Historisk litteratur
Detta r en genomgng av historisk litteratur med
inriktning p personer med utvecklingsstrning som utkommit under den senaste
10-rsperioden. Jag har ven tagit med ldre litteratur av intresse.
Sammanstllningen bygger p recensioner och
anmlningar av bcker i tidskriften
INTRA. Fr omdmena svarar Karl Grunewald och Hans Hallerfors.
Utgngspunkten fr vr vrdering av litteraturen har
varit att en historiebok framfr allt ska bertta om dem det handlar om: de
personer med utvecklingsstrning som varit freml fr de omsorger som
skildras. Eftersom mnga av dessa saknar frmga att bertta om sina
erfarenheter s krvs det mycket arbete av historieskrivaren. Bilder, dokument
och intervjuer med nrstende r bra kllor. Den som dremot tror att
omsorgernas historia r frvaltningstjnstemnnens historia har nog tagit
miste.
Hans Hallerfors
Lnshistorik
Frn idiot
till sjlvstndig mnniska. Bilder frn omsorgen i Dalarna.
Av Helena Kks. Dalarnas Museum. 1987. 63 sidor.
En utmrkt historiebok! Trots det blygsamma omfnget
ger den nd en levande bild av institutionsepoken i Dalarna. Trots att
bilderna r av skiftande kvalitet vgar man lyfta fram dem. Och dessa bilder
talar! En klassiker som tyvrr r slutsld. Nytryck rekommenderas!
90 r av
Omsorg. Landstinget i Halland.
1991. 79 sidor.
ven Halland har valt en hftesform fr sin historik.
Den liknar p mnga stt Dala-historiken men texten
r tungfotad och stundtals vertydlig. Tonvikten ligger mer p
myndighetsutvning n p att ge inblickar i verkligheten. Men som historiebok
str den sig gott.
Historik
ver omsorgernas utveckling i Gteborgs och Bohus ln 1863-1980.
Av Arne Larsson. 1983. 87 sidor.
Arne Larsson r en legendarisk srskollrare som
avancerade till frestndare fr Stretereds vrdhem (frn 1947) och senare till
omsorgsdirektr 1969-78. Han avslutade sin bana genom att stlla samman denna
historik. Det r en saklig och lsvrd skrift som dock tyngs av trista
upprkningar och en alltfr idylliserande beskrivning av utvecklingen.
Omsorgernas
utveckling i Gteborgs och Bohus ln 1980-1988.
Av Karin Odeback-Bagger och
Hans Wrenne. 1989. 64 sidor.
En betydligt piggare och mer lttlst uppfljare till
fregende historik. Hr finns inte minst ett rikt bildmaterial med tonvikt p
vardagslivets frndring under dessa omvlvande r.
r du inte riktigt klok?
Av Jan Larsson och Ulla Hasselqvist. 1995. 125 sidor.
Av vad som frst var en utstllning om omsorgerna i
Gteborgs och Bohus ln har blivit en annorlunda och lsvrd historik.
Frfattarna kopplar ovana grepp och myntar nya termer fr utvecklingen. Ibland
br det, ibland inte. Det mrks att frfattarna knner den vrd de skildrar.
Intervjuerna r lysande.
"Dessa
arma varelser". Vrd och undervisning av psykiskt utvecklingsstrda i
Blekinge 1886-1986.
Redaktr Gran Karlsson. Sociala nmnden i Blekinge
lns landsting. 1988. 182 sidor.
Detta r en genomarbetad och noggrann redovisning med
alla ansvariga namngivna nda frn historikens brjan. Omsorgerna i Blekinge
skakades av flera trkiga skandaler som beskrivs. Fattigdomen lyser igenom.
Imponerande forskning ligger bakom bokens tillkomst.
Att se... Om
omsorgerna i Gvleborg.
Av Maria Hedenvind.
Landstinget i Gvleborg. 1994. 155 sidor.
En mycket personlig skildring av omsorgerna i denna
landsdel. Trots den lite rriga dispositionen finns hr s mycket av historia,
nutid och funderingar om framtiden att boken borde spridas lngt utanfr
Gvleborgs grnser.
Frn Boda
sinnesslanstalt till egen nyckel. En beskrivning av utvecklingsstrdas
historia i Vsternorrlands ln under 100 r 1894-1994.
Av Laila Ahlberg och Ulla Manhem. Landstinget
Vsternorrland. 1994. 60 sidor.
Ett hfte med statistik, ekonomi, utdrag ur
dagordningar m.m. Mycket instruktivt.
Omsorger om
psykiskt utvecklingsstrda i Kalmar ln 1968–1995.
Redaktr Alf Danielsson. Landstinget i Kalmar ln.
1996. 136 sidor.
Kalmar ln kunde i mnga r ÓexporteraÓ sina
utvecklingsstrda, frst till centralanstalten Nannylund och senare till andra
stllen. 1968 fanns 261 personer med utvecklingsstrning som var utspridda p
42 vrdhem ver hela landet! Hr finns allt som gr en historik levande:
spnnande bilder, statistik, autentiska dokument och bra intervjuer.
Omsorgsfrvaltningen
p Gotland 1954-1992.
Av Gunilla Andersson-Linder.1993.
32 sidor.
Detta r ett hfte med nog s stort innehll. Frst
1954 fick invnarna p Gotland ngra omsorger p n. Fre det skickades de
flesta till Blekinge. Men sedan gick det desto fortare med byggandet. Och med
nedlggningen!
"Nog
knde jag hemlngtan..." Ngra omsorgstagare berttar.
Av Mats Eklf. Gotlands kommun. 1990. 32 sidor.
Till Ekhagens skolhem i Karlshamn deporterades mnga
gotlnningar. Detta lilla hfte fljer ngra personers vandring mellan anstalter,
arbetshem och vrdhem. Lsvrd!
Frn
institution till gruppboende.
Av Lars Ricknell.
Vsterbottens ln. 1996. 180 sidor.
I Vsternorrland hette det stora vrdhemmet Brattby.
Om detta och mycket annat kan man lsa i denna mycket gedigna historik. Ja,
faktiskt r detta nog den mest helgjutna historiken - hr finns fakta,
berttelser om mrkliga mnniskoden och fngslande skildringar av hur en grym
och omnsklig vrdapparat frvandlas till ngot bttre. Det enda man saknar r
bilderna!
Frn idiot till
medmnniska. En historisk skildring av den srmlndska omsorgens utveckling.
Av Sven Schn och Britt-Marie Rnnbck.
Landstingsarkivet i Srmland. 1995. 375 sidor.
Den tjockaste av alla landstingshistoriker! Mycket
pkostad med rikligt med bde historiska foton och frgfoton. Men, bortsett
frn en inventering frn 1904, inget om dem det gller eller deras anhriga.
Dremot allt om platsantal, chefer och politiker...
Omsorger i
hundra r.
Av Lars-Olof Jacobson. Malmhus lns landsting. 1978.
86 sidor.
I Skne var man tidigt ute. Redan 1878 startades
Malmhus lns idiotanstalt, Mllevngshemmet i Lund fr ett 20-tal ÓeleverÓ.
Fram till 60-talet vxte hemmet till ver 200 platser. Denna historik gnas
mycket t den frsta delen av de hundra ren i Malmhus ln. Man lr sig mycket
om srskolan i Lund och man fr studera noggranna plock ur protokoll och
beslut.
Utvecklingsstrd
d och nu.
Av Agneta Wgman. Vrmlands
landsting. 1994. 140 sidor.
Omsorgerna i Vrmland bestod en gng av de tre
vrdhemmen Ulleberg, Bjrksen och Stter. I denna ambitisa och lsvnliga
historiebok finns det mesta: Fina bilder som verkligen berttar, fngslande
skildringar av livet frr, intervjuer och hrda fakta. Rekommenderas!
Som i en
annan vrld.
Redaktr Staffan Rudstedt.
Omsorgsnmnden, Stockholms lns landsting. 1995. 308 sidor.
En lika pkostad som trist historik ver omsorgerna i
Stockholms ln. 300 sidor med ett innehll som kunde ftt plats p 30! Av dem
som begvats med namn, bild och fylliga intervjuer r 17 politiker och 4
chefstjnstemn. Ingen r personal, ingen r anhrig och ingen r
utvecklingsstrd!
De gjordes
synliga. Berttelser om vrden av utvecklingsstrda i Kronobergs ln 1960-1994.
Sociala frvaltningen, Landstinget Kronoberg. 140 s.
1995.
En pkostad bok med fin lay-out.
Hr r det praktiskt taget bara personer med utvecklingsstrning, vrdare och
frldrar som kommer till tals. Det var frst 1966 som landstinget i Kronoberg
fick en egen styrelse fr omsorgerna. D hade man inte en enda srskola och
endast ett enda litet vrdhem! Men ett flertal privata.
Tiden gav dem ett vrdigt liv
Av Ulf Jnsson. Om utvecklingsstrda i
stergtland
1878-1995 232 s. 1998. Carlssons bokfrlag.
En lgmld, men mycket innehllsrik, historik som
lyfter lngt utver de stgtska vyerna. Frn de gamla trkkarna Lilla Mariehof utanfr Sderkping dr en uppfostringsanstalt fr
sinnessla barn startades 1878, ver Storngen, Vstra Ny, Skarphagshemmet och
Hjulsbrohemmet, till inackorderingshem och gruppbostder. En uppbygglig
historik!
Vrdhemshistorik
Boken om
Vstra Mark.
Av Karl-Henrik Lindqvist.
rebro Lns Landsting. 1983.
170 sidor.
En spnnande bok! Trots att dr inte finns ett enda
portrtt, inte en enda intervju och inga frsk att skildra vardagen p denna
statliga anstalt fr "asociala imbecilla kvinnor" s lyckas den nd
genom sin fngslande dokumentation mla fram bilden av detta lilla helvete p
jorden. En rysare!
ÓAsociala och imbecillaÓ. Kvinnorna p Vstra Mark
1931-1967
Av Kristina Engwall. Akademisk avhandling.
rebro
universitet. 2000. 272 sidor.
Vstra Mark var ett statligt specialsjukhus fr
Óimbecilla asociala kvinnorÓ. Genom ett gediget forskararbete har Kristina
Engwall dokumenterat tillvaron p Vstra Mark. Hon analyserar ingende begrepp
som sinnessl och asocialitet och diskuterar synen p kvinnors sexualitet under
dessa r. Just s hr skulle man vilja se mer forskning om hur stdet till
utvecklingsstrda utvecklats!
Annetorpshemmet och dess fregngare 1882–1982
Av Gunnar Sjstrm. Malmhus lns landsting. 1982. 65
sidor.
Elisabeth Anrep-Nordin r en
av de kraftfulla kvinnliga pionjrer som kring sekelskiftet engagerade sig fr
utsatta barn. Hon startade Annetorpshemmet i Vnersborg fr blinda, dvstumma
barn. Flera av dem hade ocks en utvecklingsstrning. Nr vrdhemmet 1922
flyttade till Lund blev det en statlig anstalt fram till 1967 d landstinget
tog ver. En traditionell historik som mer avhandlar kostnader och
administration n hur det var att leva sitt liv i denna trstlsa milj.
Hgas historia.
Av Torbjrn Svensson. Social- och omsorgsverksamheten
i Uppsala ln. 1995. 296 sidor.
Frsta hlften av boken handlar om de tidiga
omsorgerna. Sedan blir det mest den stora anstalten Hga
by i Uppsala. Mnga intervjuer och intressanta skildringar. En innehllsrik och
fredmlig historik.
Hemmet. Betaniahemmet 1895-1995.
Av Janne Larsson. Freningen Betaniahemmet
i Gteborg. 84 sidor.
Bengta Hansson kom
frn Johannesberg och startade den frsta institutionen fr sinnessla i
Gteborg. Det blev sedan vrt lands strsta enskilda anstalt. Ett vackert hfte
med mnga fina bilder. Halva innehllet bestr av fredmliga intervjuer av
utvecklingsstrda personer som var med.
Ervallahemmet. Ngra glimtar ur dess
historia 1933–1993
Av Marianne Aln och EvaLena Sj. Freningen Ervallahemmet.
1993. 70 sidor.
De flesta personer med epilepsi har ocks en
utvecklingsstrning. 1933 startades ett Ervalla
epileptikeranstalt, ett privat vrdhem fr mn i Dyltabruk
norr om
rebro. I slutet av 60-talet ppnades vrdhemmet ven fr kvinnor.
Hemmet lades ner 1993. Historiken innehller ngra fina intervjuer med intagna
samt en skrmmande beskrivning av hur isoleringsrummet anvndes som straff fr
olika frseelser.
Johannesberg 1866–1966
Av Daniel Melin. 1966.120 sidor.
Emanuella Carlbeck r
den stora pionjren inom ÓsinnesslvrdenÓ. Det var hon som startade
Johannesberg i Mariestad, vrt frsta och tidvis strsta (1955 bodde dr nstan
800 personer) vrdhem fr utvecklingsstrda. En jubileumshistorik.
Johannesberg
- en vrdhistoria.
Av Ann Wiking. Lnsmuseet i Skara. 1995. 104 sidor.
Ett msterverk! Vlskriven och fngslande! Fantastiska
bilder!
Carlslunds
vrdhem 1901-1988.
Av Herbert Scharin.
Omsorgsnmnden i Stockholm. 1993. 280 sidor.
En mycket ambitis bok byggd p forskning och
intervjuer med bde utvecklingsstrda, anhriga, personal och politiker. Mycket
fakta och protokoll. Vrjer inte fr konflikterna runt ett av vra allra
strsta vrdhem.
Frn
tvngstrja till frihet - via Jttunahemmet.
Av Ylva-Kristina Sjblom. Landstingsarkivet i
Srmland. 1995. 106 sidor.
1965 invigdes Jttunahemmet
i Flen med stor pompa. 360 platser blev det som mest. Sedan brjade
nerrkningen och 30 r senare hade alla flyttat. Omsorgernas frhoppningar och
besvikelser i ett ntskal. Det blev helt enkelt aldrig bra nog och smst av
alla hade barnen det. Det hr r en levande liten skrift dr ven anhriga
kommer till tals och kritiken fr sin plats.
Salberga sjukhus. En
dokumentation av verksamheten 1930-1986.
Av Eiwor Sandberg.
Vstmanlands lns landsting. 1987. 42 sidor.
Detta hfte beskriver Salberga
frn personalens synvinkel. Ger mnga exakta beskrivningar av hur det gick till
och hur det var, men ingenting om alla de motsttningar och skandaler som
hrjade p sjukhuset.
Tmligen
snll och foglig. Om vrd och makt p Sahlberga
sjukhus 1930–1997.
Av Olle Nilsson. 2008. 240 sidor.
I en tillbygd kasern frn 1905 skapades detta
specialsjukhus fr Ósinnessla med asocialitetÓ. De flesta sktarna som
anstlldes hade tidigare varit anstllda som militrer i samma kaserner. Monotoni, tristess, trngsel, hot,
straff och trakasserier kom att prgla vrden. En utomordentlig skildring av
denna knda anstalt.
Rster frn Vipeholm.
Redigerad av Cecilia Carln-Nilsson och Ulla Holmr.
Stiftelsen medicinhistoriska museerna i Lund och Helsingborg. 1998. 128 sidor.
P Norra Kyrkogrden i Lund finns en mrklig gravsten.
P den str det ingraverat "Minne ver patienter frn Vipeholms
sjukhus som har ftt sitt sista vilorum 1935-1965. Var resan stormig huru skn r hamnen." Under denna gravsten ligger ca
500 kvinnor, mn och barn. Kanske r detta vrt lands strsta anonyma massgrav
frn modern tid. P 30-talet kom man till Vipeholms
sjukhus i godsvagnar med halm p golvet. Jrnvgsspret ledde nda in i
anstalten. Dr levde som mest 1 000 personer med utvecklingsstrning. De
traskade runt p rastgrdarna omgivna av hga taggtrdsstaket och de vankade
runt i dagrummen fr 40 personer plus vervakare. Gav de sig ut i samhllet
gick de i grupp. Klderna var gra, fula anstaltsklder. Vipeholm
r kanske den mest skrmmande av landets alla anstalter. Fem r efter Vipeholms slutliga avveckling kom denna historik. Den r,
som de flesta anstaltsskildringar (det finns ju en hel del nu) en kluven bok.
ena sidan andas den gldje ver utvecklingen - den drar sig inte fr att
skildra anstaltens frskrckliga sidor - andra sidan kan den nd inte lta
bli att hemfalla t nostalgiska tillbakablickar, sknmlning och frsvar av det
ofrsvarbara.
Arbetshemmet
Lindngen – 100 r av omsorg i Fosie.
Av Lars Lindqvist. Fosie
stadsdelsfrvaltning 2002, 91 sidor.
P Lindngen, en grd i Malm kommun, bodde och
arbetade ett 20-tal mn med utvecklingsstrning frn 1930-talet och fram till
1976. Allan och Karin Lindkvist var frestndarparet som - lngt fre sin tid
– aktivt frskte skapa bra villkor t mnnen och sg till att de kom ut
i samhllet.
Dom kallade oss sinnessla
Anna-Lena Krook, Gunnar Johansson och Mats Laurin. 2003.
120 sidor. Fila-projektet. Norrkping.
Boken har ett klockrent anslag: Kurt Holstensson, som
levt 13 r p Vrnhems vrd- och arbetshem i Norrkping, knallar upp till
kommunalrdet Rita Eklund och frgar varfr det inte finns ngot skrivet om det
dr stllet som frstrde hans barndom. Vrnhem var ett gammalt lderdomshem
som 1939 omvandlades till sinnesslanstalt. De omkring 90 vrdtagarna bodde i
stora sovsalar med upp till tolv sngar i varje. Varje avdelning hade ocks en
rastgrd utomhus med hga stngsel och lst grind. Anstalten var en del av Sandbyhov dr ver 500 fattighjon – gamla, orkeslsa,
sinnessjuka och fattiga – bodde. Vrnhem lades ner 1963. Ett litet
vlordnat helvete p jorden. Fantastiska bilder och fina intervjuer.
Mot ett sjlvstndigare liv?
Av Ulla-Britta Stenstrm-Jnsson. Rapport i socialt
arbete nr 70 – 1995. Stockholms universitet. Socialhgskolan. 1995. 250
sidor.
Den frsta vetenskapliga analysen av hur det gick fr
dem som flyttade ut frn vrdhem. I detta fall frn Furuhagens vrdhem i
Brcke, Jmtland. Utflyttningen skedde 1988–1991. Intressant lsning.
Barnhus.
Redaktr: Kajsa Ohrlander. Allmnna Barnhuset. 1991.
245 sidor.
En antologi om rddningsanstalter, barnhem,
idiotanstalter och uppfostringsanstalter i Norden frn 1700-talet och framt.
Ger bakgrund och fakta.
Letfaerdig og lsagtig – kvindeanstalten Sprog
1923–1961.
Av Birgit Kirkebaeck. Frlag
SOCPOL. 2004. 324 sidor.
I vra nordiska grannlnder finns gott om historisk
forskning och litteratur som handlar om funktionshinder. I Danmark, liksom i
Sverige, ville man p 20-talet isolera de utvecklingsstrda frn samhllet. Man
kom i bda lnderna fram till att det bsta vore att flytta dem till ar och i
Danmark gjorde man slag i saken. Tv -anstalter, en
fr mn och en fr kvinnor, skapades. Om den senare, Sprog-anstalten
har Birgit Kirkebaeck skrivit en imponerande och
skrmmande bok.
Skolor, daglig verksamhet m m
Slagstahemmet och dess
frhistoria (1870-1970).
Av Herbert Scharin.
Stockholms lns landstings omsorgsnmnd. 1990. 152 sidor.
En torr men innehllsrik historik ver ett av de
frsta srskoleinternaten. Dr skapades den frsta generationen pedagoger inom
omsorgerna!
Slagsta seminarium
- ett stycke utbildningshistoria. Fre detta seminarister minns och berttar.
Av Ingrid Lundborg, Birgit Milton, Ellen Plam och Ingrid Thaln. Slagstalrarnas
kamratfrening 2000.134 sidor.
Slagstaseminariet var under
mnga r banbrytande fr att utveckla pedagogiken vid arbete med
utvecklingsstrda barn Hr berttar gamla seminarister sina minnen.
Slagsta skola och
seminarium och dess fregngare. Skolan fr sinnessla barn i Stockholm.
Ideologi och praktik i undervisning av barn med utvecklingsstrning 1970 -
1950.
Av Hkan Brockstedt.
Pedagogiska institutionen. Stockholms universitet. 2000. 231 sidor.
En vetenskaplig redovisning fr hur undervisningen fr
sinnessla utvecklades i vrt land med influenser frn framfrallt Frankrike.
Analyserar betydelsen av ett antal pionjrer, hur testningen introducerades liksom
olika undervisningsmaterial m.m.
Klockbackaskolan frr och
nu.
Marita Jansson, Frfattares bokmaskin. 2007. 150
sidor.
En ngot spretig blandning av personliga minnen och
historieskrivning ver ett av vra ldsta srskoleinternat.
Tysta skolan
- Idiotanstalt - Vrdhem. Tre epoker i Sofielunds historia.
Utgiven av ABF Kolbcksdalen 1993. 142 sidor.
I Vstmanland var man ovanligt tidigt ute med att
ppna en idiotskola, lt vara att det hela brjade med dva barn. Det blev
sedan den stora centralanstalten Sofielund. Hr intervjuas bde personer med
utvecklingsstrning, personal och politiker.
Nannylundsskolan
1883-1983.
Av Ingrid Bohlin. Landstinget Jnkping 1983. 79 s.
En fin liten skrift om en av vra frsta srskolor i
landet.
Ekeskolan. En vg
till kunskap.
En antologi av Sonja Jarl. 1995. 77 s Ekeskolan.
rebro.
Undervisningen av blinda barn som tillika var
utvecklingsstrda startade redan 1886 i Skara. 1922 flyttades den till Lund och
1965 till
rebro. Skriften handlar om skolan frn och med den tiden.
Srskolans historia i
stergtland.
Av Stig-Ulf Ekendahl. Landstinget i
stergtland.
1996. 180 sidor.
1878 ppnades Ó
stergtlands lns uppfostringsanstalt
fr sinnessla barnÓ i nrheten av Sderkping. S smningom blev Storngen det
srskoleinternat dit man skickade de utvecklingsstrda barnen. Boken r rlig
och tar upp anstaltslivets negativa sidor. Inte minst steriliseringen.ÓP
sndag ska vi konfirmeras och p mndag ska vi opererasÓ sger Lasse nr
frknarna frgar honom varfr han r s nedstmd infr utskrivningen frn
Storngen. Sammanlagt tvngssteriliserades 86 elever under ren
1938–1960. En tjnstemannahistorik dr som sig br alla beslutsfattare
blivit rejlt avportrtterade.
Det
sinnessla barnet. Undervisning, tvng och medborgarskap 1925-1954.
Av Judith Areschoug. Tema
barn. Linkpings universitet. 2001. 364 sidor.
En doktorsavhandling som ger
bakgrunden till hur den obligatoriska skolplikten fr sinnessla barn infrdes.
Sveriges
frsta dagcenter. Sysselsttningsexternat i Stockholms stad.
Av Cajsa Engdahl och Inga Eriksson. Hfte. 33 sidor.
1986. Omsorgsnmnden i Stockholm.
Malmqvistska grden som
startade sin verksamhet 1954 kom att utvecklas till Sveriges frsta dagcenter.
Bland annat arbetade en av Sveriges frsta musikterapeuter,ÓSkrammel-NisseÓ, dr. Kul lsning!
Biografier
kes bok.
Libris frlag. 1993. 122 sidor.
kes bok 2.0.
Av ke Johansson och Kristina Lundgren. 2003. 184
sidor. Riksfrbundet FUB.
ke Johansson var nio r nr han frdes in genom
porten till Sinnesslanstalten Hallagrd. I sovsalen fick han sin sng och en
liten lda i nattduksbordet. I den ldan skulle han frvara allt av personligt
vrde. Drren bakom honom lstes. 40 r senare kunde han bertta hur det var i
kes bok: "Hr i detta rum ska jag leva och bo tillsammans med nio andra
pojkar - ingen mamma eller pappa, inga systrar fr komma in hit. Hr ska vi
frvaras och kanske helst glmmas bort".
"kes bok" r det kanske viktigaste
vittnesmlet frn de ca 100 000 personer som tvingades leva hela eller delar av
sina liv p anstalter fr utvecklingsstrda i Sverige. Boken som trycktes 1993
har sedan lnge varit slutsld p frlaget. Men nu finns den i en nyutgva
"kes bok 2.0".
Under ren efter anstaltslivet fick ke Johansson en
central roll som frkmpe fr utvecklingsstrdas rttigheter i Sverige och i
vrlden innan han dog 2002. Nytrycket har ett tillgg dr en rad personer
belyser hans betydelse. Det hade varit nnu bttre om man ltit ngon av dem
skriva en rejl och personlig biografi ver ke och hans insatser.
Jungfrun i
klostercellen. Ett levnadsde frn omsorgsvrlden.
Av Tulli Rabe
och Lisa Nilsson. Specialpedagogiska rapporter, nr 6. 1996. Gteborgs
universitet. Institutionen fr specialpedagogik. 88 sidor.
Lisa Nilsson fddes 1909, dotter till en
flaskdiskerska i Annedal, Gteborg. Hon hade svrt en svr uppvxt, fick
problem i skolan och sprrades in p Rvlanda barnhem1917. Sedan blev det Betaniahemmet, Tallerdshemmet,
Bjrkbacka arbetshem och Stretereds vrdhem i Kllered innan hon fick en egen
lgenhet i gruppboende 1977. Ett mnniskode som sger mer om 1900-talets
ÓhandikappomsorgÓ n mnga lrda avhandlingar.
Alice
Sjberg och hennes livsprojekt.
Av Cecilia Nordqvist. Linkpings universitet,
Institutionen fr tema, avd fr sociologi. 1998. 84 sidor.
En uppsats som berttar historien om Alice Sjberg,
mamma till ett barn med utvecklingsstrning. Berttar om de svrigheter och
gldjemnen som hon mtt och hur hon tog initiativ till att bilda
FUB-freningen i Norrkping.
40 r med
utvecklingsstrda. Samtal med Karl Grunewald.
Av Gran Graninger och John Lovn. Bokfrlaget Fontes. 1994. 146 sidor.
En fngslande intervjubok med den man som betytt mer
n ngon annan fr att frndra synen p personer med utvecklingsstrning.
Berttelsen
om Alice
lmebodaboken 2009. lmeboda sockens hembygdsskrifter.
2009. ÓBerttelsen om AliceÓ. Av Maria Korpskog.
I denna rsbok frn lmeboda finns ett fantastiskt
17-sidigt portrtt av Alice Karlsson som vid fdseln 1905 i Minnessota
skadas och blir blind. Vid terkomsten till Sverige 1913 dr hennes mor i
barnsng och den vergiva Alice lgger sig ner och vgrar att g upp. Hon
hamnar s smningom p Drottning Sofias stiftelse i Vnersborg, sedan p
Annetorpshemmet i Lund och sedan p ett vrdhem i Vckelsng i Smland dr hon
avlider 1982. Ett gripande de, fylligt skidrat med
bilder och dokument. Troligen frsta gngen som en hembygdsfrening
dokumenterat en av bygdens ÓbortglmdaÓ medborgare.
En dag ska
jag tala om hur det var...
Av Boy Larsson. ABF Gotland. 1988. 52 sidor.
Boy Larsson var en av "hstnsdrarna"
- s kallades barnen som bodde p Hstns Srskola p Gotland. Hans vg till
upprttelse och mnniskovrde blev lng. Ett litet hfte med sprngkraft!
Andra lsvrda historiebcker
Frn idiot
till medborgare – de utvecklingsstrdas historia.
Karl Grunewald. Gothia
Frlag. 2009. 496 sidor.
Boken
beskriver i 32 kapitel de utvecklingsstrdas historia frn antiken till vra
dagar. Boken tar upp synen p
utvecklingsstrda i bibeln, i folktron och under medeltiden. Frfattaren
beskriver hur sinnesslvrden etablerades under 1800-talet och hur lran om
rashygien och intelligenstestning inverkade p avskiljningen av
utvecklingsstrda. En srskild del av boken gnas beskrivningen av undervisnings-
och vrdlagarna, liksom ktenskaps- och steriliseringslagarna. Srskilda
kapitel gnas lkarnas instllning och debatten om vad som var bst – bo
borta eller hemma. Andra beskriver personalens utsatthet, orsaker och diagnoser
genom tiderna och hur de olika omsorgsformerna vxte fram under 1960- och
1970-talen. Ett standardverk som borde lsas av alla!
Utan talan.
Av Karl Grunewald och Thomas
Olsson. Liber frlag. 1997. 120 sidor. Med ver 200 bilder och massor av
kunskap har frfattarna skapat en unik och inknnande historik. Hr finns de
tidiga kvinnliga pionjrerna portrtterade, hr finns det dagliga livet p
anstalter och vrdhem dokumenterat och hr mter vi alla dem som samhllet
velat gmma undan och glmma bort. Bttre kan inte de utvecklingsstrdas
historia presenteras!
Idioternas
tid. Tankestilar inom den tidiga idiotskolan 1840–1872.
Owe R¿ren. Avhandlingar frn
Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet 142. 2007. 306 sidor.
Frfattaren
tar avstamp i ett fotografi frn det frsta nordiska abnormskolmtet i
Kpenhamn 1872. Genom idogt detektivarbete lyckas han identifiera personerna p
fotografiet som dvstumlrare och andra engagerade i 1800-talets idiot- och
sinnesslundervisning. Avhandlingen handlar om tiden frn 1840 och fram till
detta mte. Den r en grundlig genomgng av de internationella inspiratrerna Guggenbhl, Sguin och Saegert. Vi fr vetskap om hospitallkarna,
de frsta som uppmrksammade problemet med idioti, och vi fr flja de
tidigaste pedagogerna och deras anstrngningar. Men framfrallt r Owe R¿rens avhandling en historik och ett reminne ver Emanuella Carlbecks liv och grning. Det r en omfngsrik
och genomarbetad avhandling med massor av belysande citat och referenser. En
bedrift.
Funktionshinder
i ett historiskt perspektiv.
Redaktrer: Staffan Frhammar
och Marie C Nelson. Studentlitteratur. 2004. 206 sidor.
Den hr antologin frsker stta in
historieskrivningen i ett strre perspektiv dr man undersker
funktionshindrade som en del av befolkningen – hur de politiska,
ekonomiska, ideologiska och sociala ramarna prglat systt och insatser under
olika perioder av samhllsutvecklingen. Den innehller ocks en bra vgledning
hur man arbetar med historisk forskning.
Frn politik
till praktik. De svenska steriliseringslagarna 1935-1975.
Av Mattias Tydn. SOU
2000:22. 575 sidor.
Den definitiva genomgngen av hur de rasbiologiska
strmningarna i Sverige drabbade de utvecklingsstrda. Hr finns alla fakta om
steriliseringslagarnas tillkomst och hur de utvades. Ett imponerande arbete!
Frdlade svenskar.
Av Bosse Lindquist. Alfabeta frlag. 1991. 200 sidor.
En fngslande bok som berttar om den svenska
rasbiologins historia och stter in den i ett ideologiskt och internationellt
sammanhang. En bok som stller viktiga frgor kring vad som r vetenskap och
mnniskovrde.
Onskade i folkhemmet.
Gunnar Broberg och Mattias Tydn.
Gidlunds Bokfrlag. 1991.220 sidor.
Flera r innan steriliseringsdebatten kom denna
gedigna avhandling dr steriliseringshysterin och de arvshygieniska
vanfrestllningarna under nittonhundratalets frsta decennier avhandlas.
Mycket av vad som ngra r senare lyftes upp som sensationella nyheter fanns
redan hr att lsa.
De rena och
de andra. Om tvngssteriliseringar, rashygien och arvsynd.
Maciej Zaremba. Bokfrlaget DN.1999. 346 sidor.
Maciej Zaremba, idhistoriker och kulturjournalist,
var den som frde upp diskussionen om tvngssteriliseringarna p ledar- och
kultursidor, vilket s smningom mynnade ut i Steriliseringsutredningen och den
upprttelse av de drabbade som blev fljden. En bedrift! I den hr boken ger
han bl a en internationell verblick ver
steriliseringsfrgan frn sekelskiftet och fram till nutid.
Den sterila debatten.
Debattantologi. TLM nr 32-33.
1997. 155 sidor.
Den livliga debatten om de vergrepp som
tvngssteriliseringarna innebar hade spjutspetsen riktad mot socialdemokratin
och folkhemsideologin. I denna antologi med bidrag frn Majgull Axelsson, Gran
Greider, Nils Roll-Hansen, Lars Lindberg, Sven
Lindqvist, Karl N Nilsson, Olle Svenning och Tor Wennberg anlggs moteld.
Allt som kan
mtas r inte vetenskap – en populrhistorisk skrift om Rasbiologiska
institutet.
Lennart Lundmark. Forum fr levande historia.
Skriftserie 4:2007. 40 sidor.
Den fantastiska historien om hur aktade vetenskapsmn
med hjlp av skallmtning frskte konstruera grumliga rasteorier. Och om hur
en modig anti-rasist blev chef fr rasbiologiska institutet!
Farfar var
rasbiolog.
Eva F Dahlgren. Bokfrlaget DN. 2002. 320 sidor
En personlig biografi ver hur vulgrdarwinism och
rasbiologi trnger in i familjelivet.
Det rena
Landet.
Maja Hagerman. Prisma. 2006. 464 sidor.
Boken frsker frklara varfr just Sverige blev en
ledande nation inom rasforskningen p brjan av 1900-talet? Den beskriver
ingende hur ÓsvenskhetenÓ skapades av diktare, arkeologer och rasforskare.
Kristi kropp
som kritisk metafor.
Susanne Rappman. Karlstad Universitet. 2005. 231
sidor.
Denna avhandling r ingen historik men ger nd en bra
inblick i hur kristendomen under historien kommit att omfatta diametralt olika
syn p funktionshinder.
Vrdens
ordningar. Tvngsvrd av normvertrdare med bristande begvning.
Av Agneta Kanold.
Pedagogiska institutionen. Stockholms universitet. 2004. 273 sidor.
Agneta Kanold har skrivit en
avhandling i pedagogik om vrden under specialsjukhus-
och paviljongtiden. Utver att ta del av dokumentationer av olika slag har hon
djupintervjuat sex personal och fyra utvecklingsstrda personer som var med
under bda perioderna. Dessutom har hon deltagit som observatr i paviljongerna
under 21 dagar. En intressant avhandling om hur normvertrdare behandlats frn
1700-talet fram till nutid.
"Socialt problem" eller "som andra i
gemenskap med andra".
Av Kerstin Frm. Doktorsavhandling. TEMA frlag 1999.
410 sidor
En diger avhandling som har tre stora teman, dels en
genomgng av hur steriliseringslagar och rasbiologi kom att prgla
mellankrigstidens omsorger med tonvikt p det starka inflytande som
generalinspektren fr sinnesslvrden, Alfred Petrn hade. Dels en intressant
studie av den s k T2N-affren som skildrar motstndet
mot Hagbyhemmets tillkomst i Nora. ÓTa inte hit dom, hr som r s idylliskt och fintÓ sa man. Nr
vrdhemmet sedan skulle lggas ned frskte man stoppa nedlggningen med samma
argument: ÓLt vrdhemmet var kvar. Det r ju s idylliskt och fint fr de som
bor hrÓ! Till sist en underskning av vad som hnde de personer med
utvecklingsstrning som flyttade frn Hagbyhemmet.
Ngra trdar
i FUB-vven.
Av Olov Andersson. Hgskolan i Halmstad. 2002. 165
sidor.
P 20 r vxte Freningen fr barn, unga och vuxna med
utvecklingsstrning, FUB, till en levande och kraftfull folkrrelse. Olov
Andersson, frlder och aktiv i FUB, har lgmlt och sakligt frfattat en
historik om denna remarkabla framgngssaga. En intressant och vlskriven bok.
De starka
mdrarna.
Av Olov Andersson. FUB. 2005. 80 sidor.
Personer
med flerfunktionshinder och grav utvecklingsstrning har sedan 1994 rtt till
personlig assistans. Mycket tack vare ngra stridbara och engagerade mdrar har
dessa personer gtt frn en undangmd tillvaro p torftiga asyler och anstalter
till ett liv ute i samhllet. Olov Anderssons magisteruppsats en spnnande och
vlskriven historik.
Vrdens idhistoria
Av Roger Qvarsell. Carlssons
bokfrlag. 1991.182 sidor.
En vergripande idhistoria om de vrdideologiska
frestllningar som styrt vrdens och omsorgernas framvxt. Ger perspektiv.
Om den
offentliga vrden.
Av Anders man. Arkitektmuseet i Stockholm. 1976. 514
sidor.
En arkitekturhistoria. S hr sg ritningarna ut till
de frsta anstalterna! S sg tankarna ut som ledde dit! En lika fascinerande
som ovanlig vinkel p vr historia. En gigantisk bok om historiken kring alla
slags anstalter i vrt land.
Anstalter
fr utvecklingsstrda. En historisk-sociologisk beskrivning av utvecklingen
1866-1944.
Av Mrten Sder. Stiftelsen ala.
1978. 182 sidor.
Ett mste fr den som vill ha hela historien. Visar
hur samhllsekonomins svngningar pverkade instllningen till de
utvecklingsstrda. Ger bakgrund och statistik.
Den psykiska
utvecklingsstrningen.
Av Leo Kanner.
Lromedelsfrlaget. 1968. 116 sidor.
En snart 30 r gammal bok som ingen skulle komma ihg
om det inte var s att den ger en s bra introduktion till den internationella
(Europeiska) historien. Dr finns portrtt av Itard
och "den vilde gossen frn Avyron", dr finns Guggenbhl med sin
kliniska mnsteranstalt och dr finns Seguin med sina
idoga undervisningsanstrngningar. Ndvndig lsning.
Handikapphistoria
- Tolv personer berttar.
Av Malena Sjberg. Arbetarrrelsens Arkiv. 1987. 144
sidor.
Hr finns bl a en fin
intervju med Vivan Gunnarsson, frlder och aktiv FUB-are.
Huset vi
byggde.
INTRA nr 4/94. 36 sidor.
En mlande och spckad historik som berttar allt om
de dynamiska ren frn 1940-talet fram till den stora handikappreformen 1994.
Likhet och srart. Handikapphistoria i Norden.
Red. Bengt Erik Eriksson och Rolf Trnqvist.
Bokfrlaget Finigraf. 1995. 330 sidor.
Handikapphistoriska freningen har betytt mycket fr
att sprida kunskap om den historiska bakgrunden till dagens std till
funktionshindrade. Ett 30-tal frfattare belyser utvecklingen vad gller
handikappolitik och intressefreningarnas framvxt. Bl
a finns ett kapitel av Karl Grunewald om de olika
idhistoriska strmningar som styrt utvecklingen under de senaste 50 ren.
Handikapphistoria
- Handikappinstitutioner och handikapporganisationer.
Frn ett symposium 1987 arrangerat av Arbetarrrelsens
Arkiv. 158 sidor.
Hr ger bl a FUB:s tidigare
ordfrande Elaine Johansson sin syn p FUB:s historia.
Vad vet vi
inte om handikapphistoria?
Forskningskonferens p Hasseludden den 27–28
oktober 1997. Red Lars Kebbon. Handikapphistoriska
freningen. 1998. 75 sidor.
Vi vet inte mycket om institutionslivet. Alla dokument
– akter, journaler mm r skrivna av dem som har makten. Det skriver den
danska historikern Birgit Kirkebaek i denna lilla
antologi som ocks har lsvrda bidrag av bl a Karl Grunewald, Ingfrid Olsson och Jan Froestad.
Normaliseringsprincipen.
Av Bengt Nirje. 225 sidor.
Studentlitteratur. 2003.
Bengt Nirje var ombudsman p
FUB 1961-70. Under dessa nio r var han med om att lgga grunden till mycket
som idag anses som sjlvklart. Normaliseringsprincipen, som han formulerade,
blev det kanske viktigaste vapnet mot anstaltstnkandet. Hr finns historien om
normaliseringsprincipens tillkomst och dessutom tv kapitel av Mrten Sder som
anlgger ett samhllspolitiskt perspektiv p utvecklingen.
En id och
dess utveckling.
Av Ingrid Liljeroth. Specialpedagogiska rapporter. Nr
1. 1994. Gteborgs universitet. Institutionen fr specialpedagogik.
En historisk tillbakablick p den antroposofiska
lkepedagogikens utveckling i Sverige frn Mikaelgrden i Jrna p 30-talet
fram till dagens alla institutioner.
Svstaholmsfreningen. En krnika
om ett fretag fr de psykiskt utvecklingsstrda.
Montell E. Stiftelsen Svstaholm.
160 sidor. 1982.
Det har bildats mnga freningar inom omsorgerna men
detta r den ldsta och mest inflytelserika. Den startade 1869 och r
fortfarande aktiv. Freningen gde p sin tid ett betydande antal institutioner
- bl a den stora Slagstaskolan
utanfr Stockholm som utbildade srskollrare. Boken r unik i sin beskrivning
av insatserna under 1800-talet.
Omsorgernas
historia p video.
Socialstyrelsen.
Fotografen Thomas Olsson har letat upp fotografier
frn omsorgerna frr i vrlden. Han har satt samman fem avsnitt om ca 15
minuter vardera och Owe Rren har skrivit handledning. De frsta tv avsnitten heter
Idiotvrdens brjan och Emanuella Carlbeck (hon
ppnade den frsta anstalten). De tre terstende heter Anstaltsexpansionen,
Frn dumskolor och fattigvrd och Frndrade attityder. Alla avsnitten finns
samlade p tv videokasetter.
Frn idiot
till medborgare. DVD.
Klarsyn AB i samarbete med Kompetensfonden i
Stockholms stad. 2007. 43 min. ven engelsk textning.
En redan klassisk video som med hjlp av intervjuer
och bilder beskriver utvecklingen frn det sena 1800-talets filantropi och
modepedagogik, via ren av arvshygien och institutionsvrd, till dagens
individuella omsorg.
Ngra rd
och anvisningar vid sinnessla barns (idioters) vrd, uppfostran och
undervisning
Thorborg Rappes lrobok frn 1903
i nytryck. Stiftelsen Svstaholm. 92 sidor.
Vr frsta lrobok i nyutgva! Thorborg Rappe var en
av de kraftfulla kvinnliga pionjrerna inom omsorgerna. 1877 anstlldes hon som
frestndare vid sinnesslskolan p Norrtullsgatan i Stockholm. Skolan hade
startats av Freningen fr sinnessla barns vrd som vrt lands frsta
sinnesslskola. Vid skolan utbildades lrarinnor som sedan spred sig ver hela
landet. Thorborg Rappe skrev ner sina erfarenheter i boken - den frsta
lroboken i mnet. Den gavs ut 1903 och kom sedan att anvndas i mnga r,
framfr allt vid seminariet p Slagsta skolinternat
utanfr Stockholm. Den versattes ven till tyska. Boken r p mnga stt
framsynt fr sin tid. Thorborg Rappe betonade att uppmuntran och berm r att
fredra framfr bannor och straff och hon ansg att "Endast genom noggrant
studium af hvarje srskilt barns lynne och karaktr
kunna frldrar och lrare finna rtta sttet att behandla dem." Fr
kalenderbitare och bibliotek r denna lilla bok ett mste.