Artikel i Intra 3/2003.
kunde beskyllas fr lsaktighet
Hon var tretton r och
gick p en skola fr "sinnessla elever" i Malm. Nr det uppdagades
att hon tvingats till sexuellt umgnge med tv ldre mn blev hon stmplad som
lsaktig och steriliserades. Frvarna frikndes. S kunde det g till p
1940-talet.
Kerstin fddes 1931. Nr det blev dags fr skolgng fick hon brja p "externatskolan fr sinnessla", en inrttning som var kopplad till Rrsjskolan p Zenithgatan i Malm. Dr var hon elev fram till 1946.
En lrarinna beskrev henne s hr: Hon "har under sin skoltid varit ovanligt flitig och ambitis och har drfr lyckats bra mycket bttre med sitt skolarbete, n vad man, med tanke p hennes lga IK, skulle kunnat vnta".
De r de enda anteckningar som ger en vlvillig karakteristik av Kerstin. Alla andra dokument, som bevaras i Malm stadsarkiv, betonar hennes svagheter och hennes pstdda avvikande uppfrande: "svrt undermlig", "ytterst dlig fattningsfrmga", "fantasils", "sexuellt fullkomligt ohmmad".
Nr hon var 13 r fll hon offer fr sexuella vergrepp. Under en ettrsperiod som brjade 1944, uppskte hon ett flertal gnger tv ensamstende mn i grannskapet. Den ldre av de tv, den 67-rige trdgrdsarbetaren Axel Svensson, lockade ned henne i sin kllare dr han tvang henne att kl av sig och vldtog henne. Sammantaget blev det omkring femton sdana "besk" hos Svensson. Varje gng fick Kerstin mellan 25 re och tv kronor.
Till den yngre, byggnadsarbetaren Hans Lindgren, hade flickan allt som oftast hmtat livsmedel fr litet dricks. En dag krvde ocks Lindgren att hon skulle kl av sig. Precis som hos Svensson blev det flera vldtkter. ven hr fick Kerstin en "slant" fr att hlla tyst. I en polisrapport frn mars 1945 anges en mngd detaljer, som den frment "sinnessla" flickan yttrade i ett frhr.
P vren 1945 beslt Rdhusrtten i Malm att genomfra tv skilda rttegngar mot Svensson och Lindgren bakom lyckta drrar. Bda var redan knda av polisen: 1911 hade Svensson blivit dmd fr misshandel av sin dvarande hustru till en mnads fngelse. Lindgren hade vid flera tillfllen blivit btflld fr "frargelsevckande beteende" och "fylleri".
Svensson erknde sig skyldig, men ett psykiatriskt utltande friknde honom. Svensson hade "befunnits lida av hggradig av ldern framkallad avtrubbning (senil demens) jmte sannolikt primr intellektuell undermlighet (debilitet)" Enligt utltandet var Svensson i behov av vrd p sinnessjukhus.
Lindgren dremot bestred alltsammans i rtten. Kerstin skulle alltid ha tiggt pengar frn honom, och vid sina besk skulle hon lst i "ngon veckotidning". Lindgren trasslade in sig i motsgelser under sitt vittnesml, medan Kerstin trovrdigt bekrftade sin berttelse. nd blev Lindgren friknd. Domslutet ld: "Enr Lindgren mot sitt nekande ej kan anses lagligen vertygad om brott i talets hnseende, lmnar rtten klagarens talan utan bifall. "
Och Kerstin? Efter vergreppen blev hon p nytt offer. Denna gng fr ett ofrstende samhlle. Oaktat Lindgrens friknnande utgr sedan alla rapporter ifrn, att hon haft knsumgnge med bda mnnen. En assistent frn barnavrdsnmnden freslog att Kerstin skulle tas in p en "anstalt fr sinnessla", vilket inte blev av, enbart p. g. a. platsbrist p skolhemmet Hkanstorp. Bland akterna frn februari 1945 p Psykiska rdgivningsbyrn vid Malm folkskolor har hon erhllit 53 i ett IQ-test. Enligt den r Kerstin "djupt sinnessl [...] Det freligger starka svl eugeniska som sociala indikationer fr sterilisering", skriver man. r 1947 gjordes hon ofruktbar och 1948 togs hon in p Rns arbetshem.
r Kerstins historia ett undantag? En genomgng av flera hundra akter i Malms stadsarkiv har inte givit belgg fr ngot liknande fall. Det kan dock inte uteslutas att det finns ett svrutforskat mrkertal. Icke desto mindre visar Kerstins de tydligt hur man gjort om henne till grningsman p grund av hennes begvningshandikapp. I en anteckning p Rns arbetshem frn 1951 har de upprepade vldtkterna mot Kerstin frvandlats till ngot helt annat. S hr str det: "Redan under skoltiden hade hon sexuellt umgnge med ldre mn. Efter skolan fortsatte hon med sin lsaktighet."
Samtliga namn i denna berttelse r fingerade.
versttning: Gbor Tiroler.
Thomas Barow frn Tyskland arbetar som Svenska Institutets stipendiat p sin avhandling "Samhllsstllning gllande mnniskor med intellektuella funktionshinder i Sverige 1918-1945" vid Malm hgskola. e-post: tbarow@foni.net