Ledare i Intra 3/2001.

 

"I lidandet Šr mŠnniskor och djur jŠmlika. Det Šr ingen skillnad. En gris har lika stor intelligens som ett fšrstŒndshandikappat barn."

Zaida Catalan, gršn ungdoms sprŒkršr i Sydsvenska Dagbladet 010823.

 

MŠnniskovŠrdet ifrŒgasatt

 

Den 24/8 lyssnade min fru och jag till nŒgra krystade fšrklaringar angŒende Zaida Catalans uttalande dŠr hon intelligensmŠssigt jŠmstŠllde utvecklingsstšrda och grisar. Den kvŠllen kom sorgen Œter upp hos min fru och mig efter 50 Œrs kamp fšr vŒr dotters och alla andra utvecklingsstšrda mŠnniskors mŠnniskovŠrde. Det tar djupa grepp i ens innersta kŠnslor nŠr ens barn offentligt jŠmstŠlls med en gris. Begrep dŒ varken hon eller Miljšpartiets sprŒkršr vad som hŠnt? Detta Šr det vŠrsta som sagts av en offentlig person sedan sinnesslšdebatten pŒ 1930-talet.

 

Man kan naturligtvis skylla pŒ ungdomligt ofšrstŒnd och historielšshet, vinklad Œtergivning eller tycka att vi beršrda omedelbart reagerar i affekt, men sŒ lŠtt gŒr det inte att avfŠrda det hela. Detta sprŒkršr Šr inte en okunnig ungdom vem som helst. Hon Šr en offentlig person som representerar en ršrelse som attraherar mŒnga engagerade ungdomar. Nu har jag sett att Zaida har gŒtt ut med en ursŠkt och det borde hon gjort omedelbart. Men hon har nog ŠndŒ inte fšrstŒtt att det inte enbart handlar om vŒra och vŒra utvecklingsstšrda anhšrigas  kŠnslor. Kampen och engagemanget fšr djurens villkor Šr vŠrd all respekt, men risken fšr att dra in djuren i etiken kring mŠnniskovŠrde Šr uppenbar. GrŠnsen fŒr inte šverskridas. Nu har en grupp som man menar intelligensmŠssigt ligger nŠrmast djuren pekats ut - personer med utvecklingsstšrning.  GrŠnsen mellan mŠnniska och djur var lŠttast att šverskrida just dŠr.

 

Det som skrŠmmer oss Šldre, fšrutom den personliga krŠnkningen, Šr att vi sett det samhŠlle som avhumaniserade vissa mŠnniskor - likstŠllde dem med djuren.  Ja, Zaida Catalan sŠger sig ha den motsatta utgŒngspunkten. Djuren har samma vŠrde som mŠnniskan - sŠrskilt mŠnniskor med utvecklingsstšrning?  Men vad hon tydligen inte fšrstŒr Šr att effekterna, konsekvenserna i verkligheten kan bli precis desamma. I Sverige pŒ 1930-talet fšrdes en livlig debatt i det som dŒ kallades sinnesslšfrŒgan. Under en sŒdan debatt i riksdagen hŠvdade en framtrŠdande aktšr att han švervŠgt att fšreslŒ mšjligheten att avliva gravt sinnesslša barn, men att han fšrstŒtt att de hade fšrŠldrar som Šlskade dem. NŒgot vŠrde i sig hade de annars inte. Han stšdde sig pŒ filosofer, lŠkare och kyrkofolk, som inte sŒg nŒgot mŠnskligt i dessa varelser. I Tyskland kunde de s k barmhŠrtighetsmorden utfšras dŠrfšr att offren inte sŒgs som mŠnniskor. HŠr hemma fick vi steriliseringslagar och anstaltsfšrvaring och man ansŒg sig veta att de sinnesslša inte hade samma fšrmŒga att kŠnna smŠrta, kyla och vŠrme som mŠnniskor, vilket gjorde att man kunde utfšra medicinska experiment pŒ dem. Man behšvde ju dŒ inte heller vŠrma upp de anstalter dŠr de fšrvarades.

 

Inte fšr att jag fšr ett šgonblick tror att Gršn Ungdom eller nŒgot av de andra demokratiska ršrelserna i Sverige skulle kunna tŠnka sig denna ŒtergŒng, men det finns andra mšrka krafter, som gŠrna skulle haka pŒ. DŠrfšr fšrvŠntar jag mig att de politiska fšretrŠdarna tydligt och kraftfullt markerar att grŠnsen mellan djur och mŠnniska aldrig fŒr šverskridas. MŠnniskovŠrdet mŒste fšrsvaras till varje pris.

                                                                                                                                                                                                                                               Olov Andersson, Halmstad.