna utvecklas.

Att öka kunskaperna hos arbetstagare och personal.

Genom ett seriöst och meningsfullt samtal om ett visst ämne visar man att man tar personer med utvecklingsstörning på allvar. Att försöka uttrycka sig begripligt innebär en utmaning som utvecklar det egna tänkandet om daglig verksamhet.

Verksamheten måste demokratiseras

Den dagliga verksamhet måste demokratiseras. Verksamheten måste bli begriplig både till form och innehåll för arbetstagarna. Det är svårt att arbeta med begrepp som delaktighet, inflytande och självständighet utan att definiera dem och "översätta" dem till konkreta situationer i det vardagliga arbetet.

För personal innebär det att man bör försöka tänka utifrån ett arbetstagarperspektiv, att man måste försöka förstå vad det innebär att inte förstå.

För arbetstagarna innebär det att försöka förstå mer av sin egen situation i vår komplicerade värld.

Det är en svår och smärtsam process för bägge parter.

Ett medel som behöver utvecklas ytterligare i den processen är den lättlästa texten. Det är dags att den på allvar gör sitt intåg i den dagliga verksamheten. Genom att försöka uttrycka sig på "lättläst" svenska förstår man betydelsen av begriplighet.

När ska protokoll som berör daglig verksamhet börja skrivas på lättläst?

Sammanhangen måste bli begripliga

Vi lever i ett komplicerat samhälle som ställer stora krav på individen. Den dagliga verksamheten får inte bli en förenklad "låtsasvärld". Vi måste följa med i samhällets utveckling och problematisera daglig verksamhet. Om vi strävar mot en demokratisering måste vi försöka spegla den komplicerade värld som finns utanför oss.

Det räcker inte med arbetsuppgifter som är begripliga och tillräckligt enkla att utföra utifrån vars och ens förmåga. Vi måste även göra sammanhangen som de utförs i begripliga. Helhetssynen på människan innebär att man försöker se alla sidor som har betydelse för henne.

Lasse Svensson, projektledare.

Att läsa:

Lasse Svensson. Varför går du till jobbet? Om daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning. 2003. 166 sidor. Stiftelsen ala. 130 kr + moms och porto. Tel 08-660 82 84. Epost: stiftelsen.ala@ala.fub.se