Artikel i Intra 3/1999.
Fretrdaren behvs!
Vi blir alla fretrdda. Som barn av vra frldrar och som vuxna av dem som vi givit mandat att fretrda oss. Men helst vill vi tala i egen sak. Vi tycker definitivt inte om att ngon uttalar sig p vra vgnar om vi inte gett lov drtill. Frmyndarmentaliteten skyr vi som pesten. Vi vet att den frkvver oss.
Personer med utvecklingsstrning blir i hgre grad n andra fretrdda. Funktionshindret gr att man i varierande grad har svrt att tala i egen sak. Anhriga, gode mn, personal och andra engagerade frsker p olika stt att tolka den utvecklingsstrdes vilja och nskeml. Ibland har vi lov drtill, ibland inte. Ingen engagerad frlder och ingen personal kan undg att ngon gng g fr lngt i sitt fretrdarskap. Drfr behver fretrdarskapet diskuteras och stndigt omprvas.
Frmyndarmentaliteten finns dr. Genom rrelser som People First och Klippan har personer med lindrig utvecklingsstrning sagt att nu fr det vara nog. Nu mste de mlsttningar om sjlvbestmmande och inflytande, som bl a finns uttalade i lagstiftningen (LSS), bli verklighet. Nu mste frmyndarmentaliteten bort! Alltfler fretrdare har brjat omprva sin roll och alltfler personer med utvecklingsstrning har, med eller utan hjlp av handledare, brjat fretrda sig sjlva. Det r en utveckling att gldjas t.
Men fretrdarskapet utstts fr kritik ocks frn andra hll. Det finns en trist och avsljande tradition av misstnkliggrande framfr allt inom de kommunala frvaltningarna. Frldrar som bevakar att deras barn erhller de goda levnadsvillkor som lagen freskriver upplevs som brkiga och orealistiska. Personal som ptalar brister fr hra att de ska hlla tyst och arbeta. Tjnstemn emellan underblser man ibland dessa stmningar genom att plocka fram exempel p hur ngon frlder utnyttjat systemet och lyckats tillskansa sig resurser som sticker i gonen. Eller hur personal utnyttjar sin position och missbrukar sin stllning. Genom att plocka fram enstaka exempel lycka man, medvetet eller omedvetet, misskreditera alla som tar sitt fretrdarskap p allvar. Dubbelmoralen i detta resonemang blir tydlig nr man inser att denna kritik av fretrdarskapet inte innebr ngon kad lyhrdhet gentemot de enskilda personerna. Tvrtom r sjlva kontentan av dessa resonemang ofta att vad som r bra fr den utvecklingsstrde inte kan avgras av denne sjlv eller dennes nrmaste fretrdare, utan av ngon person inom frvaltningen lngt borta frn den det gller.
Det finns allts en bra och en dlig kritik av fretrdarskapet. Den bra kritiken syftar till att klarlgga fretrdarskapets mjligheter och begrnsningar. Genom detta strks den enskildes stllning.
Den dliga kritiken har sin udd riktad mot det fretrdarskap som den utvecklingsstrde faktiskt behver fr att kunna leva som andra. Den riskerar att utelmna honom eller henne till enskilda makthavares godtycke eller till ett liv i samhllet som han eller hon, p grund av sitt funktionshinder, har svrt att klara av.
De flesta utvecklingsstrda behver sina fretrdare. Har man inget tal behver man ngon som talar t sig. Kan man inte skriva behver man ngon som skriver t en. Och har man svrt att uttrycka nskeml s r det den som str en nrmast som mste frska klura ut vad som blir bst. Den som fullgr denna medborgarrttsligt viktiga uppgift ska inte behva bli misstnkliggjord. Frldrar ska respekteras i sitt frldraskap. Man ska mtas av respekt och frstelse nr man frsker se till att ens barn fr ett bra liv. r man personal r det likaledes en sjlvklar del av ens arbetsuppgift att tolka och uttrycka det som man uppfattar r den utvecklingsstrdes behov. Fr att fullgra denna ansvarsfulla uppgift behver man std, kunskap och uppmuntran. Fr en bra fretrdare str inte i vgen fr ngons vxande. En bra fretrdare understdjer och uppmuntrar den fretrdde att, s lngt det verhuvud taget r mjligt, hitta vgar till sjlvbestmmande och egenmakt.
Det behvs kunniga och stridbara politiker, tjnstemn och medborgare som bevakar de svrt funktionshindrades intressen i alla beslutande frsamlingar. Fretrdarskapet handlar ytterst om vr solidaritet och vrt humanistiska arv. Ingen mnniska r en .