Ledare i Intra 4/2000.
Daglig verksamhet
- vad r det?
Fr Rickard som varje dag gr till lderverkstaden i Gteborg r det inget snack. Han gr till jobbet. Precis som alla andra. Och sen r det inte mer med det. De ldervskor som han r med och producerar har hg kvalitet. De r eftertraktade. Den portflj som jag kpte fr tta r sedan hller n, trots flitig anvndning. Det r rejla grejer som grs med omsorg och kunskap.
Vad r d problemet? Jo, lderverkstaden fungerar inte p normala kommersiella villkor. De som jobbar dr har inte normala lner. De har habiliteringsersttning. I vissa kommuner har de inte ens det.
Om lderverkstaden vore en del av "marknaden" s skulle den inte bli lnglivad. Det r ntt och jmt s att frsljningsinkomsterna tcker materialkostnaderna. I samhllets gon r Rickards lderarbete inte ett jobb. Det r daglig verksamhet och skall enligt lag "utveckla den enskildes mjligheter till frvrvsarbete".
Men vskan str dr. En del av vskans vrde har Rickard skapat genom sitt arbete. Den underliga situationen har uppsttt att samhllet r fullt av andra medborgare vars arbetsinsats knappast tillfr ngot av vrde fr ngon. Men de har frvrvsinkomst. Och drmed kallas det de gr fr arbete. Medan andras arbete, som bevisligen tillfr ngot av vrde till samhllet, inte erknns. Det r dags att ta Rickards instllning p allvar.
"Med daglig verksamhet avses meningsfull sysselsttning, vars syfte r att ge stimulans, personlig utveckling, gemenskap och delaktighet i samhllet." S str det i frklaringen till lagen. Detta r formuleringar som borde anvndas anvnda i allt arbete. Men fr marknaden r (och mste s vara) lnsamheten verordnad individens krav p meningsfullhet.
Fr den personal som stder Rickard i hans arbete, finns ocks ett dilemma. Resultatet av deras arbete gr inte att mta. Trots att tjnstemn och konsulter frskt att kvalitetsmta vrdarbetet inom offentlig sektor har man inte p ngot stt lyckats. Helt enkelt drfr att det insiktsfulla mtet och det respektfulla stdet inte lter sig graderas p ngon skala. Men ln har man och arbete r det.
-- -- --
Meningsfull daglig verksamhet r en rttighet enligt handikapplagen, LSS. Huruvida de som erhller denna insats r att betrakta som brukare, arbetstagare eller omsorgstagare r vl egentligen en ointressant frga. En del, som Rickard, kan se frukterna av sitt arbete och knna stolthet ver att gra ngot som andra vill ha. Andra tillfredsstller andra behov i den dagliga verksamheten. Det kan glla sinnesstimulering i ett upplevelsecentrum eller skapande verksamhet. En del arbetar ihrdigt med olika legoarbeten och andra jobbar ute i samhllet med t ex fastighetssktsel, vaktmsteri eller lagerarbete. Ytterligare andra tar steget ut till skyddad verkstad eller lnebidragsanstllning och kanske vidare till en ordinarie anstllning. Finns det kompetent personal och bra resurser s fr man prva p och se vad som passar. Fr de flesta kan det rra sig om olika jobb under olika faser i livet.
Sjlvklart mste alla dessa f en habiliteringsersttning. Det frutsatte departementschefen i sin kommentar till LSS. Frgan r om inte en utebliven sdan r verklagningsbar med hnsyn till detta och till vad som str i LSS om goda och jmlika levnadsvillkor och att f leva som andra. Ingen har frskt, men nu r det dags.
Fr alla dem som medverkar i tillverkningen av produkter eller som deltar i en service mste habiliteringsersttningen st i relation till arbetsinsatsen. Frst d kan man f en mjuk vergng till ett arbete utanfr det nuvarande systemet. Det behvs en ny syn p daglig verksamhet!