Artikel i Intra 1/2000.
Hur relationerna till anhriga frst frbjds fr att senare anses betydelsefulla fr patienterna. Citat ur brev till och frn Vstra Mark.
Under 1920-talet klagade sinnessjukhuslkarna ver att de intagna sinnessla for illa p sjukhusen och att de strde vrden av de andra. Drfr ppnade staten tre ledigstllda regemten fr sinnessla: Salberga i Sala och Kllshagen i Vnersborg fr mn och Vstra Mark i rebro fr "asociala och imbecilla kvinnor".
Det var Svea Trngkr i rebro som verlmnade regementet. Utan ombyggnad beredde man plats fr 350 kvinnor. Mnga av militren bytte bara uniform och blev personal.
Det fanns genom alla r lnga vntelistor fr intagning. Utver straffrifrklarade var det oftast kommunerna som anskte om intagning av kvinnor med s.k. asocialt beteende. Mnga kom frn fattiga frhllanden och var underbegvade, men inte alls vad vi idag betecknar som utvecklingsstrda. Ekonomiskt var intagningen en stor vinst fr kommunen.
De flesta avdelningarna var fr ca 30 patienter och med korridoren som dagrum. Tidningar eller radio frekom inte. P 50- och 60-talen fanns det srskilda mindre avdelningar fr unga prostituerade kvinnor frn Stockholm.
Relationen till anhriga ansgs nda in p 60-talet som strande eller i varje fall som oviktigt. Fr mnga frbjds den. Tio r senare ndrades den instllningen. Nu frskte man lappa ihop relationerna, men d hade mnga slktingar glmt de sina. Hemresor anordnades. Om det inte fanns slktingar kvar i hemkommunen kunde andra familjer ta emot patienter.
Flera av patienterna hade barn som de frlorat kontakten med, ibland frskte man frn Vstra Marks sida f barn att beska sina mdrar. I ett fall dr patienten hade bde syn- och hrselnedsttningar blev det svrt att frklara vem mannen som hlsade p egentligen var.
Rda Korsets beskte patienter p Vstra Mark och ibland fick patienter hlsa p rdakorsare i deras hem.
INTRA kan hr terge ngra brevvxlingar. De har tagits fram av Kristina Engwall som arbetar p en avhandling om Vstra Mark. Journalerna finns p landsarkivet i Uppsala.
1932
Brev till Vstra Mark:
Med anledning av att jag inte hrt ngot frn min syster N N alltsedan hon flyttade frn XX i fjol sommar anhller jag vrdsamt om hennes hlsotillstnd.
Brevsvar:
Er systers tillstnd r sedan inkomsten ofrndrat. Hon har alltjmt lngvariga perioder d hon r fullkomligt virrig men dessemellan har hon kunnat arbeta tidvis p sjukhusets arbetssal. Fr nrvarande r hon i sitt smre tillstnd och saknar ro till ordnat arbete. Kroppsligen frefaller hon vara frisk och kry.
Brev till Vstra Mark:
Undertecknad som har en syster som r patient och transporterad frn XX hospital i oktober 1931 till rebro vill hrmed gra en frfrgan hur det str till med henne. Hennes namn r NN. Det r s lngt att resa s jag kan aldrig mer f se henne. Jag blef s ledsen nr jag kom till XX och hon inte fanns dr, inte ngra slktingar r underrttade. Jag vill grna veta hur det r med henne och om hon fr lof eller kan skrifva ett bref. Tacksam fr svar till /namn/. Var snell och svara.
Brevsvar:
Till svar Edert brev av d. 22/5 fr jag meddela att NN«s tillstnd r ofrndrat. Hon r mycket sl och bortkommen men kan ibland pltsligt bli orolig och hftig, varvid hon skriker och grlar och kan ven sl till personer i omgivningen. Gr ofta frsk att avvika. Kan ej frms till ngot arbete. Att skriva brev str henne fritt men hon kommer sig ej fr drmed. Kroppsligen befinner hon sig vl.
1933
Brev till Vstra Mark:
Till verlkare fr Wstra Marks sjukhus, rebro. P uppdrag av ldrig moder till sjukhuset intagna pat. nr.- gres en frfrgan hurudant hlsostndet r med den sjuka. Tacksam fr svar vartill porto bifogas.
Hgaktningsfullt ordf. i fattigvrdsstyrelsen.
Brevsvar:
Med anledning av eder frfrgan ang pat. - fr jag meddela, att hennes hlsotillstnd i stort sett r ofrndrat. Tidvis r hon lugn, tyst och stillsam, d hon vistas uppe och sysselsttas med stickning o. dyl. Men d och d kan hon under kortare perioder vara orolig, grlande och hftig, varvid hon brukar ligga till sngs. De sista dagarna har hon befunnit sig i en lugn sinnesstmning.
1934
Brev till Vstra Mark:
Jag vill taga mig friheten att sprga om en nra anhrig NN. hava flera gnger skrifvet till henne men ej ftt svar, frra sommaren skref jag till henne om hon villa hafva pengar, s ville jag senda henne dem, och d fick jag svar omgende och d sende jag tio kronor i rekommenderat bref, men sedan har jag ej hrt frn henne...
1940
Brev till Vstra Mark:
Frlt att jag besvrar eder s hr. Men det r s att jag har en syster NN som r p Wstra Marks sjukhus har nu vart der i flera r. Och jag var s tacksam fr att hon fick komma dit d ingen annan kunde vrda henne. Men mina tankar r jmt hos NN och jag undrar hur det r med henne. Om hon kan fatta ngot. D hon var hemma var hon ibland s god och snll men ofta blev hon s oberkneligt arg och visste inte vad hon gorde. r hon likadan? En gng fick ja ett brev ifrn henne. D var hon glad t att vara i rebro. Det r lnge sen. Vore tacksam att f veta lite om henne. Ibland har jag skrivit till henne men undrar om det gr henne illa och mer besvrlig eller om hon r glad t brev. Mnne hon har glmt bort Herrenjesus det r mitt strsta bekymmer. War s snll och tala om hur det r beder /namn/.
Brevsvar:
Till svar eder frfrgan ang NN fr jag meddela, att hon r ganska frslad och bortkommen. Pratar mycket fr sig sjlv men ger knappast ngot ordentligt svar p tilltal. Ibland vsnas hon och r strande ven nattetid. Hller sig dock snygg och skter sin tvttning och kldsel med ganska god ordning. Kan syssla litet med stickning. Det mter intet hinder att skriva brev till henne. Dock torde hon ej ha s stor gldje av att f brev.
1942
Brev till Vstra Mark:
Jag skulle hra vad Doktorn sger om vran flicka om det intet finns ngon hjelp fr henne jag var och beskte henne och fick se hur hon hade det det var en bedrflig syn s jag undrar intet p ett hon vill derifrn jag frslog henne att frska om hon kunde f komma in p ngot sjukhus i nrheten af Stockholm och det var hon njd med nu vill jag hra doktorns utltande om den saken ty i hemmet kan vi under nuvarande frhllanden intet ha henne men hon behver lugn fr sina nerver det vore nskvrt om hon kunde f komma p ngon lugnare afdelning vill Doktorn vara vnlig att underrtta oss om vad som kan vara det bsta" Fader
Brevsvar:
NN. Hon r i strsta behov av vrd sinnessjukhus. Hon r mycket retlig, brkig, strande och oplitlig och kan ibland ven vara vldsam. Hennes oro beror ej p av ssj. i egentlig mening utan har samband med att hon lider av allmn efterblivenhet i den andliga utvecklingen (imbecillitet). Hrvarande sjukhus r avsett just fr dylika fall och ngot mer sdant sjukhus fr kvinnor finnes ej i landet. Det torde drfr ej vara mjligt att f henne flyttad till ngot av Stockholms stads ssj.hus
1943
Brev till Vstra Mark:
Vi skulle hra hur det str till med vran Dotter NN. Vi tycker att Det ser ut p hennes bref som hon skulle ha blivit bra mycket lugnare p senaste tid. Nu lngtar hon ju hem och beder oss att vi ska tala med Doktorn att hon fr komma hem. Vi har ju ingenting emot det men vi vntar Doktorns utltande vad som kan vara lmpligast.
Brevsvar:
...att hennes tillstnd r i stort sett ofrndrat. Ngon frbttring kan man ej tala om. Hon r mycket besvrlig, tjatig och trttsam, skriker och vsnas ibland och kan f utbrott d hon r vldsam, river ner dukar och blomkrukor osv. Hon r i strsta behov av vrd sjukhuset.
1944
Brevsvar:
...att jag ej kan medgiva att hon fr lmna sjukhuset fr ett besk i hemmet ver julen. Dessa julresor ro nmligen frenade med stora olgenheter fr sjukhuset. De medfra bl a att pat. som ej kunna f resa bli misslynta och oroliga och s blir det ofta trkigheter nr en permitterad pat. skall tervnda till sjukhuset.
1949
Brev till Vstra Mark:
Undertecknad, fader till flickan NN, fr vrdsamt hemstlla om upplysning huru Ni anser flickans tillstnd r och om det inom rimlig tid finns utsikter fr att hon kan komma i familjevrd. Som Ni skerligen frstr r jag och min hustru varmt fstade vid henne och vi skulle grna se om han hade kunnat komma sderver. Som det nu r kan vi icke trffa henne ngon gng. Vi medgav sterilisering enbart med tanke p att hon skulle f komma hem, men det blev sedan icke av.
1952
Brev till Vstra Mark:
Har ftt ett mer n vanligt virrigt brev frn min syster, NN, och att hon r p ett sjukhus, r ju alldeles frbluffande fr mig, d jag inte frut hrt ngot om att hon r flyttad dit.-Jag tackar p frhand att syster vill vara s god och rar och skriva till mig och tala om vilket slags sjukhus detta r och varfr NN har kommit dit och hur hon r till hlsan och lynnet.
Brevsvar:
NN r, som ni torde knna till "sinnessl" , d.v.s hggradigt efterbliven till frstndutvecklingen. Sedan 1919 har hon varit intagen p sinnesslanstalter och hsten 1949 kom hon till XX arbetshem. Hr blev hon alltmer retlig och besvrlig med brkigt, skrikigt, strande och hotfullt upptrdande.
Man var rdd fr henne och hon ansgs t.o.m. vara en fara fr omgivningen, p grund hrav intogs hon den 27/10 1951 p Vstra Marks sjukhus. Hrvarande sjukhus som r organiserat som ett sinnessjukhus, r avsett fr sdana sinnessla kvinnor, som p grund av svrsktthet eller andra sinnesslshetens yttringar r i behov av sinnessjukmssig vrd. Hr p sjukhuset har NN uppfrt sig betydligt bttre och lugnare. Man mrker dock en viss retlighet och ofrdragsamhet. Hon sysselsttes med arbete i sjukhusets tvttinrttning. Kroppsligen befinner hon sig vl.
1953
Brev till Vstra Mark:
Med anledning av mitt besk hos Eder den 5 jan och vrt samtal om NN om att hon skulle f komma hit, vill jag efterhra om NN kan f komma s snart som mjligt och helst i denna mnad. Anledningen hrfr r att jag nu relativt ltt kan ta ledigt fr att komma och hmta henne fr hon kan vl inte resa sjlv, senare brjar vrarbetet hr och d blir det svrare att ta ledigt fr resan.
Brevsvar:
Med anl. av Eder skrivelse rrande hrstdes vrdade NN fr jag meddela att jag ej kan medgiva, att NN fr komma till Eder. Hon r numera mycket sl och bortkommen och visar tecken p ssj:dom. Hon intresserar sig ej fr sin omgivning och mste ha tillsyn och hjlp med allt. Hller sig ej snygg utan tillsyn och ter ej sjlvmant utan mste uppmuntras och hjlpas. Sitter mest och pratar fr sig sjlv men svarar mycket fordigt p tilltal. Ibland kan hon utan anledning sl till ngon av kamraterna. Ni skulle ej ha mjlighet att bereda NN den vrd och tillsyn varav hon r i behov, och hon bleve eder snart till stort bekymmer.
1964
Brevsvar:
... Hon kanske skulle tycka om att f besk av sin bror, som hon mhnda knner igen. Vill ni herr NN fara hit p ett besk r Ni vlkommen. Inkvarteringsmjligheter finnas p sjukhuset.
1970-talet
Citat ur journal:
"...Hon har aldrig under dessa 39 ren gjort ngon resa till hemtrakten och inte ens heller haft besk av ngon anhrig. Vi mste frska bttra p denna situation."
Citat ur journal:
"...Systern sger sig ej ha vgat resa fr att hlsa p NN under denna vistelse p Vstra Mark..... patienten sade efter besket: ...att detta var den lyckligaste dagen i hennes liv."
r 1967 verlmnade staten sjukhuset till rebro landsting och 1968 vergick det till att bli ett specialsjukhus under omsorgslagen. Drmed fick de intagna rtt till hemlandstingets omsorger och dessa blev betalningsskyldiga. P sjukhuset anstllde man kuratorer fr att frmedla utskrivning till hemlandstinget. Sjukhuset lades ner 1981.