Artikel i Intra 1/2000.
Det finns ett behov av
ngra enkla klargranden kring begreppen sprk, bild och pictogram, skriver
Anders Bond, psykolog och hjlpmedelsexpert, med anledning av den kritik som t
ex CERTEC (Centrum fr rehabiliteringsteknisk forskning vid Lunds tekniska
hgskola) framfrt mot pictogrammen.
Skilj p bilder och sprk!
I och med de "digitala" kamerornas intg har det blivit lttare att snabbt framstlla och mngfaldiga frgfotografier. Tekniken anvnds alltmer ven inom verksamheter kring personer med utvecklingsstrning.
P en del hll har entusiasmen fr denna nya teknik tyvrr drivits s lngt att man hvdar att "de digitala bilderna" eller "de personliga bilderna" r de enda former av bilder som behvs och bildsymboler piktogram beskrivs som torftiga, trkiga och frlegade.
I en artikel i Freningen Autism«s tidskrift " gonblick" skrev nyligen en speciallrare i srskolan, Agneta Dyberg-Ek bland annat:
"Piktogram br p en enkelriktad anvisningspedagogik - de br inga knslor, ger inga associationer, ger inga mjligheter till variation som den egna bilden och framfrallt: de r pedagogens, snarare n elevens. Visst kan elever 'lra sig' piktogram, frgan r om de lr sig ngonting utver sjlva anvisningen"
Det r samma budskap som bl a CERTEC i Lund lanserat.
Den refererade artikeln har rubriken "Bilden som sprk" och visar att det behvs ngra enkla klargranden kring begreppen sprk, bild och piktogram.
Ett sprk kan beskrivas som ett system av gemensamma talade eller visuella symboler, som mnniskor i en social grupp eller kultur anvnder fr att kommunicera.
Man kan se de sprkliga symbolerna som ett slags vgvisare till vr inre begreppsvrld. Varje symbol str fr, representerar, ett specifikt begrepp. Samma begrepp kan ns med olika typer av symboler. Vi anvnder vanligtvis tv former: talade respektive skrivna ord. Talsprket r den primra sprkliga formen, skriftsprket utgr en versttning av de talade ljuden till visuell form med hjlp av bokstver. Dessa tv former kallas gemensamt fr det verbala sprket.
I det verbala sprket finns inget naturligt samband mellan symbolens yttre form och vad den str fr. Ljudfljden h-u-s har inget naturligt samband med begreppet "hus". Nr man frsta gngen hr ett ord kan man drfr inte gissa sig till vad det betyder. Man behver drfr std av omgivningen fr att tillgna sig ett sprk. Och det r just denna inlrning i en sprklig milj som ger den gemenskap i tolkning av ord och sprkliga uttryck, som r en grundfrutsttning fr en kommunikation mellan mnniskor.
Orden och bokstverna i det verbala sprket r av antingen/eller-karaktr. Det finns ingen bokstav som ligger ngonstans emellan exempelvis ett "k" och ett "p". Ett ord ndrar inte betydelse om det uttalas p sknska eller med stockholmsdialekt, eller skrivs med olika stilsorter eller handstil. Och i ett verbalt sprk finns vid en viss tidpunkt ett begrnsat antal ord. Sprket ger precision i uttryck genom att ord kombineras p olika stt, varje sprk har detaljerade regler fr detta, en syntax.
Ett skrivet ord kan allts beskrivas som en visuell representation av ett sprkligt begrepp.
En annan form av visuell representation r bilden. I motsats till vad som gller fr det verbala sprket r det hos denna representationsform just den yttre formen som br p informationen. Det finns ett nrmast ondligt antal mjliga bilder och sm variationer i former eller frger kan ha avgrande betydelse fr tolkningen. Ngon direkt motsvarighet till den verbalsprkliga syntaxen finns inte.
Hos en bild finns ett samband mellan dess yttre form och det den representerar genom att den terger ngra av de visuella egenskaper som de avbildade fremlen har. Denna representationsform brukar drfr betecknas som analog, det finns en visuell analogi mellan bilden och vad den str fr.
Vi anvnder oss av bde verbalsprkliga och avbildande representationer svl i vrt tnkande som nr vi kommunicerar med yttervrlden. Ord kan ge upphov till bilder fr vr inre blick och bilder analyseras och beskrivs ofta med ord.
"En bild sger mer n tusen ord " brukar man sga .Nr det gller att beskriva ett eller flera fremls konkreta utseende och fremls inbrdes rumsliga relationer, r ofta en bild verlgsen en verbal beskrivning.
Men i n hgre grad gller det motsatta: "ett ord sger mer n tusen bilder." Vra begrnsningar i den informationsmngd vi kan hantera i varje gonblick tvingar oss att vlja bort oviktig information, liksom att bortse frn mnga individuella variationer och fra ihop dem till olika kategorier. Sprket ger, med hjlp av variation i val av ord och deras inbrdes ordning, nrmast obegrnsade mjligheter till att precisera begrepp och skapa representationer p alla abstraktionsniver.
Fr personer med begrnsade intellektuella resurser kan bilden som symbolform bli extra viktig som begvningsstd. Eftersom bilder kan variera p mnga olika stt (detaljrika eller stiliserade, svartvita eller i frg osv) r det vsentligt att man gr klart fr sig vilken funktion bilden eller bilderna skall ha i ett visst sammanhang. Framfrallt gller det bildens funktion i frhllande till det verbala sprket och anvndarnas sprkliga frmga.
En stor grupp personer med mttlig utvecklingsstrning har ett talat sprk, men saknar eller har en mycket begrnsad frmga att anvnda sig av det skrivna sprket. Att lra sig att lsa samman bokstver till ord krver intellektuella resurser som, i normalutvecklingen, kommer frst vid c:a 5 rs lder, medan talsprkets utveckling normalt startar redan under det frsta levnadsret. De flesta personer som har en mttlig utvecklingsstrning lr sig dock att knna igen och anvnda sig av ett antal skrivna ord som "blockord". De olika bokstavskombinationerna knns igen som helheter, "ordbilder", utan att bokstverna lses ihop p vanligt stt. Det antal man kan hantera p detta stt blir givetvis starkt begrnsat. Det blir svrt att komma ihg mnga komplexa former som skiljer sig t enbart genom olika kombinationer av bokstavsformer. Det r dock inte ovanligt att man kan anvnda sig av ngra tiotal olika ord som frekommer ofta i vardagen.
Om man istllet fr sdana "ordbilder" ger de icke lsande tillgng till en uppsttning symboler dr det finns ett bildlikt samband mellan symbolen och det ord den str fr ger man mjligheter till ett avsevrt strre visuellt ordfrrd. Man fr betydligt strre mjligheter att anvnda sig av mnga av det skrivna sprkets frdelar. Piktogram r system av bildsymboler som r konsekvent utformade fr att ge ett sdant std. Bilderna anvnds allts i detta sammanhang som ett hjlpmedel inom det verbala sprkets ram. De r utformade fr att ge personer som inte har lsfrmga kade mjligheter att anvnda sig av sambanden mellan det talade och skrivna sprket, att optimalt utnyttja sin verbala, sprkliga frmga som verktyg fr tnkande och kommunikation. Bildens avbildande funktion anvnds hr enbart fr att underltta fr anvndaren att lra sig sambanden mellan respektive symbol och vad den refererar till, och fr att skilja de olika symbolerna frn varandra. Av detta skl anvnder man sig av enkla, stiliserade bilder dr endast de fr ordet srskiljande dragen finns med. I detta sammanhang fungerar allts varje bild enbart som en ersttning fr ett ord skrivet med bokstver, inte som en avbildning av verkligheten.
Och p samma stt som gller fr talade och skrivna ord har den yttre formen enbart uppgiften att identifiera ett specifikt ord. Inte att pverka dess betydelse eller tolkning. Man pverkar inte ett ords betydelse genom att ndra sin handstil eller byta stilart nr man skriver det. Nr man i skriven text ibland ndrar bokstvernas utseende hos en del ord eller meningar, t ex anvnder fet eller kursiv stil, r det enbart fr att uppn en motsvarighet till betoningen i det talade sprket,
Om syftet med bilden r att ge information om olika frhllanden i omvrlden, eller att ge std fr att teruppleva situationer man varit med om, anvnder man sig givetvis av en helt annan typ av bilder. I sdana situationer r ofta detaljerade och personliga frgbilder det naturliga valet.
Det rder ingen som helst motsttning mellan dessa bda typer av bilder, de har olika funktion och har sin plats i olika sammanhang. Om man har detta klart fr sig undviker man att rka ut fr sdana missfrstnd som frfattaren till den citerade artikeln gjort. Eftersom piktogram skall ses som motsvarigheter till skrivna ord skulle det ovan refererade citatet lika grna ha kunnat formulerats p detta stt:
"Skrivna ord br p en enkelriktad anvisningspedagogik - de br inga knslor, ger inga associationer, ger ingen mjlighet till variation som den egna bilden och framfrallt: de r pedagogens, snarare n elevens. Visst kan elever "lra sig" skrivna ord men frgan r om de lr sig ngonting om utver sjlva anvisningen."
I sanning en radikal sikt framfrd av en srskollrare i en artikel som handlar om sprk!!!
Piktogram har visat sig fungera som ett mycket vrdefullt hjlpmedel fr personer som i ngon grad behrskar det talade sprket, men har problem med det skrivna sprket. Dels som ett std fr tnkandet och minnet och dels som ett verktyg fr kommunikation. Det r ocks ett hjlpmedel fr att ta till sig information. Det internationella Piktogram-systemet har idag uppemot 1000 olika symboler och anvnds i ett 30-tal lnder. Det skulle var synnerligen olyckligt om de kade mjligheterna att framstlla fotografier fr till fljd att personer med utvecklingsstrning undanhlls mjligheterna att anvnda sig av Piktogramsystemet fr en kad sjlvstndighet och ett vidgat samhllsdeltagande.
Personer med utvecklingsstrning har samma behov som alla andra att s lngt som mjligt ha tillgng till bde talat och skrivet sprk, liksom olika typer av bilder och andra representationsformer.
-------------------------------
Anders Bond har arbetat som psykolog sedan 60-talet. Under senare r har han bl a gnat sig t att konstruera hjlpmedel varav Kvarturet r hans mest knda. 1998 fick han motta FUB:s utvecklingspris.