Artikel frŒn Intra 3/2004.

 

 

 

Den splittrade vuxenhabiliteringen

 

 

 

Av Karl Grunewald

 

 

 

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlŠgga landstingens habilitering och rehabilitering fšr vuxna med funktionshinder. FrŒgan har varit vilka resurser som finns, vilka behov som tillgodoses och vilka som inte gšr det.

 

 

Omšjligt att fŒ ett samlat grepp

 

Det blev som man kunde ana - omšjligt att fŒ ett samlat grepp šver den vildvuxna flora som utvecklat sig sedan habiliteringen togs ut ur omsorgsverksamheten och in i hŠlso- och sjukvŒrden.

Socialstyrelsen kunde helt enkelt inte fŒ reda pŒ hur mŒnga som fŒr del av habilitering och rehabilitering, Šn mindre hur stort behovet Šr - inte ens hur lŒnga vŠntelistorna Šr!

Det kan i och fšr sig vara fšrstŒeligt nŠr det gŠller rehabiliteringen, dŠrfšr att den sŠllan har en sammanhŒllen organisation, utan utgšr en funktion som varje enskild klinik eller enhet tar ansvar fšr. Men nŠr det gŠller vuxenhabilitering Šr det allvarligt. HŠr gŠller det personer med varaktiga funktionshinder. De behšver rŒd och stšd under lŒnga och ofta upprepade perioder av ett flexibelt team med specialkunskaper pŒ just deras tillstŒnd.

 

 

LŒngt avstŒnd till vuxenteamen

 

PŒ omsorgslagens tid var det sjŠlvklart att personalen pŒ gruppbostŠder hade nŠra kontakt med sitt team. Det var ju samma huvudman! Idag har avstŒndet škat och det Šr inte alls sjŠlvklart lŠngre att den boende fŒr tillgŒng till vuxenhabilitering. Den formella rŠtten till rŒd och stšd finns fšrvisso, men LSS nŠmns inte ens i inventeringen! Kanske fŒr vi i den kommande rŒd- och stšdutredningen veta hur mŒnga inom habiliteringen som fŒr insatsen rŒd- och stšd.

 

 

HŠlften har mŒlsŠttning

 

NŒgot fler Šn hŠlften av landstingen har antagit mŒl fšr sin habiliteringsverksamhet. DŠr dessa Šr mŒlgruppsanknutna gŠller de huvudsaklingen personer med ršrelsehinder, utvecklingsstšrning och neuropsykiatriska tillstŒnd.

 

 

Bemštandet Šr bra nŠr man fŒr tag i nŒgon

 

Socialstyrelsen har Šven, i en enkŠt, frŒgat brukarorganisationer, bl. a. Riksfšrbundet FUB.

PŒ frŒgan vad som Šr mycket bra svarar FUB att ljusglimtar alltid finns pŒ sina hŒll i form av mycket bra och kompetent personal. Bemštandet Šr bra nŠr man Šntligen fŒr tag pŒ nŒgon.

Men det finns mycket som fungerar dŒligt. Skillnaderna mellan landstingen Šr oacceptabelt stora och det finns brister i švergŒngen mellan ungdoms- och vuxenhabiliteringen. TillgŒngen till viss kompetent personal Šr mycket dŒlig. LikasŒ de lŒnga vŠntetiderna och samordningen. Dessutom finns stora organisatoriska oklarheter i de landsting som byggt upp sŠrskilda rŒd- och stšdteam.

 

 

Vuxenhabiliteringen viktigast

 

Socialstyrelsen lovar nu att fortlšpande fšlja landstingens arbete med att kartlŠgga behov av habilitering och rehabilitering. Dessutom skall man utarbeta allmŠnna rŒd inom omrŒdet.

Det Šr vŠlkommet, men ett jŠttearbete som kommer att ta mŒnga Œr. Jag tycker man ska koncentrera sig pŒ vuxenhabiliteringen, eftersom det Šr en ny verksamhet inom hŠlso- och sjukvŒrden, som omfattar i hšg grad eftersatta personer med varaktiga tillstŒnd. De mŒste prioriteras.

 

 

 

LŠs mer:

 

Socialstyrelsen. TillgŒng till habilitering och  rehabilitering fšr vuxna med funktionshinder - en kartlŠggning. 83 sidor. 92 kr. Art.nr 2004-131-13. BestŠlls frŒn webbutiken eller Socialstyrelsens kundtjŠnst, Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se  Kan ocksŒ laddas ner gratis frŒn: www.sos.se