Artikel i Intra 3/2004.
Intervju med kommunalrŒdet
Mats Pertoft, SšdertŠlje.
"LSS-upproret
har inte fšrstŒtt
utjŠmningssystemet"
Sex smŒkommuner har gemensamt protesterat mot att personer med funktionshinder som flyttar till kommunen ocksŒ ska vara skrivna dŠr. De kallar sig LSS-upproret och har fŒtt kraftigt eldunderstšd av Kommunfšrbundet och branschfšrbundet PRIVO som organiserar de privata vŒrdbolagen. "Vill de att funktionshindrade ska ha kommunarrest?" undrar Mats Pertoft som Šr kommunalrŒd i SšdertŠlje.
Kommunerna, FinspŒng, VingŒker, Trosa, Gnesta, Sala och StrŠngnŠs, har anklagat Stockholms kommun fšr att dumpa dyra LSS-fall hos dem. Bakgrunden Šr det nya utjŠmningssystemet fšr LSS-kostnader som trŠdde i kraft i vŒras.
UtjŠmningssystemet innebŠr att de kommuner som har hšga LSS-kostnader blir kompenserade frŒn en pott dit de kommuner som har lŒga kostnader betalar. Stockholm, som Šr en stor inbetalare till denna pott, har nu aviserat att man vill sŠga upp avtalen med vŒrdgivare i andra kommuner och att kostnadsansvaret sŒ smŒningom mŒste švergŒ till vistelsekommunen. De flesta personer som det handlar om Šr Šldre och har bott stora delar av sitt liv i dessa kommuner.
Andra kommuner, som VŠsterŒs, Tyresš och Nacka har aviserat att man vill fšlja Stockholms exempel. TŠby kommun har redan sagt upp sina avtal fšr LSS-boende utanfšr kommunen.
Kommunfšrbundet, som sedan lŠnge bedriver en kraftfull kampanj mot handikapplagen LSS, har sett en chans att fŒ ytterligare ammunition.
Ellinor Englund, fšrbundsjurist pŒ kommunfšrbundet sŠger sŒ hŠr till tidningen "Dagens SamhŠlle" (3/04):
"Grundproblemet Šr att kommunerna inte har rŒd med den hŠr verksamheten. Kommunerna Šr desperata, kostnaderna fšr LSS-lagstiftningen har škat fruktansvŠrt mycket."
€ven de privata vŒrdgivarnas branschorganisation, PRIVO, har stŠllt sig bakom de protesterande kommunerna. Man Šr rŠdd att utjŠmningssystemet ska leda till att kommunerna sŠger upp avtalen med medlemmarna.
Mats Pertoft Šr en av arkitekterna bakom LSS-utjŠmningen mellan kommunerna. Han Šr dessutom kommunalrŒd i SšdertŠlje och sitter med i Miljšpartiets partistyrelse.
- Bakom det s k LSS-upproret ligger egentligen en feltolkning. Man gšr fel nŠr man siktar in sig pŒ ¤ 17a i LSS. Det Šr den paragrafen som mšjliggšr fšr kommunerna att erbjuda nŒgon plats utanfšr kommunen om det t ex finns specialresurser dŠr. Det gŒr inte att, som kommunupproret gšr, krŠva att den ursprungliga hemkommunen ska ha kvar plikten att betala fšr evigt. Det skulle ju innebŠra ett slags kommunarrest fšr funktionshindrade! Det Šr sjŠlvklart att funktionshindrade šver 18 Œr, precis som vi andra, ska skrivas dŠr man bor och att det Šr den kommunen som mŒste ta ansvar fšr eventuella insatser.
PŒ samma sŠtt Šr det med kritiken av utjŠmningssystemet som man inte verkar ha fšrstŒtt riktigt. UtjŠmningssystemet kommer ju pŒ sikt att gšra det olšnsamt att fšrsška skicka ivŠg kostnaderna till nŒgon annan kommun. TvŠrt om innebŠr det nya systemet ett kraftigt ekonomiskt incitament att ta hand om sina egna medborgare med funktionshinder pŒ bŠsta sŠtt.
Men enligt Mats Pertoft finns det tvŒ stora brister i det nya utjŠmningssystemet, dŠr ger han LSS-upproret rŠtt.
- Fšr det fšrsta gŠller det den efterslŠpning som finns i systemet. Det tar tvŒ Œr innan en kostnadsškning ger utdelning i form av škade anslag frŒn utjŠmningssystemet.
Fšr det andra sŒ kan de som har vŠldigt hšga kostnader pŒ individnivŒ missgynnas. Ofta Šr det sŒ att de personer som genom avtal fšrflyttas till en annan kommun har stšrre behov Šn genomsnittet. Men det fŒr vistelsekommunen ingen kostnadstŠckning fšr, om personen sŒ smŒningom blir skriven dŠr. DŠrfšr Šr det lŠtt att fšrstŒ kommuner, som t ex FinspŒng, som bara har 21 000 invŒnare och dŠr det nu fattas 40 miljoner kr i handikappomsorgen.
Jag har talat med Per Arne Fial, som var den som konstruerade det nya utjŠmningssystemet. Han och jag Šr ense om att nŒgot mŒste gšras Œt de brister som finns. Man borde kunna diskutera om man kan ŒtergŒ till det tillŠggssystem som fanns innan utjŠmningssystemet. Det innebar att smŒkommuner med stora kostnader pŒ individnivŒ fick dela pŒ en speciell statsbidragspott pŒ ca 100 milj kr.
Mats Pertoft anser att det finns en stor risk att vi fŒr en debatt dŠr ingen vill ge funktionshindrade deras mŠnskliga rŠttigheter. Han Šr mycket besviken pŒ Kommunfšrbundets agerande nŠr det gŠller LSS.
- Trots att vi i den hŠr kommunen skrivit till Kommunfšrbundet och bett dom att utforma riktlinjer fšr samarbetet mellan kommunerna i LSS-frŒgorna, sŒ sker det ingenting. Det verkar helt enkelt som om en stor falang inom Kommunfšrbundet satsar pŒ att det ska bli kaos inom handikappomsorgen sŒ att staten tvingas ta šver. Men en sŒdan instŠllning Šr helt Œt skogen! Det kommer verkligen att drabba de funktionshindrade!
Hans Hallerfors