Artikel frŒn Intra 4/2000.

 

 

 

OM DEN DAGLIGA VERKSAMHETEN

 

 

Av Karl Grunewald

 

Daglig verksamhet fšr vuxna utvecklingsstšrda var en nyhet i Omsorgslagen, som trŠdde i kraft 1968. I lagen hette det sysselsŠttningshem. Det definierades som en "extern inrŠttning" avsedd fšr utvecklingsstšrda šver skolŒldern, som inte kan delta i skyddad sysselsŠttning i verkstad, men som kan beredas annan sysselsŠttning under dagtid.

Fšrebilden var enstaka sysselsŠttningshem, runt om i landet, en hel del i fšrŠldrafšreningars regi. PŒ vŒrdhemmen hade man sŒ dags nŠstan alltid sŠrskilda sysselsŠttningsavdelningar. De stora vŒrdhemmen hade ofta Šven en skyddad verkstad.

 

 

SysselsŠttningshem

 

Socialstyrelsen utfŠrdade 1972 provisoriska anvisningar om innehŒllet i verksamheten och hur lokalerna skulle utformas. Dessa kallades fšr dagcentra (i singularis dagcenter). TvŒ Œr senare kom de definitiva anvisningarna i serien Socialstyrelsen redovisar nr 37. Dessa gŠllde Šven de dagcentra som lŒg pŒ vŒrdhemmen.

Varje dagcenter krŠvde Socialstyrelsens godkŠnnande Šnda fram till 1982. Anvisningarna angav utformningen av fyra storlekar - frŒn 15 till 60 platser.

Stor vikt lades vid var i samhŠllet dagcentret skulle ligga. Landstingen fšreslog ofta en placering i industriomrŒden, medan Socialstyrelsen krŠvde en samhŠllsintegrerad placering.

 

 

Arbetsterapi och ADL

 

InnehŒllet pŒ vŒrdhemmens dagcentra pŠglades av arbetsterapi och ADL-trŠning (ADL, Aktiviteter fšr ett Dagligt Liv innebar att man trŠnade sig fšr att klara ett liv ute i samhŠllet). PŒ de "friliggande" dagcentren dominerade industriell verksamhet under de fšrsta tio Œren, pŒ grund av att de flesta som togs emot hade en lindrig utvecklingsstšrning. Efterhand slussades de ut och ersattes av flerhandikappade i takt med att vŒrdhemmen lades ner.

 

 

Omsorgernas ansikte utŒt

 

Den stšrsta omedelbara effekten av alla nya dagcentra var att anhšriga fick en avlastning dagtid. DŠrigenom minskade trycket pŒ inskrivningar pŒ vŒrdhem. Efterhand šppnades inackorderingshem. UngefŠr halva antalet pŒ dem var hemmaboende. Den andra hŠlften kom frŒn de vŒrdhem som tidigare kalldes fšr arbetshem.

Dagcentra och inackorderingshem - inackorderingshemmen dšptes senare om till gruppbostŠder - blev omsorgernas ansikte utŒt. Fšr fšrsta gŒngen fick medborgare se och uppleva vad man kunde Œstadkomma med goda omsorger. SjŠlva termen omsorger togs šver av barna- och ŠldrevŒrden och dagcentren blev en fšrebild fšr bl. a. verksamheten fšr psykiskt handikappade.

 

Daglig verksamhets utveckling:

 

r                 1970                                    1980                                   1990                                    2000

 

Antal             1 100                                   6 900                                  14 200                                 19 800