Artikel i Intra 1/2004.
Arbete i gruppbostder och daglig verksamhet hller raskt p att frvandlas till ett lgstatus- och genomgngsyrke som inte fordrar ngon utbildning.
Detta r en medveten politik som genomfrts av kommunerna och deras samarbetsorgan Kommunfrbundet med tyst godknnande av Socialstyrelsen, fackfreningar och t.o.m. vissa handikapporganisationer! P tio r har man i praktiken raserat strre delen av den kunskapsbas som fanns inom handikappomsorgen vid tiden fr kommunaliseringen.
Under vrdhemsperioden var personalsituationen periodvis katastrofal. Liksom idag rekryterade man ofta vrdpersonal direkt "frn gatan". Vrden p de stora institutionerna blev drefter. vergrepp sattes i system, personalomsttningen var (i storstderna) besvrande och pressen hade gott om material till skandalartiklar.
Fr att komma till rtta med detta byggde man ut den 1-riga vrdarutbildningen under 60- och 70- talen. Samtidigt satsade landstingen friskt p internutbildning och det blev p mnga hll mjligt att g olika pbyggnadsutbildningar, ocks p hgskoleniv, p betald arbetstid. Kunskapsnivn hjdes och det skapades en kr av ngorlunda vlutbildade vrdare och frestndare. Tack vare dem kunde avvecklingen av vrdhemmen och utflyttningen till gruppbostder och integrerat boende bli den succ som det blev.
Men sedan kommunaliseringen fr tio r har det raskt sluttat utfr. Lnemssigt har personalen inom handikappomsorgen halkat efter (vid tiden fr kommunaliseringen hade man samma ln som t ex underskterskor och sktare inom psykiatri - bda dessa grupper har haft en betydligt gynnsammare lneutveckling).
Utbildningsmssigt r lget nu i det nrmaste katastrofalt. Den ettriga grundutbildningen har helt raderats ut. Istllet genomfrs i bsta fall kortare introduktionsutbildningar p ngon eller ngra veckor. Och fr de personliga assistenterna menade man redan frn brjan att detta yrke inte krvde ngra som helst kunskaper.
Allt frre vljer att g omvrdnadsprogrammet och frre verkar vlja handikappomsorg som frdjupning. De lrare som har kompetens att undervisa om detta minskar i antal. Och i stort sett all internutbildning har frsvunnit.
Kommunerna har ftt std i denna sin nedvrdering av arbetet inom handikappomsorgen av de ideologer som sett en motsttning mellan personalens kompetens och yrkesidentitet och den funktionshindrades strvan efter att f makt ver sitt std. P ett paradoxalt stt har man vertagit den gamla verklassens krav p att f ha underbetalda pigor att hunsa med. Denna syn har framfr allt gllt personlig assistans, men den har ocks "spillt ver" p annan personal inom handikappomsorgen.
Det mrkliga r att denna kraftiga nedvrdering av arbetet med funktionshindrade skett samtidigt som de faktiska kraven p personalen i gruppbostder och daglig verksamhet idag r strre n ngonsin. Kraven frn brukare och anhriga har kat samtidigt som stdet frn frestndare, vuxenteam, fritidsledare, sjukskterska m fl har minskat radikalt. Ofta fr personalen ensamma, utan insyn, ansvara fr att alla fr ett bra std. Ett sdant kat ansvar brukar i normala fall leda till krav p frbttrad utbildning och kad ln. Men s inte hr.
All erfarenhet visar att ett bra och kompetent std krver vlutbildad och yrkesmedveten personal. Fr att erhlla titel och full ln borde ett grundkrav vara ett rs utbildning med inriktning p handikappomsorg. D kommer det bli lttare att rekrytera personal, de kommer att vara motiverade att vidareutbilda sig och de kommer att stanna kvar.