Artikel frn Intra 4/2000.
Det var genom Omsorgslagen 1968 som det som en gng kallades fr flitpengar ersattes av habilierings-ersttning. Landstingsfrbundet frklarade sig villig att utfrda rekommendationer till landstingen, som var huvudmn fr omsorgerna p den tiden. Dessa rekommendationer fljdes ver hela landet fram till 1994 d kommunerna vertog huvudmannaskapet fr daglig verksamhet enligt LSS.
I utredningen som lg till grund fr lagstiftningen skrevs att ngon form av habiliteringsersttning br utg fr att stimulera den enskilde att delta i den dagliga verksamheten. Och i propositionen skrev departementschefen:
"Jag frordar att huvudmnnen utbetalar ngon form av ersttning till den enskilde fr medverkan i daglig verksamhet i likhet med vad som grs fr nrvarande."
Det r beklagligt att Svenska Kommunfrbundet inte har utfrdat ngra rekommendationer till kommunerna och tyvrr finns ingen versikt hur det ser ut ver landet. Som det r nu frekommer mnga olika ersttningar och ibland inga alls.
Ett problem som hnger samman med habiliteringsersttningen r inkomsterna frn de produkter som tillverkas i daglig verksamhet. ven hr finns olika bestmmelser i olika kommuner. Det vanligaste r att inkomsterna gr direkt tillbaka till kommunen.
Men det rimliga borde ju vara att dessa inkomster tillfll den enskilde eller gruppen. Att frsvara ett annat frhllande med argumentet att dessa inkomster nd inte tcker t ex kostnader fr personal eller material, r inte hllbart d det r kommunens skyldighet att bekosta den personal och det material som krvs fr en meningsfull och individuellt utformad verksamhet.
Karl Axel Roslund, moderat
kommunalrd i Malm.
I vras frskte stadsdelsnmnden i Hyllie, Malm kommunstadsdel, att dra in habiliteringsersttningen till de som arbetade i daglig verksamhet. Sydnytt tog upp saken i ett nyhetsinslag. Tittarna fick flja med p en cafverksamhet och till en teatergrupp. De intervjuade var ense. Det var inget bra frslag. De behvde de 26 kr/dag som den s k "flitpengen" gav. Eller som en av dem sa
-Ja, man blir fattigare.
26 kr om dagen. Lter inte s mycket. Men om man bara har pensionen att leva p r det inga smpengar. Busskortet (350 kr/mn) ska betalas, likas lunchen p dagcentret. Det innebr att om habiliteringsersttningen frsvinner s fr de flesta i praktiken betala fr att delta i sysselsttning. Men, som speakerrsten sa, "Malm kommun har ett underskott p 75 miljoner kronor. Och av dessa ska Hyllie stadsdel, som ansvarar fr all daglig verksamhet i kommunen, spara in 4,5 milj.". Hlften av den summan, 2,2 milj, tnkte man nu spara genom att dra in "flitpengen".
Den ansvarige stadsdelsnmndsordfranden tyckte att de utvecklingsstrda var en grupp som hade det bra och att det hela var en storm i ett vattenglas.
Men som en av de intervjuade sa: "De hr mnniskorna kan inte g till facket."
Upprrdheten blev stor efter nyhetsinslaget. Och inte blev den mindre av att det visade sig att de pengar Hyllie stadsdel fick av Malm kommun fr att bedriva daglig verksamhet fr utvecklingsstrda inte anvndes fullt ut. Istllet gick 1,7 milj kr av dessa in i den vriga verksamheten i stadsdelen.
Det ansvariga moderata kommunalrdet i Malm, Karl Axel Roslund, lt uppriktigt frbannad nr han intervjuades.
- De ser det ju som sin ln, slog han fast. De ser det som beviset p att de r behvda i samhllet. Det ska man inte ta ifrn dem. Det handlar inte bara om pengar utan ocks om etik.
Till slut blev reaktionerna s starka att stadsdelens politiker backade.
Stadsdelens socialdemokratiske ordfrande, Freddie kerblom, frsvarade visserligen frslaget med att det enligt hans stt att se inte innebar "en kvalitativ snkning" p samma stt som om man tex drog in personal p dagcentret. Men nu skrotade man detta frslag.
Sens moral
Det finns mnga bra motiv fr att betala en rejl habiliteringsersttning till arbetstagare i daglig verksamhet.
Men det finns bara ett motiv fr att dra in den: snlhet.
Och nu som frr r allmnhetens och massmedias knsla fr rttvisa och solidariska std till personer med funktionshinder det bsta vapnet om man behver blsa till strid.