Artikel i Intra 1/1999.
Socialstyrelsen
mste ta sitt ansvar!
Frordningen till LSS lgger Socialstyrelsen att meddela freskrifter om hur LSS-insatserna ska se ut. Men verlag saknas sdana freskrifter och allmnna rd. Och de flesta av de som finns r inaktuella.
Det r bara riksdagen som kan utfrda lagar i vrt land, t ex LSS. Det r de tyngsta bestmmelserna vi har. I en lag r det naturligtvis sjlva lagtexten som styr, men till varje paragraf finns det en ofta ganska kort "frklaring". Den kallas fr specialmotivering.
Fr att f lite utfrligare frklaring till lagtexten har departementschefen skrivit vad han eller hon avser med stadgandet. Detta har riksdagen godtagit d den stiftade lagen om den inte har sagt ngot annat. Drfr har dessa frklaringar stor tyngd.
Drnst i tyngd kommer regeringens frordning. I den anger regeringen en del bestmmelser, som "hakar p" lagtexten. I frordningen till LSS str det t ex att det skall finnas en person med lmplig utbildning som ska frest respektive verksamhet. Dr finns ocks reglerat vad som gller fr att f bedriva enskild verksamhet och att Socialstyrelsen fr meddela freskrifter "fr att garantera enskilda personer skydd till liv, personlig skerhet och hlsa" nr det gller de srskilda insatserna. Socialstyrelsen fr ven meddela andra freskrifter om verkstlligheten av LSS.
I sina freskrifter anger Socialstyrelsen allts vad som skall glla vid tillmpningen av de lagar som faller under dess tillsynsansvar.
Tillsammans med freskrifterna brukar Socialstyrelsen ge ut det som kallas allmnna rd, men de allmnna rden kan ven ges fristende frn freskrifter. Allmnna rd r mindre "tunga" n freskrifter. De anger vad Socialstyrelsen anser br glla, vad som r bst och riktigast. De har ofta karaktr av rekommendationer och vnder sig mest till den som r ansvarig fr en verksamhet eller en enskild insats, men ofta br ven vrdaren veta vad som str i dem. Det kan finnas bttre stt n de som Socialstyrelsen rekommenderar, men r inte det fallet kan man rka riktigt illa ut vid en konflikt eller ett felsteg. Nmnder, domstolar och liknande organ tar nmligen stor hnsyn till Socialstyrelsens allmnna rd. Det finns drfr stor anledning till att varje person som r anstlld inom omsorgerna enligt LSS tar reda p vad som gller fr henne eller honom i sitt arbete.
Lnsrtt, kammarrtt och regeringsrtt
Det finns ett organ till i vrt samhlle som kan bestmma vad som ska glla d man verkstller LSS och det r domstolarna. Den enskilde kan ju vnda sig till lnsrtten om hon eller han inte r njd med socialnmndens beslut om en insats.
Rttens beslut gller frsts bara i det aktuella rendet, men ger nd viss vgledning i andra liknande fall.
r man inte njd med domslutet kan man anska om att kammarrtten ska verprva det. P samma stt kan man anska om att regeringsrtten verprvar ett domslut frn en kammarrtt. Ju hgre upp man kommer, ju mer styrande blir domslutet. Nr regeringsrtten t ex motiverade ett domslut med att ekonomisk resursbrist inte kan glla fr avslag av begran av en insats, har huvudmnnen slutat med att anfra det som skl.
I INTRA nr 3/98 tergav vi lagtexten av LSS, de viktigaste frklaringarna till den och frordningen till LSS. Hr ger vi en frteckning ver de freskrifter och allmnna rd som gller. De kan bestllas frn
Fritzes kundtjnst,
Tel. 08-690 91 90, fax 08-690 91 91.
Socialstyrelsen har meddelat att man avser gra en genomgng av dem och att nya kommer att utfrdas. Vi kommer att meddela resultatet av det i INTRA.
Gllande freskrifter
och allmnna rd
Socialstyrelsens cirkulr om hantering av psykologiska instrument inom omsorgerna om psykiskt utvecklingsstrda (MF 1972:5).
Socialstyrelsens allmnna rd om frvaltning av privata medel m.m. inom socialtjnsten, sjukvrden och omsorgerna om utvecklingsstrda (1983:4).
Det handlar om hur utvecklingsstrdas pengar ska frvaras i bostder med srkild service och vilket ansvar personalen har.
Socialstyrelsens allmnna rd om LSS och det egna valet (1995:2).
Hr str att man i regel ska vlja LSS om bde den och socialtjnstlagen r tillmplig fr en insats. Det str ven om hur man ska gra d ett beslut om en insats ndras eller insatsen inskrnks.
Socialstyrelsens allmnna rd om anmlan om vergrepp inom kommunernas ldre- och handikappomsorg samt den drtill knutna hlso- och sjukvrden (1996:11).
Hr str om vad som menas med vergrepp, om vad personalen ska gra d den misstnker ett sdant, vem personalen och kommunen ska vnda sig till m.m.. Det str ven om vikten av att kommunen har utfrdat anvisningar om rutiner i dessa frgor.
Socialstyrelsens freskrifter och allmnna rd om anmlan av personskada i verksamhet enligt LSS (1996:17).
Hr beskrivs hur och till vem man ska anmla om den enskilde drabbats av en allvarlig skada eller d det har frelegat risk fr en sdan skada.
Socialstyrelsens allmnna rd om kontaktperson enligt lagen om srskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstrda (1986:13).
Detta r ett lngt och utmrkt allmnt rd om kontaktperson. Vi planerar att publicera delar av det i ett kommande nummer eftersom det r slut p frlaget.
Socialstyrelsens allmnna rd om LSS (1994:1).
Hr beskrivs hur en utredning, beslut och dokumentation enligt LSS ska g till. Man skriver ven om den personkrets som ingr i LSS och vad insatsen rdgivning och annat personligt std innebr. Sista delen handlar om personlig assistans. Det r slut p frlaget.
Socialstyrelsens allmnna rd om behrighet fr viss personal i verksamhet med omsorgerna psykiskt utvecklingsstrda m.fl. etc. (1988:12).
I frordningen till LSS str det att det skall finnas en person med lmplig utbildning som frestr verksamheten vid gruppbostder, s.k. elevhem, korttidshem och daglig verksamhet. Hr skriver socialstyrelsen att huvudregeln r att det br finnas en frestndare fr varje gruppbostad. Denne br ha examen frn sociala omsorgslinjen eller genomgtt annan fr verksamheten lmplig utbildning omfattande minst 80 pong. Frestndare vid dagcenter br ha arbetsterapeutexamen, socionomexamen, examen frn sociala omsorgslinjen eller annan fr verksamheten lmplig utbildning omfattande minst 80 pong.
Socialstyrelsens allmnna rd om kvalitetssystem inom omsorgerna om ldre och funktionshindrade (1998:8).
Kommunerna br inrtta kvalitetssystem inom omsorgerna om ldre och funktionshindrade. Fr all sdan omsorg br det finnas en vergripande inriktning och policy fr verksamheten och uppgifter om vem som har ansvaret fr kvalitetsskrings- och kvalitetsutvecklingsarbetet. Det r viktigt att det finns en gemensam syn p detta inom socialtjnstens och hlso- och sjukvrdens verksamhetsomrden.
Kvalitetssystemet br bl a skerstlla:
att den enskilde fr leva och bo sjlvstndigt och blir bemtt med respekt fr sitt sjlvbestmmande och sin integritet,
att det ges information om omsorgens innehll s att den enskilde kan hvda sina rttigheter,
att den enskildes behov av hlso- och sjukvrdsinsatser tillgodoses,
att insatserna utformas i samrd med den enskilde och/eller dennes nrstende och
att de som vrdar nrstende fr std och avlsning.
Dessa allmnna rd ska ven tillmpas p privata vrdgivare som kommunen har avtal med.
Tv allmnna rd som endast gller fr vrdhem fr utvecklingsstrda har inte tagits med hr d de upphr i och med rets utgng.
Kommentar:
Det viktigaste allmnna rden av alla - det om till-lmpningen av LSS - r slut frn frlaget sedan 1997. Man har planerat revidera det sedan dess.
Socialstyrelsen meddelade i SOSFS 1993:23 att det allmnna rdet om frvaltning av privata medel och det om anmlan av personskador - bda frn 1983 - kommer att ersttas av nya. Men s har inte skett. Detsamma gller det viktiga allmnna rdet om behrighet fr frestndare m fl frn 1988.
Om det allmnna rdet om kontaktperson frn 1986 skriver man att det ska uppdateras och ersttas med ny nr upplagan r slut. - Det tog slut fr flera r sedan.
Frra ret gav generaldirektren ett lfte i massmedia att ett allmnt rd om bostder med srskild service enligt LSS skulle komma. Ett sdant har det funnits behov av sedan lagen trdde ikraft 1994.
INTRA kan bara konstatera att Socialstyrelsen inte har
resurser att fullflja sitt uppdrag.