Artikel i Intra 4/1998.
Underskning av stdet till frskolebarn
Samarbetet
fungerar dligt!
Frskolebarnen fr inte det std som de borde kunna f. En orsak r att samarbetet mellan frskola, habilitering och frldrar fungerar dligt. Detta sger Elisabet Sjberg som underskt hur samarbetet mellan kommun, landsting och frldrar fungerar i Stockholm.
Underskningen bygger p intervjuer med frldrar till 14 frskolebarn (2-6 r gamla). Alla barnen hade vistats i frskolan minst 6-7 mnader. Alla erhll ocks std frn landstingets habiliteringscentrum fr barn. 11 av barnen gick i vanligt dagis, tre i specialfrskola.
Dessutom har Elisabet Sjberg intervjuat samordnare inom barnomsorgen (6 st) och specialpedagoger frn habiliteringen (4 st).
En allvarlig kritik som frldrarna framfrde var den stora omsttningen p resurspersoner (den personal som r direkt avdelad fr att stdja barnet i frskolan). Ett barn hade t ex haft 5 olika resurspersoner under tv r. Hlften av barnen hade haft minst 2 personer!
Samma gllde den hga personalomsttningen p habiliteringssidan vilket enligt frldrarna medfrde att de stndigt p nytt tvingades beskriva barnets svrigheter och till att vntetiderna blev orimligt lnga. En frlder uttryckte det som s: "Barnet blir ldre och vi bara vntar".
Det finns en rad problemomrden nr ett barn med funktionshinder vistas i frskola:
¥ Vem ska g till habiliteringen med barnet? P en del barnstugor ansg man att detta var frldrarnas ansvar och vgrade att stlla upp med den hjlpen.
¥ Ska man ha behandling i frskolan? Och vad r i s fall behandling? Stor oklarhet mellan olika befattningshavare rdde mellan vad som var att beteckna som behandling och vad som betecknades som trning.
¥ Vilket r viktigast: social samvaro eller trning? De flesta ansg att social samvaro var viktigast men i praktiken betonades trningen mer.
¥ Ska trningen ske enskilt eller i grupp? Risken fr stigmatisering av barnet betonades av ngra medan andra ansg att det viktigaste var att trningen i sig blev framgngsrik.
¥ Vem ska ge handledning och fortbildning till personalen? Mjligheterna fr habiliteringen att dela med sig av sina kunskaper och handleda personalen varierade mycket.
Oklarhet rdde ocks om de handlingsplaner som barnomsorgen ibland upprttade och om landstingets habiliteringsplaner. Det fanns ingen msesidighet i planerna varken vad gller innehll eller mjligheterna att ta del av dem. Inget av barnen hade en Individuell plan enligt LSS!
Frldrarna var ofta njda med ngon eller ngra befattningshavare i kommun eller landsting medan man genomgende var kritisk till helheten.
Kommunens personal var missnjd ver att "Landstingets personal rder och stdjer ver saker som vi fr betala".
Landstingets personal uttryckte ocks de en stark nskan om att f ansvarsomrdena tydligare definierade.
- Barnet borde st nnu mer i centrum fr insatserna, sger Elisabet Sjberg. Som det r nu s hmmas stdinsatserna av att enskilda befattningshavare betonar den egna yrkesrollen p barnens bekostnad. Till stor del r den bristande frmgan till samverkan en ledningsfrga. Det behvs mer tid fr samverkan. Dessutom behver frldrainflytandet strkas. Som det r idag s fr den grupp av frldrar som har tid, kraft och kunskaper fr det mesta ett godtagbart std. Dremot brister det ofta nr det gller stdet till resurssvaga frldrar.
Att lsa:
Det funktionshindrade frskolebarnet - i centrum fr tre omsorger av Elisabet Sjberg. Stockholms stad FoU-rapport 1998:13. 104 sidor. Pris 120 kr + moms och porto. Kan bestllas p tel 042-25 47 00 eller fax: 042-20 16 67