Artikel i Intra 3/98.

 

 

 

Suckarna talar!

 

 

Av Hans Hallerfors

 

Historien om hur stšdet till mŠnniskor med funktionshinder har utvecklats i vŒrt samhŠlle Šr till stora delar en historia om suckar. Skulle man samla alla suckar som suckats šver ofšrstŒende makthavare och fšrdomsfull omgivning, šver okunskap och okŠnslighet, skulle denna enda jŠttesuck sŠga mer Šn alla vŠlformulerade politiska manifest under Œrtionden framšver.

 

Intresseorganisationer har kanaliserat den ilska som tusentals personer med funktionshinder och deras anhšriga kŠnt nŠr suckarna blivit alltfšr tunga. Ilskna och engagerade medborgare och befattningshavare pŒ olika nivŒer har tryckt pŒ. Sakta har stšdet fšrbŠttras och det rŠttsliga skyddet fšrstŠrkts. Positionerna har flyttats fram.

 

Men likafullt suckas det. Fšr det faktum att det rŠttsliga skyddet fšr funktionshindrade Šr bŠttre Šn nŒgonsin innebŠr sannerligen inte att dessa rŠttigheter blivit sjŠlvklara. NŒgra kommuner bryter medvetet mot lagstiftningen och det finns dom som Šgnar sig Œt advokatyr och finter fšr att slippa ifrŒn det kostnadskrŠvande ansvar som Šr lagstiftningens sjŠlva innebšrd. Nu som tidigare tvingas funktionshindrade, anhšriga och vŒrdpersonal till fšršdmjukande strider fšr att erhŒlla det sjŠlvklara.

 

Fšrr framstŠlldes ofta personer med utvecklingsstšrning i negativ dager. Idag finns tendenser till šverdrifter i motsatt riktning. I klŠdfirman Benettons nya broschyr Šr alla utvecklingsstšrda barn kŠrleksfulla, glada och spontana. I reportagen frŒn utstŠllningar, teaterfšrestŠllningar och andra evenemang dŠr personer med utvecklingsstšrning deltar, Œterkommer stŠndigt uttryck som "Škta", "glŠdjespridare", "genuina uttryck" o s v.  Det faktum att om man fštts med, eller senare erhŒllit, ett allvarligt funktionshinder skulle pŒ nŒgot mirakulšst sŠtt  medfšra att man fšrvandlats till en mer Škta, spontan, glad, skapande och Šdel mŠnniska.

 

DŒ blir det viktigt att ta strid mot den mŠnniskosyn som till sin yttersta konsekvens fšrnekar funktionshindrade  deras fulla mŠnniskovŠrde. Fšr vad personer med utvecklingsstšrning Šr bestŠms inte av funktionshindret. Att nŒgon har ett funktionshinder innebŠr inte att omgivningen har rŠtt att tillskriva henne eller honom egenskaper, bra eller dŒliga, bara pŒ grund av detta. Att ha ett mŠnniskovŠrde innebŠr fšrvisso ocksŒ en rŠtt att fŒ vara ilsken och dum. Och att fŒ ta konsekvenserna av detta. Att ha ett mŠnniskovŠrde innebŠr att man just dŠrfšr att man har ett mŠnniskovŠrde ocksŒ ska ha rŠtt att delta i den samhŠlleliga gemenskapen med andra mŠnniskor.

NŠr vi sŒledes krŠver att lagen ska respekteras och personer med utvecklingsstšrning ska erhŒlla de resurser som gšr det mšjligt fšr dem att leva ett bra liv i gemenskap med andra, sŒ gšr vi det inte fšr att personer med utvecklingsstšrning skulle vara Šdlare, finare eller bŠttre Šn andra mŠnniskor. Vi gšr det fšr att de Šr mŠnniskor.

 

LSS, Lagen om stšd och service till vissa funktionshindrade, Šr och fšrblir den viktigaste hŠvstŒngen i vŒr strŠvan efter jŠmlika levnadsvillkor fšr personer med omfattande funktionshinder. DŠrfšr har Intra framstŠllt en specialskrift om  LSS. Det hŠr Šr ett trŒkigt nummer. Men nyttigt! Mycket lagtext och fŒ bilder. Det Šr ett medvetet val. Vi vill nŠmligen att INTRAs LSS-skrift ska vara ett verktyg Œt dig som suckar. Du ska kunna anvŠnda den nŠr du kommer till kommunkontoret. Du ska lŠtt kunna hitta rŠtt paragraf och du ska kunna sŠga: SŒ hŠr stŒr det!