Artikel i Intra 1/2000.

 

 

 

 

Vad Šr en anstalt?

 

 

BŒde de vetenskapliga och humanistiska argumenten mot stora anstalter fšr utvecklingsstšrda utvecklades i USA under 1960-talet. Den mest kŠnde publicisten var professorn i pedagogik vid Syracuse universitet, Burton Blatt. Han publicerade fotoboken Christmas in Purgatory (Jul i SkŠrselden) 1966, som chockade hela USA. Fšljande aforismer har skrivits av Karl Grunewald fritt efter Blatts bok Exodus from Pandomonium (UttŒg ur Helvetet), Boston 1970. De publicerades i Dagens Nyheter den 21 september 1971.

 

 

 

Det finns 10 000-tals som bor och vŠxer upp pŒ anstalter i vŒrt land.

Det finns de som bor dŠr hela eller stšrre delen av sitt liv.

Vad Šr dŒ en anstalt?

 

 

En anstalt Šr en plats dŠr

  den fysiskt handikappade blir

  mera handikappad,

den tanklšse mera tanklšs,

den obegŒvade mera obegŒvad

En plats dŠr man fŒr sjŠlsliga

  kontrakturer

 

En anstalt Šr en plats dŠr

  isolering Šr terapeutisk

bindning kallas skydd

straff Šr uppfostran

lŠkemedelsmissbruk Šr terapi

 

En anstalt Šr en plats dŠr

  symtom Šr sjukdomar

och handikapp blir obotliga

Man Šr en diagnos

men ingen identitet

 

En anstalt Šr som en tunnel

  utan nŒgot slut

         - man tror man Œker

  i dagsljus

 

En anstalt Šr en plats dŠr

  den svage Šr stark

och den starke svag

  och missanpassad

 

PŒ en anstalt sprids kŠnslor

  som dofter

         - utan mŒl och utan mening

 

PΠen anstalt kallas intressen

  fšr ovanor eller tvŒngssyndrom

och kunskaper blir kuriosa

 

Anstalt Šr vŠntan pŒ det som

  alltid kommer

       - och pŒ det som aldrig sker

 

VŠntan pŒ min barndoms

  minnen

och pŒ att fŒ Œterse min

  geografiska identitet, min by,

en vŠntan pŒ det som varit

 

En anstalt Šr en plats dŠr

  hobby, kallas fšr arbete

och arbete fšr terapi

 

DŠr allt som sparar personal

  kallas sŠrskilda behov

(t ex att lŠgga sig kl 18)

 

DŠr det regelstyrda och slutna

  kallas šppet samhŠlle

DŠr relationer fšrintas

men alla relaterar till alla

 

NŠr kan dŒ de svagaste av alla,

  de begŒvnings-

  handikappade, revoltera?

NŠr blir samhŠllet tillrŠckligt

  deintellektualiserat fšr att

  bjuda dem gemenskap?

 

(Detta Šr inte sanningen

utan en vŠrdering)