Artikel i Intra 1/2000.

 

 

 

Det finns ett behov av nŒgra enkla klargšranden kring begreppen sprŒk, bild och pictogram, skriver Anders Bond, psykolog och hjŠlpmedelsexpert, med anledning av den kritik som t ex CERTEC (Centrum fšr rehabiliteringsteknisk forskning vid Lunds tekniska hšgskola) framfšrt mot pictogrammen.

 

 

 

 

 

Skilj pŒ bilder och sprŒk!

 

 

 

Anders Bond

 

 

 

I och med de "digitala" kamerornas intŒg har det blivit lŠttare att snabbt framstŠlla och mŒngfaldiga fŠrgfotografier. Tekniken anvŠnds alltmer Šven inom verksamheter kring personer med utvecklingsstšrning.

 

PŒ en del hŒll har entusiasmen fšr denna nya teknik tyvŠrr drivits sŒ lŒngt att man hŠvdar att "de digitala bilderna" eller "de personliga bilderna" Šr de enda former av bilder som behšvs och bildsymboler piktogram beskrivs som torftiga, trŒkiga och fšrlegade.

 

 

"Pictogram bŠr inga kŠnslor"

 

I en artikel i Fšreningen Autism«s tidskrift "…gonblick" skrev nyligen en speciallŠrare i sŠrskolan, Agneta Dyberg-Ek bland annat:

 

"Piktogram bŠr pŒ en enkelriktad anvisningspedagogik - de bŠr inga kŠnslor, ger inga associationer, ger inga mšjligheter till variation som den egna bilden och framfšrallt: de Šr pedagogens, snarare Šn elevens. Visst kan elever 'lŠra sig' piktogram, frŒgan Šr om de lŠr sig nŒgonting utšver sjŠlva anvisningen"

 

Det Šr samma budskap som bl a CERTEC i Lund lanserat.

 

Den refererade artikeln har rubriken "Bilden som sprŒk" och visar att det behšvs nŒgra enkla klargšranden kring begreppen sprŒk, bild och piktogram.

 

 

SprŒket

 

Ett sprŒk kan beskrivas som ett system av gemensamma talade eller visuella symboler, som mŠnniskor i en social grupp eller kultur anvŠnder fšr att kommunicera.

 

Man kan se de sprŒkliga symbolerna som ett slags vŠgvisare till vŒr inre begreppsvŠrld. Varje symbol stŒr fšr, representerar, ett specifikt begrepp. Samma begrepp kan nŒs med olika typer av symboler. Vi anvŠnder vanligtvis tvŒ former: talade respektive skrivna ord. TalsprŒket Šr den primŠra sprŒkliga formen, skriftsprŒket utgšr en šversŠttning av de talade ljuden till visuell form med hjŠlp av bokstŠver. Dessa tvŒ former kallas gemensamt fšr det verbala sprŒket.

I det verbala sprŒket finns inget naturligt samband mellan symbolens yttre form och vad den stŒr fšr. Ljudfšljden h-u-s har inget naturligt samband med begreppet "hus". NŠr man fšrsta gŒngen hšr ett ord kan man dŠrfšr inte gissa sig till vad det betyder. Man behšver dŠrfšr stšd av omgivningen fšr att tillŠgna sig ett sprŒk. Och det Šr just denna inlŠrning i en sprŒklig miljš som ger den gemenskap i tolkning av ord och sprŒkliga uttryck, som Šr en grundfšrutsŠttning fšr en kommunikation mellan mŠnniskor.

 

Orden och bokstŠverna i det verbala sprŒket Šr av antingen/eller-karaktŠr. Det finns ingen bokstav som ligger nŒgonstans emellan exempelvis ett "k" och ett "p". Ett ord Šndrar inte betydelse om det uttalas pŒ skŒnska eller med stockholmsdialekt, eller skrivs med olika stilsorter eller handstil. Och i ett verbalt sprŒk finns vid en viss tidpunkt ett begrŠnsat antal ord. SprŒket ger precision i uttryck genom att ord kombineras pŒ olika sŠtt, varje sprŒk har detaljerade regler fšr detta, en syntax.

 

Ett skrivet ord kan alltsŒ beskrivas som en visuell representation av ett sprŒkligt begrepp.

 

 

Bilden

 

En annan form av visuell representation Šr bilden. I motsats till vad som gŠller fšr det verbala sprŒket Šr det hos denna representationsform just den yttre formen som bŠr pŒ informationen. Det finns ett nŠrmast oŠndligt antal mšjliga bilder och smŒ variationer i former eller fŠrger kan ha avgšrande betydelse fšr tolkningen. NŒgon direkt motsvarighet till den verbalsprŒkliga syntaxen finns inte.

 

Hos en bild finns ett samband mellan dess yttre form och det den representerar genom att den Œterger nŒgra av de visuella egenskaper som de avbildade fšremŒlen har. Denna  representationsform brukar dŠrfšr betecknas som analog, det finns en visuell analogi mellan bilden och vad den stŒr fšr.    

 

 

Vi anvŠnder oss av bŒda

 

Vi anvŠnder oss av bŒde verbalsprŒkliga och avbildande representationer sŒvŠl i vŒrt tŠnkande som nŠr vi kommunicerar med yttervŠrlden. Ord kan ge upphov till bilder fšr vŒr inre blick och bilder analyseras och beskrivs ofta med ord.

 

"En bild sŠger mer Šn tusen ord " brukar man sŠga .NŠr det gŠller att beskriva ett eller flera fšremŒls konkreta utseende och fšremŒls inbšrdes rumsliga relationer, Šr ofta en bild šverlŠgsen en verbal beskrivning.

 

Men i Šn hšgre grad gŠller det motsatta: "ett ord sŠger mer Šn tusen bilder." VŒra begrŠnsningar i den informationsmŠngd vi kan hantera i varje šgonblick tvingar oss att vŠlja bort oviktig information, liksom att bortse frŒn mŒnga individuella variationer och fšra ihop dem till olika kategorier. SprŒket ger, med hjŠlp av variation i val av ord och deras inbšrdes ordning, nŠrmast obegrŠnsade mšjligheter till att precisera begrepp och skapa representationer pŒ alla abstraktionsnivŒer. 

 

 

Vilken funktion har bilden?

 

Fšr personer med begrŠnsade intellektuella resurser kan bilden som symbolform bli extra viktig som begŒvningsstšd. Eftersom bilder kan variera pŒ mŒnga olika sŠtt (detaljrika eller stiliserade, svartvita eller i fŠrg osv) Šr det vŠsentligt att man gšr klart fšr sig vilken funktion bilden eller bilderna skall ha i ett visst sammanhang. Framfšrallt gŠller det bildens funktion i fšrhŒllande till det verbala sprŒket och anvŠndarnas sprŒkliga fšrmŒga.

 

En stor grupp personer med mŒttlig utvecklingsstšrning har ett talat sprŒk, men saknar eller har en mycket begrŠnsad fšrmŒga att anvŠnda sig av det skrivna sprŒket. Att lŠra sig att lŠsa samman bokstŠver till ord krŠver intellektuella resurser som, i normalutvecklingen, kommer fšrst vid c:a 5 Œrs Œlder, medan talsprŒkets utveckling normalt startar redan under det fšrsta levnadsŒret. De flesta personer som har en mŒttlig utvecklingsstšrning lŠr sig dock att kŠnna igen och anvŠnda sig av ett antal skrivna ord som "blockord". De olika bokstavskombinationerna kŠnns igen som helheter, "ordbilder", utan att bokstŠverna lŠses ihop pŒ vanligt sŠtt. Det antal man kan hantera pŒ detta sŠtt blir givetvis starkt begrŠnsat. Det blir svŒrt att komma ihŒg mŒnga komplexa former som skiljer sig Œt enbart genom olika kombinationer av bokstavsformer. Det Šr dock inte ovanligt att man kan anvŠnda sig av nŒgra tiotal olika ord som fšrekommer ofta i vardagen.

 

 

Piktogram Šr bildsymboler

 

Om man istŠllet fšr sŒdana "ordbilder" ger de icke lŠsande tillgŒng till en uppsŠttning symboler dŠr det finns ett bildlikt samband mellan symbolen och det ord den stŒr fšr ger man mšjligheter till ett avsevŠrt stšrre visuellt ordfšrrŒd. Man fŒr betydligt stšrre mšjligheter att anvŠnda sig av mŒnga av det skrivna sprŒkets fšrdelar. Piktogram Šr system av bildsymboler som Šr konsekvent utformade fšr att ge ett sŒdant stšd. Bilderna anvŠnds alltsŒ i detta sammanhang som ett hjŠlpmedel inom det verbala sprŒkets ram. De Šr utformade fšr att ge personer som inte har lŠsfšrmŒga škade mšjligheter att anvŠnda sig av sambanden mellan det talade och skrivna sprŒket, att optimalt  utnyttja sin verbala, sprŒkliga fšrmŒga som verktyg fšr tŠnkande och kommunikation. Bildens avbildande funktion anvŠnds hŠr enbart fšr att underlŠtta fšr anvŠndaren att lŠra sig sambanden mellan respektive symbol och vad den refererar till, och fšr att skilja de olika symbolerna frŒn varandra. Av detta skŠl anvŠnder man sig av enkla, stiliserade bilder dŠr endast de fšr ordet sŠrskiljande dragen finns med. I detta sammanhang fungerar alltsŒ varje bild  enbart som en  ersŠttning fšr ett  ord skrivet med bokstŠver,  inte som en avbildning av verkligheten.

 

Och pŒ samma sŠtt som gŠller fšr talade och skrivna ord har den yttre formen enbart uppgiften att identifiera ett specifikt ord. Inte att pŒverka dess betydelse eller tolkning. Man pŒverkar inte ett ords betydelse genom att Šndra sin handstil eller byta stilart nŠr man skriver det. NŠr man i skriven text ibland Šndrar bokstŠvernas utseende hos en del ord eller meningar, t ex anvŠnder fet eller kursiv stil, Šr det enbart fšr att uppnŒ en motsvarighet till betoningen i det talade sprŒket,

 

Om syftet med bilden Šr att ge information om olika fšrhŒllanden i omvŠrlden, eller att ge stšd fšr att Œteruppleva situationer man varit med om, anvŠnder man sig givetvis av en helt annan typ av bilder. I sŒdana situationer Šr ofta detaljerade och personliga fŠrgbilder det naturliga valet.

 

 

Ingen motsŠttning

 

Det rŒder ingen som helst motsŠttning mellan dessa bŒda typer av bilder, de har olika funktion och har sin plats i olika sammanhang. Om man har detta klart fšr sig undviker man att rŒka ut fšr sŒdana missfšrstŒnd som fšrfattaren till den citerade artikeln gjort. Eftersom piktogram skall ses som motsvarigheter till skrivna ord skulle det ovan refererade citatet lika gŠrna ha kunnat formulerats pŒ detta sŠtt:

 

"Skrivna ord bŠr pŒ en enkelriktad anvisningspedagogik - de bŠr inga kŠnslor, ger inga associationer, ger ingen mšjlighet till variation som den egna bilden och framfšrallt: de Šr pedagogens, snarare Šn elevens. Visst kan elever "lŠra sig" skrivna ord men frŒgan Šr om de lŠr sig nŒgonting om utšver sjŠlva anvisningen."

 

I sanning en radikal Œsikt framfšrd av en sŠrskollŠrare i en artikel som handlar om sprŒk!!!

 

 

VŠrdefullt hjŠlpmedel

 

Piktogram har visat sig fungera som ett mycket vŠrdefullt hjŠlpmedel fšr personer som i nŒgon grad behŠrskar det talade sprŒket, men har problem med det skrivna sprŒket. Dels som ett stšd fšr tŠnkandet och minnet och dels som ett verktyg fšr kommunikation. Det Šr ocksŒ ett hjŠlpmedel fšr att ta till sig information. Det internationella Piktogram-systemet har idag uppemot 1000 olika symboler och anvŠnds i ett 30-tal lŠnder. Det skulle var synnerligen olyckligt om de škade mšjligheterna att framstŠlla fotografier fŒr till fšljd att personer med utvecklingsstšrning undanhŒlls mšjligheterna att anvŠnda sig av Piktogramsystemet fšr en škad sjŠlvstŠndighet och ett vidgat samhŠllsdeltagande.

 

Personer med utvecklingsstšrning har samma behov som alla andra att sŒ lŒngt som mšjligt ha tillgŒng till bŒde talat och skrivet sprŒk, liksom olika typer av bilder och andra representationsformer.

 

-------------------------------

 

Anders Bond har arbetat som psykolog sedan 60-talet. Under senare Œr har han bl a Šgnat sig Œt att konstruera hjŠlpmedel varav Kvarturet Šr hans mest kŠnda. 1998 fick han motta FUB:s utvecklingspris.