Artikel i Intra 2/2000.
Levnadsvillkoren
har frsmrats!
Hela Magnus Tidemans forskning genomsyras av forskningens ansvar fr att analysera vlfrden i vrt samhlle med tonvikt p de utsatta gruppernas frhllanden. Alltfr ofta avpolitiserar vetenskapare sina resultat istllet fr att lyfta fram de vrderingsgrunder som politiska inriktningar leder till, sger han.
Nu har han samlat all sin forskning under 1990-talet om konsekvenserna fr personer med utvecklingsstrning av kommunaliseringen av srskolan och omsorgerna i en diger bok. Den r brett upplagd med versiktlig redovisning av utvecklingsstrdas situation i vrt samhlle - en riktig lrobok! Och ltt att lsa.
Hr ger jag lite smakprov p ett kapitel i boken som heter Slutsatser, praktisk relevans och fortsatt forskning.
Det handikappideologiska begreppet normalisering kan definieras som likvrdiga levnadsvillkor och p ett fruktbart stt mtas med hjlp av levnadsnivunderskningar. Magnus Tideman visar att levnadsvillkoren fr personer med utvecklingsstrning r smre p alla livsomrden n fr befolkningen i stort, trots reformerna under 1990-talet.
Att antalet barn i srskolan har kat under 1990-talet kan frmst frklaras av nedskrningar i grundskolan. Nr insatser i generella system minskas leder det till ett kat behov av srskilda insatser och att fler kategoriseras som handikappade.
Det r ett bra exempel p det relativa handikappbegreppet: Minskar grundskolans std till elever som har det svrt, skrivs fler in i srskolan fr att de dr ska f det srskilda std de behver. Antalet som kategoriseras som handikappade kar drigenom.
Detta att en tillgng till resurser krver en klassifikation (diagnos) r ett utslag fr en politisk rrelse i riktning mot en mer marginell och liberal vlfrdsmodell.
M.T. visar att att minskningen av den statliga styrningen har rubbat p principen om likvrdigt std. Han menar att det finns tendenser till att lokal frihet ger olika lsningar p likartade problem. Det innebr att skillnader i levnadsvillkor fr den funktionshindrade kan bero p var man bor. Och dessa lokala skillnader tenderar att ka ver tid. Detta trots rttighetslagstiftningen.
En del beror p att omsorgerna om utvecklingsstrda i vissa kommuner mste konkurrera med omsorgerna om ldre. Med risk fr frsmringar.
Men att acceptera mngfald och variationer som fljd av det decentraliserade ansvaret behver inte bara vara negativt. Frutsttningen r dock att staten utnyttjar sina styrinstrument kraftfullare n hittills, sdana som tillsyn, uppfljningar och utvrderingar. Statens roll mste vara att frse medborgarna med grundlggande resurser.
Kommunen dremot mste skapa mjligheter till variationer fr att den enskilde ska kunna vlja sina livsvillkor.
Magnus Tideman visar i sin avhandling att personer med utvecklingsstrning har mycket sm mjligheter att pverka och bestmma om centrala delar av sitt liv som t.ex. boende och arbete. Mjligheterna fr bl.a. de med grava och omfattande funktionshinder att f ett personligt ombud, s som psykiskt handikappade hller p att f, skulle strka deras mjligheter att f hjlp av samhllet.
Bda behvs, men var ska tonvikten lggas? Magnus Tideman anser att hittills har den individinriktade anpassningen dominerat. Nu r det hg tid att tydligare komplettera dessa med insatser p den samhlleliga nivn. Symtomatiskt r att av de mnga frslag som Handikapputreningen la i brjan av 1990-talet har enbart de individinriktade realiserats.
Samtidigt skriver han att svrigheterna att exakt avgra vad som br gras fr att undvika handikappskapande situationer r avsevrda. Frndringstakten i vrt samhlle r s hg att det r svrt att i varje situation veta vad som r bst. Vi mste hela tiden jmfra de resultat vi uppntt med de frvntningar vi har. Bara om vi r beredda att lra och dra nytta av misstagen gr vi framsteg.
I alla avhandlingar br frfattaren ge frslag p fortsatt forskning. S gr ven Magnus Tideman.
Han talar om behovet av kvalitativa studier om hur samhllets strukturer och funktioner pverkar situationen fr personer med intellektuella funktionshinder. Man mste kontinuerligt studera de utvecklingsstrda personernas levnadsvillkor. P s stt kan man mta i vilken utstrckning som mlet normalisering uppns.
Men metoderna mste utvecklas och frbttras. Ett viktigt inslag i sdana studier r vilka mjligheter som den enskilde har till ett reellt inflytande ver den egna tillvaron.
Utvecklingen framver r till stor del osker och "ostyrd" eftersom visioner, ml, kunskaper och framfrallt intresse saknas hos frtroendevalda, som ansvarar fr verksamheterna p kommunal niv. - Det kan man kalla klarsprk!
Vad avser srskolan mste man f mer kunskaper om vilka barn som aktualiseras fr denna och hur testning och inskrivning gr till. Dr har ju situationen frndrats vsentligt d numera ingen kan skrivas in utan frldrarnas medgivande.
Han avslutar sin avhandling med att sja fljande: En lrdom av denna avhandling r att det behvs mer forskning som inte bara r om, utan fr och med marginaliserade grupper.
Magnus Tideman har genom sin forskning lmnat viktiga bidrag till utvecklingen. INTRA gratulerar till doktorshatten!
Att lsa:
Magnus Tideman. Normalisering och kategorisering. Om handikappideologi och vlfrdspolitik i teori och praktik fr personer med utvecklingsstrning. 358 sidor. r 2000. Johansson och Skyttmo frlag. Box 490 60. 100 28 Stockholm. Pris 295:-inkl. moms, exkl. porto.