Artikel ur Intra 4/2000.
Tre reportage om daglig verksamhet.
Den dagliga verksamheten
ser olika ut i landet. En del hller fast vid den traditionella
dagcentermodellen, andra ser dagcentret som en bas fr de allt de fler som
vgar ta steget ut i det vanliga arbetslivet. Och mnga har inget behov av
dagcenter alls.
I tre reportage skildrar
vi olika verksamheter och tankarna runt dessa.
1. Draken och
Skomakaren
P brjan av 90-talet fanns all daglig verksamhet fr utvecklingsstrda i Borlnge inrymt i samma hus. Men d beslt man sig fr att splittra grupperna. Idag finns de utspridda p nio enheter ver hela staden. Tv av dem r Draken och Skomakaren.
Draken och Skomakaren ligger inrymda i ett tegelhus i utkanten av Borlnge. P andra sidan gatan ligger Samhall dr det ocks finns en grupp utvecklingsstrda som arbetar.
Nr jag kommer in p Drakens dagcenter r de flesta fortfarande p matrast. Men Lisa Persson, Laura Hyttinen och Malin Sj, Eva Hagborg och sa Burman sitter och kopplar av i dagcentrets mysrum (jo, det str s p en skylt p drren).
- Vad gr ni hr d? frgar jag nr jag presenterat mig.
- Syr, sger Lisa. Med nl. Dukar.
- Och teater, fyller Malin i.
- Teater?
- Ja, Riddarborgens brllop.
- Vi r lvor.
- Och troll, sger Eva och skrattar.
P Draken finns 16 arbetstagare. Normalt r man 14, varav tre eller fyra har sina personliga assistenter med sig. Tre personal hller i trdarna. En av dem r Irne Gustafsson.
- Vi flyttade hit fr ett r sedan men sjlv har jag jobbat med den hr gruppen i tta r, berttar Irne. Inom omsorgerna brjade jag 1979.
Grunden fr verksamheten p Draken r att den ska vara skapande.
- De som r hr mlar olika trprodukter som tillverkas p Ljungbergs gymnasium. Sedan sljer vi dem i vr butik hr nere. Vi handmlar ocks tyger och syr, bde fr hand och p maskin. Vi vver, verlpare och mattor, och sedan har vi en keramikverkstad i kllaren.
Och s r det detta med teatergruppen:
- Jo visst! Medvind heter den. Och p fredag r det premir p deras nya frestllning. De har hittat p handlingen och gjort all rekvisita sjlva.
Eftersom man r s mnga p dagcentret krvs det rejl planering fr att allt ska flyta. Dagcentret ppnar kl 07.30 och d samlas personalen fr att lgga upp arbetet. En del av arbetstagarna kommer tidigt men frst kl 08.45 har man samling i tre olika rum. D r det dags fr var och en att ta fram sin filofax. Dr klistrar man i pictogram fr de olika aktiviteter som ska hnda under dagen. Filofaxen tar man med sig hem och den kan ocks fungera som kommunikationshjlpmedel nr man ska bertta fr personalen i gruppbostaden vad man gjort.
Efter morgonsamlingen kr man igng med arbetet. Man delar upp sig i olika grupper och fr det mesta r det ngra som ger sig av. En dag i veckan brukar man strva i skogen, en annan dag r det stallet och hstarna som gller och ibland ker man till en bondgrd som kommunen ger.
- Men vid utfrderna r det hgst tre arbetstagare med, sger Irne. r man fler blir det inget bra. D missar man den dr fina kontakten som man kan f om man r f.
Det mrks att Irne r stolt ver verksamheten.
- Vi bestmmer sjlva i gruppen vad vi ska gra, sger hon. Men det r viktigt att det hantverk som vi sljer i butiken r bra. I keramikverkstaden gr personalen en modell i lera och gjuter en gipsform. Sedan kan omsorgstagar-na fylla formen s att den blir riktig. Man kan sga att gipsformen r ett begvningshjlpmedel.
Ibland kallar hon de som gr p dagcentret omsorgstagare och ibland arbetstagare.
- Jo, man kan nog sga att det hr r bde ett "arbete" och en "skapande verksamhet". Sjlv tycker jag att det de gr hr borde vrderas mycket hgre.
I Borlnge har de som deltar i daglig verksamhet habiliteringsersttning. Den r 28 kr per dag. Dremot fr inte arbetstagarna vara med och dela p frtjnsten frn butiken. Den gr till kommunen.
Hur r d frhllandet till Borlnge kommun?
- Det finns ett kommunalrd hr som vet vad det handlar om hr. Han har sjlv arbetat med utvecklingsstrda. Men de flesta i kommunen vet inte vad vi gr. Det jobbiga r alla besparingar som de har lagt ut. Frut var det hgst 12 arbetstagare p dagcentret. Men nu vill man att vi ska vara strre grupper. Hela tiden r det ju nya som slutar skolan och sker plats. Idag finns alldeles fr lite fr dem att vlja p hr i Borlnge. Istllet fr att fylla p i den befintliga verksamheten borde man skapa nya grupper med annorlunda arbete. Idag r det alltfr mycket kvantiteten som gller och inte kvaliteten. Vi som arbetar p dagcenter knner att vi inte rcker till s som vi borde. Vi mste ju fylla s mnga olika roller: kompis, mamma, kurator, psykolog, sjukskterska och mnga andra.
Irne suckar lite och sedan ler hon:
- Men vi har roligt! Och vi hinner aldrig titta p klockan. Det r inte trkigt hr men ibland blir det fr stressigt. Och arbetstagarna trivs med varann.
P Skomakaren r det mer av ett traditionellt dagcenter. Lokalerna ser ut som vilka industrilokaler som helst. Hr finns inga mys-rum. De flesta sitter samlade i en kal och trist samlingslokal med TV:n som enda udda mblemang. Men dr hnder desto mer. OS-handboll! Sverige hller just p att vinna med 24-23 ver Frankrike. Och det r fredag eftermiddag och ingen verkar ha s brttom. Man tar sig tid att kolla OS och dricka hemlagad jordgubbssaft.
Verksamheten r uppbyggd kring legoarbeten. Just nu hller man bl a p att stta samman vindruteskrapor.
Hkan Borglin och Britt-Marie Haglund r bda omsorgsassistenter p Skomakaren. Dr arbetar 15 personer med utvecklingsstrning varav 13 r mn. Idag r Marita Wedholm- Gustavsson ensam kvinna p jobbet.
- Det borde vara fler tjejer, sger Marita. Hon berttar ocks att hon har ett arbete till. Hon hjlper till i en sportaffr, larmar klder och hnger upp dem p kldhngare.
- Dr har jag arbetat i sju r, sger hon stolt.
Frutom legoarbetet s har man ocks en biltvtt dr man tvttar landstingets bilar. Ungefr fyra bilar i veckan brukar det bli. Liksom p Draken fr man inte behlla de pengar som man tjnar p arbetet, de gr till kommunen. Dremot har man samma habiliteringsersttning.
- Visst kan det bli lite enahanda med legoarbetet, sger Hkan. S vi har brjat med ett Meny-system. Tre dagar i veckan hittar vi p ngot annorlunda med ngra hr. Vi har en naturgrupp som ger sig ut i skogen, ngra gr p Vuxenskolan och ngra deltar i teatergruppen. Sedan finns det en grupp som kallar sig "Pang p rdbetan" men vad dom hller p med vet jag inte riktigt. Det r hemligt. Och sedan r det en hrdrockare som kommer hit en gng i veckan och spelar loss. D r det fullt s hr. Idag har vi varit och spelat innebandy. Sedan har Britt-Marie ett stall och dr r vi ibland. En del fr prova p att rida och ngon annan gr ut och gr med hunden. Men en del gillar att hlla p med legoarbetet hela tiden. Det mste man ocks respektera.
Kent Knutsson verkar vara en av dem som gillar att sitta och montera ihop isskraporna. Han visar stolt upp en gul och skr skrapa.
- Vad gr du? frgar jag.
- Jobbar.
- Hur r det d?
- Kul.
2. Solhem
I Landvetter norr om Gteborg ligger Solhems dagliga verksamhet. Sedan starten 1977 har man dr utvecklat en betydande aktivitet som spretar t mnga olika hll.
Solhem lter som namnet p en avdelning p ngot vrdhem frn 60-talet. Man ryggar lite fr namnet, fr det vcker obehagliga associationer. Men trkkarna ligger dr med motorvgen p ena sidan och en fantastisk vy ut ver Landvettersjn p den andra. Och den ldsta kken br p minnen frn tiden d huset anvndes som konvalescenthem (frst som stiftelse - sjukkasserrelsen - och sedan i frskringskassans regi) frn 1926. Det var d det dptes till Solhem.
P stranden, intill en liten badvik ligger en kanot som tillhr den dagliga verksamheten och som kan anvndas soliga sommardagar. Det r en liten frgrening ut frn dagcentret. Det finns fler. Ungefr hlften av verksamheten r frlagd utanfr Solhem. Dels p olika arbetsplatser i samhllet och dels p ett litet torp, Lindbacken, ngra kilometer bort.
P Solhem finns 27 arbetstagare, 4 arbetsledare och en arbetsterapeut. Arbetstagarna, de flesta frn Hrryda och Gteborgs kommun har habiliteringsersttning, 36 kr om dagen. Lunchen kostar 25 kr och kvar i fickan blir 11 kr i dagsfrtjnst. Hr r det aldrig tal om ngra omsorgstagare. Fr alla som kommer till Solhem r detta ett arbete.
- Det r s konstigt det dr, sger Ingela Gustafsson. Hur man kallar de som arbetar i daglig verksamhet. Ett tag sa vi "gnget" men det blev ju konstigt. S skulle det heta brukare, men vad r det. Pratade man med andra s trodde dom att det innebar att ngon "brukade" komma hit. Det vart ju alldeles tokigt. N, alla hr r mina arbetskamrater och vi jobbar alla hr. Det innebr ocks att verksamheten r allas ansvar, inte bara arbetsledarnas.
Arbetet p Solhem skiftar frn dag till dag. Fr den som vill ha omvxling finns det mesta att vlja p. Och fr den som vill ha tryggheten i att veta att varje dag r sig lik, s gr det ocks bra. Verksamheten r uppbyggd med 5 olika alternativ: Kket , Torpet, Verkstaden, Utegrupp och Std/tvtt.
Nr konvalescenthemmet lades ner lmnades ett rejlt storkk kvar. Dr fanns ocks en vedeldad bakugn. Kket r en viktig del av verksamheten. Dels lagar man sin egen mat, bakar sitt eget brd och tvttar egna arbetsklder. Dels tar man sig till och frn cateringuppdrag och lagar till mltider vid olika sammankomster.
Ð I morgon kommer kommungubbarna hit och har mte, berttar Berith Wing. Och d lagar vi mat t dom.
Ngra km frn Solhem ligger den lilla rda stugan med tillhrande uthus. Dr hller fr det mesta ngra arbetstagare till och skter om djuren (grisar, hnor och ankor) eller renoverar mbler i den tillbyggda verkstadslokalen. Vitsen med torpet r att dr r man bara en liten grupp som kan vara tillsammans p dagen, laga sin egen mat och slippa ifrn den strre gruppen p dagcentret. Man hyr ocks ut torpet till andra verksamheter eller privatpersoner. En dag i veckan utnyttjas torpet av ett annat dagcenter dr de flesta arbetstagarna r gravt utvecklingsstrda.
- Vi hade lnge letat efter ngot sdant hr stlle, berttar Ingela Gustafsson. S fick vi reda p att kommunen gde detta och d var vi genast dr och sa att detta vill vi ha! Vi har bra kontakt med fastighetsavdelningen i kommunen. Dom har hjlpt oss mycket.
Verkstadsdelen p Solhem r traditionellt legoarbete. Just nu hller man p och packar ner oljefilter och tndstift t Volvo. Men det finns flera olika planer p att utka verksamheten efter egna spr. S till exempel r flera av datorerna p Solhem hopplock av kommunens skrotade datorer. Man sysslar med tervinning och andra projekt.
Christer Rauchenfeldt hller i dom trdarna.
- Tanken r ocks att vi ska bygga ut datorverksamheten, sger han.
Idag finns ett speciellt datorrum med olika typer av program som man kan arbeta med.
Christer r ocks den som har hand om utegruppen. Bakom detta namn ligger ingalunda ngon traditionell skogsluffargrupp. Hr r en av de viktigaste delarna: arbetet ute i samhllet. 14 av arbetstagarna har jobb ute i samhllet. Sju av dem arbetar mer eller mindre regelbundet ensamma ute p olika stllen i samhllet. En jobbar p Mac Donalds (med lnebidrag), en annan jobbar p caf, en tredje jobbar med papperstervinning p kommunhuset o s v. Dessutom r sju man ute i grupper och utfr olika arbeten som t ex tvtt och renhllning t en sportklubb, olika mlnings och reparationsarbeten t kommunen, fackfreningar eller enskilda, kontorsarbeten m m. Detta r den del som vxt snabbast under senare r.
Fr att allt ska flyta fint p Solhem behvs mycket arbete med att snygga upp, tvtta arbetsklder m m.
Det som r speciellt med Solhem r rotationen. All personal ska i princip klara av att arbetsleda i alla dessa alternativ. Det finns mnga skl till detta, dels att den lilla personalstyrkan blir srbar om inte alla kan rycka in p alla verksamheter. Men ocks att personalen vill dela p de roliga och trkiga sysslorna.
- Vi vill inte bli dom som str fr markservicen medan alla andra r s engagerade i olika projekt, sger Ingela och Berith bestmt. Det r viktigt att alla gr allt. S att vi delar p roliga och trkiga sysslor. Som nu med detta data-projekt. Meningen var att Fredrik skulle jobba med det. Men han mste kunna ta kket och tvtten ocks. Om han inte kan laga mat? var det ngon som sa. Finns ju kokbcker, sa vi. Och nu lagar han mat och det verkar som om han gillar det. S han vill nog inte bara sitta i datarummet!
Detsamma gller fr arbetstagarna. Alltefter vad man vill s kan man vxla och gra olika saker under veckan. De flesta vill det. Men hur man vxlar r individuellt. S lngt det gr s frsker man tillgodose vars och ens nskeml. En vill t ex bara st i kket och diska. Hon trivs med det. Andra vill ut och prva p olika saker och d finns det gott om utrymme fr det.
Frutom dessa verksamheter s har man ocks srvux-lektioner en gng i veckan. Och likadant med vattenjympan. En gng i veckan gr de flesta till "hlsans hus" och jympar. Man har ocks en egen telefonvxel som ngon brukar ta sig att skta under dagen.
Fr att vara en s stor verksamhet s r personalstyrkan verkligen liten.
- Det r fr lite med fem personer. Vi hinner inte med allt vi tycker att vi borde gra, sger Berith.
Det som gr att allt nd rullar r framfr allt tv faktorer: dels den stabila basen. Fyra av personalen har arbetat lngre n tio r p Solhem. Tv nda frn starten 1977. Man har en gedigen kompetens i personalgruppen och en stolthet i arbetet som inte gr att rucka p. Samma med arbetstagarna, Solhem r ett stlle som man vill stanna kvar p.
Fr det andra r man extremt vlorganiserad. Allt planeras noggrant och p schemana finns exakt angivet vad som gller fr var och en under dagen. Personalen har konferens en gng i veckan och gr igenom vad som ska hnda.
Men bda dessa faktorer kan ltt sl ver i stelhet och sjlvgodhet. Det mrkliga med Solhem r den utveckling som man kan flja genom ren. Att man hela tiden frndrat, prvat och hittat p nytt. Detta innebr ocks att man under resans gng prvat mnga ider som sedan inte hllit mttet. P vinden str fullt av gamla vvstolar som skvallrar om en tidigare verksamhet som lagts ner. Likadant med vxthuset p grden.
- Ett tag jobbade vi med skogsrjning ocks, berttar Berith. Men det blev fr jobbigt. Sdr r det, en del saker som vi prvar slr inte s bra ut. Det r erfarenheter som vi kan anvnda oss av i vrt fortsatta arbete.
Det finns en motsttning i verksamheten som syns tydligt p veckoschemat. Dr finns gr frg p de kolumner som handlar om arbete ute i samhllet och gul frg p de som innebr arbete p sjlva Solhem. Uppenbart har de gra flten stadigt kat.
- Jo, det r riktigt, sger Christer. Fler och fler jobbar ute under fler dagar i veckan. Ibland kan det vara svrt att f ihop verksamheten hr i byggnaden. Men det r en riktig utveckling. Mlsttningen r att nnu fler ska komma ut. Men det viktiga r att se att de flesta har behov av den bas som Solhem utgr. tminstone en dag i veckan vill man vara hr. Ofta blir man lite ensam och vid sidan av i andra arbetslag. Ibland r man stolt och glad i brjan nr man jobbar sjlv, men i lngden kan det bli ensamt. D vill man komma hit ett slag och jobba hr, innan man ger sig ut igen. Det skulle inte fungera annars.
3. Skrdderiet p Vikingagatan.
Att hitta Rtt
Ibland kan det ta tid att hitta rtt i livet. Fr Hencke Lindgren tog det mnga r innan han hittade ngra stabila hllpunkter i sitt liv. En av dem r arbetet p Bjrn Hoffmanns skrdderi, Vikingagatan 13, i Stockholm.
Drrklockan plingar hemtrevligt nr Hencke kommer in i skrdderiet. Klockan r kvart i tio och kaffet r nstan frdigt.
- Vill du ha choklad? sger Hencke och langar fram en chokladkaka. Han r sdan Hencke. Geners och ibland med ett slags vnlig humor som fr omgivningen att smlta.
- Han r lite vrickad, sger han glatt och pekar p Bjrn Hoffmann som stller fram kaffekoppar.
Vi fikar och pratar lite. Om Bosse som ocks fanns hr nr Hencke brjade p skrdderiet. Bo Elfvn hade en gng fr flera r sedan gtt samma skrddarutbildning som Bjrn. Sedan jobbade han mnga r bl a som personalchef p Sdersjukhuset innan han sadlade om och brjade arbeta p skrdderiet. En vnlig och omtnksam mnniska som betydde mycket fr Hencke nr han tog det stora steget och brjad arbeta. Men det blev en kort vnskap, i mars -98 dog Bosse.
- Han var bra Bosse, sger Hencke. Han gav alltid rliga svar. Han kanske r en ngel nu. Eller en fgel eller lg eller rdjur. Om man tror p reinkarnationen...
Idag ska matbordet f en ny duk. Hencke fllar. Jag fr ocks frska men d blir det snett och lite avigt.
- Det ser ut som en oxe som gtt och pinkat p en ker, skrattar Bjrn.
- Det r frsta gngen som jag syr p symaskin, frsvarar jag mig med.
Hencke tar ver. Han r van, det mrks. Det har blivit mnga frklden, handdukar, kuddverdrag och gardiner under de tre r han varit p skrdderiet.
Att Hencke kom till skrdderiet r en stor sak. Fr han har inte haft det s ltt i livet. En trasslig barndom och mnga r av stndigt bollande mellan olika kommuner och myndigheter finns dr i hans bakgrund. Hencke har sina sr och en rejl ilska mot alla dom som trott sig veta vad som skulle vara bst fr honom. Sedan slutet av 80-talet prvade han p daglig verksamhet i mnga former. Men allt blev fel. Och ju mer omgivningen - omsorgsnmnden och sedan Huddinge kommun - frskte pressa frdiga lsningar p Hencke ju ilsknare blev han. Jag vet, fr jag var en av dem som frskte.
Till slut gav vl omgivningen upp. ren gick. Hencke var fr det mesta sysslols p dagarna och vgrade hrdnackat att anpassa sig till alla vlmenande modeller. Och s hade det vl kunnat fortstta om inte det dr miraklet hnde. S hr gick det till:
Bjrn Hoffman brukade dryga ut sina skrdderiinkomster genom att arbeta p den gruppbostad dr Hencke d bodde. I brjan som extrapersonal och sedan som fast nattpersonal. De blev goda vnner. En gng frgade han Hencke om han skulle vilja komma till skrdderiet. Hencke sa nej. Och s r det med Hencke att har han sagt nej s r det just det som gller.
Men efter ett tag - en dag nr Hencke hade haft ett rejlt raseriutbrott - tog Bjrn upp frgan igen. Och han pratade ven med den personal, Noomi Bergstrm, som Hencke litade mest p. Och s kom d den dagen nr han sjlvmant frgade Bjrn:
- Du, kan Noomi och jag komma och fika hos dig i skrdderiet?
Och p den vgen blev det. Frst en dag i veckan och sedan tv dagar, tisdag och fredag. Och som s ofta r fallet s ledde det ena till det andra. Hencke flyttade till en egen lgenhet i Huddinge.
- P gruppbostad ville jag inte bo. Det var andra som tvingade mig att bo dr, sger Hencke. Men nu har jag valt sjlv.
Det finns bde ilska och stolthet i detta konstaterande.
Det blir dags att kka lunch p den nysydda duken. Olle Andersson, som har en antikhandel runt hrnet, tittar in som han brukar. Bjrn och han r gamla barndomskamrater och dom gnabbas alltid glatt med varandra. Idag har Olle med sig ett par byxor som ska sys upp. Efter lunchen blir det dags att plocka fram mttband och nlar. Hencke hjlper till.
Och jag tnker att om detta med att ha ngot meningsfullt och bra att gra p dagarna ocks innebr att man ska ha trevligt tillsammans och knna att man r uppskattad fr den man r, s r detta ett av de finaste exemplen som jag trffat p. Och fr alla dem som inte trivs med att bli "placerade" i frdiga mallar utan vill hitta sina egna vgar s behvs det sdana mnniskor som Bjrn Hoffmann i omgivningen. Sdana som lyssnar, frstr och som vet att allt tar sin tid. Och s behvs det att man r stark och vet vad man vill. Och sdan r Hencke Lindgren.