Handikappreformen är

kostsam

anser kommunförbundet

Carl Leczinsky skriver i tidningen Intra nr 3/1998 om finansieringen av handikappreformen. Tyvärr drar han felaktiga slutsatser av att antalet personer med insatser enligt LSS inte motsvarade den omfattning som handikapputredningen beräknade och förbigår den främsta förklaringen till varför LASS blivit mer än 2 miljarder kronor dyrare än beräknat. Från Svenska Kommunförbundet anser vi det vara viktigt att bemöta detta, då det annars lätt kan uppstå en felsyn; att kommunerna blivit överkompenserade genom handikappreformen.

Förklaringen till att det idag är 44 000 personer som omfattas av LSS och inte 100 000 är främst att handikapputredningen gjorde en felbedömning av personkretsens storlek. Utredningen hade dessutom inte räknat med att de 56 000 personer som "saknas" skulle kosta något. I praktiken skulle de ha "bytt" insatser från socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen till insatser enligt LSS, utan att detta skulle ha kostat mer. Att antalet personer med LSS inte är 100 000 betyder alltså inte att någon "tjänat" på reformen.

På grund av flera samtidiga reformer har det varit svårt för kommunerna att beräkna sina kostnader till följd av LSS. Uppskattningar från fem Göteborgskommuner och från Dalarna visar på ökningar av LSS-insatser (ej LASS) med 20 procent. Det innebär ett ökat kostnadstryck i miljardkronorsklassen för kommunsektorn. Den enda kompensation som kommunerna fått för ökade insatser till följd av handikappreformen är 86 miljoner kronor för ledsagning och kontaktperson.

Att statens kostnader för LASS överstigit vad som beräknades inför handikappreformen är riktigt. Det är dock grovt missvisande att därav dra slutsatsen att "det innebär att kommunerna även i denna del överkompenserats".

I allt väsentligt beror statens ökade kostnader på att dubbelt så många timmar per person beviljats jämfört med vad som beräknades.

För närvarande har ca 7 700 personer LASS-ersättning. Utredningen bedömde att det skulle bli 7 000 personer. Att det blivit 700 fler skulle kunna innebära en ökad avlastning för kommunerna (för den del av insatsen som överstiger 20 timmar per vecka). Men det är oklart i vad mån detta antal personer också avlastar landstingen eller socialförsäkringssystemet i övrigt. Det är därför oklart vem som "tjänat" på att det nu är mer än 7 000 personer med LASS. Det tog dessutom två och ett halvt år (till juni 1996) innan antalet personer nådde upp till 7 000, en fördröjning som kommunerna ej kompenserats för.

Flera ändringar i "LASSen" har gjorts under 1996 och 1997 för att minska statens kostnader och överföra kostnadsansvar till kommunerna. Sedan november 1997 har kommunerna kostnadsansvaret för de 20 första timmarnas LASS-ersättning. Kostnaden för detta är ca 1 350 miljoner kronor 1998, medan staten kompenserade kommunerna med endast 800 miljoner kronor. Resten uppmanades kommunerna täcka med de pengar som var avsedda för förstärkningar inom skola och omsorg.

Det är således helt felaktigt att som Carl Leczinsky säga att kommunerna blivit överkompenserade genom handikappreformen. Reformen har totalt sett inneburit merkostnader inte bara för staten utan även för kommunerna.

Handikappreformen syftade till en angelägen förbättring för de funktionshindrade. Reformen har samtidigt inneburit oförutsedda kostnader för samhället. Diskussionerna måste dock föras utifrån de fakta vi redovisat.

Andreas Hagnell och Ingrid Söderström

Svenska Kommunförbundet

Detta var inte lätt att förstå! Vi har bett Carl Leczinsky att svara:

Visst har kommunerna blivit kompenserade!

Om man får betalt för 100 000 personer, men endast ger insatser till 44 000 måste man väl ändå ha blivit överkompenserad.

Vilka de 56 000 saknade är och vad dom kostar för vem, har ingen av oss kännedom om.

För grupp 1 och 2 fick kommunerna full kostnadstäckning genom skatteväxling. Och de utgör hela 90% av de som får LSS-insatser.

De 86 miljonerna gällde bara de som tillhör den 3:e gruppen i LSS.

Statens åtagande för assistans har både kostnadsmässigt och antalsmässigt blivit större än beräknat. Även i detta avseende är kommunerna väl kompenserade.

Carl Leczinsky,

f d departementssekr i Socialdepartemente