Artikel i Intra 1/2004.

 

 

Regeringens utredning om rŒd och stšd har blivit fšrsenad. Ledamšterna har svŒrt att komma šverens. Karl Grunewald fšreslŒr hŠr att man fšr šver rŒd och stšd till HŠlso- och sjukvŒrdslagen!

 

 

 

Hur ska vi fΠordning

pŒ rŒd och stšd?

 

Av Karl Grunewald

 

 

Habilitering, vuxenteam, habiliteringsteam, rŒd- och stšdverksamhet - det finns mŒnga stšdformer fšr funktionshindrade. Men samtidigt Šr fšrvirringen stor om vem som ska gšra vad och vilka rŠttigheter som man har. Landstingen gšr olika bedšmningar om vad som ska ingŒ i rŒd och stšd efter det att habilitering och rehabilitering skrevs in i HŠlso- och sjukvŒrdslagen, HSL.

Det hŠr uppmŠrksammade Bengt Lindqvist, som i bemštandeutredningen (SOU 1999:21) fšreslog att rŒd och stšd skulle ŒterstŠllas till sitt ursprungliga syfte.

Regeringen lyssnade och utsŒg riksdagsledamoten Catherine Persson till utredare. Hennes uppdrag Šr att fšrtydliga syftet med rŒd och stšd. I bšrjan pŒ Œret skulle hon ha kommit med sina fšrslag men sŒ har inte skett. Orsaken Šr att man har svŒrt att komma šverens inom den grupp hon utsett.

 

 

Bakgrund

 

Fšrvirringen har sitt ursprung i 1985 Œrs omsorgslag. Den var en pluslag, vilket innebar att om den utvecklingsstšrdes behov inte tillgodosŒgs "pŒ nŒgot annat sŠtt", skulle det ske genom omsorgslagen.

 

I omsorgslagen introducerades rŒd och stšd som en insats. Men varken i departementschefens kommentarer eller i specialmotiveringarna stod det nŒgot om behandling eller habilitering som del av rŒd och stšd. TvŠrtom, det betonades att rŒd och stšd var av "švergripande natur". RŒd och stšd skulle ges av en bred grupp experter "som kan behšvas fšr att erbjuda ett fullgott stšd." LŠkare nŠmndes inte bland de upprŠknade experterna, utan ingick i tillŠgget "med flera".

 

NŒgra Œr efter det att Omsorgslagen trŠtt ikraft tog RegeringsrŠtten upp nŒgra fall dŠr de klagande inte fick behandling av logoped och sjukgymnast, varken som rŒd och stšd eller inom sjukvŒrden. RegeringsrŠtten beslšt att behandling (habilitering) kunde ingŒ i rŒd och stšd i fall som dessa, dels fšr att nŒgon fšrsŠmring inte skulle fŒ fšrekomma genom den nya lagen, dels fšr att behovet inte tillgodosŒgs "pŒ nŒgot annat sŠtt", dvs inom sjukvŒrden.

 

Men1994 fšrdes rŠtten till habilitering och rehabilitering in i HSL. DŠrfšr stŒr det inget om behandling eller habilitering i beskrivningen av rŒd och stšd i propositionen till handikapplagen, LSS, som trŠdde ikraft samtidigt. DŠremot stŒr det att rŒd och stšd ska ses som ett komplement till habilitering/rehabilitering.

 

Fšljdriktigt fastslog RegeringsrŠtten 1997 att habiliteringsŒtgŠrder inte ryms inom begreppet rŒd och stšd i LSS. Man betraktade habilitering och rŒd och stšd som tvŒ artskilda insatser med olika syften som ska komplettera varandra. Det var ett stort bakslag fšr mŒnga som fick viss behandling som del av rŒd och stšd.

 

RŒd och stšd stŒr bŠttre beskrivet i LSS-propositionen Šn i den fšr Omsorgslagen, men inte bra nog. Det Šr personer med svŒra funktionshinder och deras anhšriga som ska ha tillgŒng till kompletterande expertstšd. RŒd och stšd riktar sig till nyblivna fšrŠldrar, barn och ungdomar ("frŠmja utvecklingen under hela uppvŠxten"), vuxna ("rŒd och stšd fšr sin dagliga livsfšring och personligt anpassad information") och anhšriga. - "Under hela uppvŠxten", "i sin dagliga livsfšring" och "anpassad information" Šr alltsŒ nyckelbegrepp i rŒd och stšd.

 

 

Vad bšr Cathrine Persson fšreslŒ?

 

Hon kan inte fšreslŒ att habilitering ska infšras som en del av rŒd och stšd. SŒ var det aldrig tŠnkt, Šven om det i en bristsituation fungerade sŒ. Man kan fšr švrigt inte lagstadga om samma insats i tvŒ lagar.

 

Ett bŠttre sŠtt att gšra grŠnsen mellan rŒd och stšd och habilitering sŒ informell och smidig som mšjligt, Šr att fšra šver stadgandet om rŒd och stšd frŒn LSS till HSL. DŠrigenom hyfsar man LSS till att enbart vara en kommunal angelŠgenhet.

Det skulle underlŠtta samordningen av de tvŒ insatserna och mŒnga skulle slippa vŠnda sig till flera organisationer, vilket Šr sŠrskilt besvŠrande fšr familjer med flerfunktionshindrade barn.

 

FšrutsŠttningen Šr fšrstŒs att rŒd och stšd fortsŠttningsvis ska vara en utkrŠvningsbar insats. Det har kanske landstingspolitiker svŒrt fšr att godta, eftersom inga andra insatser enligt HSL kan šverklagas i fšrvaltningsdomstol. Men i SocialtjŠnstlagen fšrekommer bŒde frivilliga och absoluta insatser.

 

Enligt par 18 i HŠlso- och sjukvŒrdslagen har kommunerna ansvar fšr habilitering/rehabilitering fšr dem i bostŠder med sŠrskild service och i daglig verksamhet. Det fungerar šverlag dŒligt, mycket beroende pŒ att landstinget ska ansvara fšr lŠkarinsatserna. Habiliteringsteamen saknar en av sina viktigaste medlemmar. Denna ordning mŒste finna en lšsning framšver. Erfarenheten talar emot att ansvaret fšr rŒd och stšd bšr lŠggas pŒ kommunerna fšr dem i sŒdan bostad och verksamhet. De allra flesta kommuner har inte tillgŒng till de experter som ska ingŒ i rŒd- och stšdteam. Ansvaret bšr ligga kvar pŒ landstingen.

 

 

Syftet med rŒd och stšd

 

Catherine Persson mŒste fšrdjupa beskrivningen av syftet och metodiken i rŒd och stšd. Det finns mŒnga brister i det nuvarande stšdet. UtgŒngspunkten ska vara att rŒd och stšd har sin tyngdpunkt i beteendevetenskapliga och sociala insatser, medan habilitering i huvudsak handlar om medicinska insatser. I all habilitering ingŒr naturligtvis information, men inte sŒ lŒngsiktig, systematisk, Œterkommande och mŒngsidig som i rŒd och stšd. Den Šr artskild - det mŒste beskrivas.

 

 

Exempel:

Det finns ett stort behov av att den enskilde eller dennes fšrŠldrar erhŒller en kontaktperson eller ett ombud inom gruppen som ger rŒd och stšd. Denna kontaktperson ska Šven ta initiativ till behšvda insatser. Det gŠller inte minst mŒnga Šldre flerfunktionshindrade, som bor pŒ gruppbostŠder och som har svŒrt att kommunicera och svŒrt att fšrstŒ sina behov. I den individuella planen bšr anges hur ofta kontakt ska tas med den enskilde. Denna funktion som kontaktperson eller ombud bšr fastslŒs av departementschefen.

 

LikasŒ har behovet av nŒgon som samordnar insatserna sedan lŠnge efterlysts av anhšriga. Det gšrs fšrvisso pŒ sina hŒll, men det behšver uttryckligen beskrivas som en uppgift som ingŒr i rŒd och stšd.

 

Man bšr Šven framhŒlla att en fšrdjupad rŒd- och stšdverksamhet har betydande preventiva effekter infšr ett fšrvŠrrat tillstŒnd. Det gŠller sŠrskilt fšr dem med flerfunktionshinder och dem med mycket speciella behov.

 

Varje expert som ger rŒd och stšd bšr inom sitt omrŒde gšra en funktionsbedšmning, alternativt faststŠlla en diagnos, som basen fšr sin rŒdgivande och stšdjande verksamhet.

 

 

RŠtt till habilitering/rehabilitering

 

Departementschefen skrev i propositionen till LSS att flertalet handikapporganisationer ville ha lagstadgad rŠtt till habilitering/rehabilitering inskrivet i HSL pŒ samma sŠtt som man har rŠtt till rŒd och stšd enligt LSS. Men, skriver han: "Det bšr švervŠgas fšrst dŒ det gŒr att šverblicka vad en sŒdan skulle innebŠra".

 

FrŒgan Šr om det inte Šr dags att flytta fram positionen Šven i denna frŒga. Lagen har gŠllt i tio Œr och nu kan man šverblicka situationen. Catherine Persson bšr fšreslŒ att rŠtten att šverklaga ett beslut om habilitering/rehabilitering i fšrvaltningsdomstol bšr utredas av regeringen.