Artikel i Intra 1/2000.
Sedan ngra r bedrivs rrelsetrning fr barn och ungdomar med cerebral pares vid ett institut i Nssj som heter Move & Walk. Det r frga om intensivtrning under ngra veckor tillsammans med ngon av frldrarna. Media har beskrivit betydande framsteg hos barnen, men det har ven sagts att barnen utstts fr alltfr hrd trning delvis under tvng.
Omsorgsnmnden i Stockholm har bekostat trningen fr ett antal barn och ungdomar i ldern 2 - 19 r. Nu har forskningsledaren vid nmndens forsknings- och utvecklingsenhet, Ann-Christin Eliasson, gjort en utvrdering av resultatet hos 23 av dessa och gett ut en rapport om det.
Trningen karaktriseras av tre nyckelord: Repetition, grupp och tilltro. Den nskade rrelsen repeteras gng p gng med mer eller mindre std av konduktorn (nrmast handledaren). Mlet r att barnet ska behva anvnda hjlpmedel s lite s mjligt. Trningen sker alltid i grupp och omges av en stor tilltro och uppmuntran till barnet. En god relation till frldern r viktig - han eller hon deltar som stdperson.
Konduktorn har en fyrarig hgskoleutbildning i vissa medicinska grundmnen, psykologi och s.k. konduktiv pedagogik. Denne frvntas fylla de olika roller som ett habiliteringsteam utvar.
Blev barnen bttre?
Barnens motoriska frmga mttes vid tre tillfllen: Fre trningen i Nssj, direkt efter och tre mnader efter. Det gjordes vid Astrid Lindgrens sjukhus i Stockholm, dr man anvnde sig av ett visst standardiserat instrument. Man mtte ven barnets frmga i vardagssituationer enligt ett annat instrument vid dessa tillfllen.
Frldrarna besvarade tre enkter varav den frsta fre trningen.
Resultatet blev att barnens frmga att sitta var bttre efter trningen, men gick tillbaka till utgngslget efter tre mnader. Frmgan att st och g frbttrades ngot med bestende effekt hos de nio barn som hade lttare funktionshinder. Ngra motoriska frbttringar hos de andra kunde inte registreras.
Mtningarna av barnens frmga i olika vardagsfrdigheter visade ingen frndring.
Sju av de 23 familjerna beskte M & W fr frsta gngen. Materialet var fr litet fr att delas upp ur resultatsynpunkt.
Vad ansg frldrarna?
Precis tvrtom! Dom ansg att barnen hade gjort framsteg i sin motoriska rrlighet och att de ftt sin frvntan uppfylld. Framfrallt var de positiva till det bemtande som deras barn hade ftt.
Omdmena om landstingets habilitering var visserligen vervgande neutrala eller positiva, men mnga frldrar tyckte att deras barn ftt fr lite behandling.
Hur ska man frst detta?
Frst av allt mste man konstatera att det r frga om ett urval av frldrar som av mnga skl nskar en intensiv och systematisk trning av sitt barns motoriska frmga. De r beredda att medverka mer n de flesta. De uppskattar den utprglade tilltron till en frbttring och den anda av gemenskap som M & W ger. Kanske ven att det r en enda person - konduktorn - som ansvarar fr barnet och dess behov.
Kan det vara s att det instrument som anvndes fr att mta den motoriska frmgan inte var tillrckligt finkalibrerad? Kanske frldrarna mrke och sg faktiska frbttringar, som inte gick fram i testningarna? Frgan mste stllas!
En sak r sker: Det r hr frga om inte bara en annan metod, utan ven ett annat synstt p handikappet som sdant. I M& W r man stenhrt instlld p att frbttra rrelsefrmgan. I vr habilitering jmkar man med vriga frmgor och behov. Och r mera instlld p att kompensera rrelsehindret med hjlpmedel. Drfr kan M & W inte bli ett komplement till vr habilitering utan mste ses som ett alternativ.
Men om nu vra experter sger att resultaten inte motsvarar insatserna, ska d "samhllet" bekosta trningen? Det blir en svr avvgning fr politikerna att gra! Ska de flja frldrarnas uttalade nskan och vertygelse, eller ska de "lita p" sin habiliteringspersonal?
Svaret r vl att det r fr tidigt svara. Denna underskning mste fljas upp av flera och skert kommer M & W med sina egna utvrderingar s smningom.
Visst r vi dliga p att ta vara p olika frldrars olika nskeml. Vem r det egentligen som har hittat p att alla "handikappfrldrar" har samma behov?
Att lsa:
Ann-Christin Eliasson. Effekter och intryck. Utvrdering
av insatser fr 23 barn som deltagit i Move & Walk-institutets
trningsprogram i Nssj. 36 sidor. 1999.
fo4-rapport 99-04. Omsorgsverksamheten i Stockholm.