Artikel i Intra 2/2003.
Av Hans Hallerfors
Det Europeiska handikappret pgr fr fullt. Konferensdeltagare hastar genom hotellmatsalar, middagar avts, tal hlls, resolutioner antas, engngssummor ansls i storslagna symboliska gester och allt r alltigenom frtrffligt och bra.
I alla fall fr dem som deltar.
Det finns en grupp som garanterat inte deltar.
"Mnniskor med handikapp br st i centrum fr Europeiska handikappret", skriver EU:s kommissionr med ansvar bl a fr handikappfrgor, Anna Diamantopoulou.
Men lser man igenom hennes hemsida p internet eller alla andra hemsidor som hnger samman med det europeiska handikappret - dom r mnga och dom r pkostade - s hittar man inte ett ord om de cirka en miljon personer inom EU och de 13 kandidatlnderna, som sprrats in p anstalter. Dessa personer, vars enda brott r att de ftts med ett funktionshinder och som drfr inte fr delta.
"2003 kommer att bli startpunkten fr en ny epok och ett nytt stt fr samhllet att betrakta handikappade", skriver Yannis Vardakastansis', ordfrande i EDF, som r ett rdgivande organ fr handikappfrgor inom EU.
Men om detta: Att man inom s gott som hela EU anser sig ha rtt att sprra in en liten minoritet av befolkningen bara fr att de inte r lika begvade som andra - om detta sgs inte ett ord!
Frgar man respektive land om hur mnga personer med utvecklingsstrning som bor p anstalter s fr man inga svar. Det finns nstan ingen statistik om detta. Det finns statistik om hur mnga som har synskador och hur mnga som r rrelsehindrade, det finns statistik om tomatodling och torskfiske. Men det finns ingen statistik om dessa anstalter. Det r som om mnniskorna som bor dr inte finns.
Men cirka en miljon r dom. Mnga bor tillsammans med andra i stora salar dr ett litet nattduksbord r den enda frvaringsplatsen fr personliga godelar. Mnga vistas hela livet bakom lsta drrar dr vergrepp och tvng hr till vardagen. Andra lever i pittoreska, vackert belgna vrdhem med gudfruktig vrdpersonal och pedagogiska ambitioner. Men innanfr de vackra fasaderna r det samma lukt av piss och ngest i vggarna. Grunden fr alla dessa anstalter av skiftande storlek och mlsttning r och frblir avskiljandet. Dessa mnniskor fr inte delta.
I Tyskland, under nazismen, mrdades i stort sett alla utvecklingsstrda. Det var i dessa s k eutanasi-aktioner som metoderna fr frintelselgren utvecklades. I mnga lnder genomfrdes omfattande tvngssteriliseringar av utvecklingsstrda av rashygieniska skl. Fr att avskilja dem frn samhllet byggdes ett omfattande anstaltssystem upp i nstan alla europeiska stater. Dessa anstalter utgr idag den sista resten av de kollektiva och mnniskofientliga ideologier som gav staten och samhllet oinskrnkt makt att utva tvng mot vissa mnniskor.
Det r mhnda ett dets ironi att Sverige och Norge, som en gng var vrldsledande i rasbiologi och tvngssteriliseringar, idag har avvecklat alla anstalter fr utvecklingsstrda. Med tanke p vr historiska bakgrund r detta inget som vi behver stoltsera med. Dremot har vi all rtt att sga till Europa:
Riv era anstalter! Idag finns det fullgoda alternativ. Personer med utvecklingsstrning har rtt att f bo som du och jag. Om de behver std fr att klara av detta s r det samhllets ansvar att se till s att detta std frverkligas.
Ingen skulle vilja bo p en anstalt fr utvecklingsstrda.
Ingen skulle vlja ett liv skilt frn anhriga och social samvaro i det ppna samhllet.
Ingen skulle vilja tillbringa sitt liv i rutiner tillsammans med personer man inte har valt att leva med.
Det finns idag en uppsj av stolta internationella deklarationer, alltifrn Salamancadeklarationen till FN:s standardregler, som avhandlar funktionshindrades mnskliga rttigheter. Vi skulle kunna fylla hela tidningen med dessa hgtravande utfstelser som alla, om de verkligen togs p allvar, skulle omjliggra ett fortsatt avskiljande av personer med utvecklingsstrning till anstalter.
"Ett samhlle som utestnger flera av sina medlemmar r ett fattigt samhlle", str det i Madriddeklarationen som ligger till grund fr det Europeiska handikappret. Samtidigt har man i kampanjarbetet underltit att ta upp den grupp i samhllet som mest konsekvent uteslutits frn alla sammanhang. Det r hyckleri!
HH
PS. Karl Grunewald p Intras redaktion har frfattat en pamflett p engelska mot anstaltsvrden i Europa. Med erfarenheterna frn avvecklingen i Sverige och Norge som bakgrund uppmanar han Europas stater att sluta avskilja sina mest utsatta medborgare frn det samhlleliga livet. Pamfletten kan fs p e-post: karl.grunewald@swipnet.se