Artikel i Intra 2/1998.
Landstingens och kommunerna har ett delat ansvar fr hjlpmedelsfrsrjningen. De har sinsemellan kunnat avtala om vem som har huvudansvaret. I vissa delar av landet r det kommunerna som tillhandahller hjlpmedel, inom andra r det landstingen. Landstingen och kommunerna har ocks olika regler fr vad som kategoriseras som begvningshjlpmedel och nr man kan f ett hjlpmedel. De oklara reglerna om ansvarsfrdelningen och omfattningen av hjlpmedelsfrsrjningen har medfrt att personer med utvecklingsstrning kommit i klm. I vissa kommuner fr man inte begvningshjlpmedel ver huvud taget.
P senare tid har dessa brister lyfts fram vilket har lett till frndringar i hlso- och sjukvrdslagen (¤3a och ¤ 18a) och LSS som klarare reglerar landstingets och kommunens skyldighet att tillhandahlla hjlpmedel fr personer med funktionsnedsttningar.
Sverige har ocks anslutit sig till internationella regler och verenskommelser om funktionshindrades rttigheter, FN:s standardregler, som tillkommit fr att tillfrskra mnniskor med funktionsnedsttningar full delaktighet och jmlikhet.
WHO:s miljrelaterade handikappbegrepp har ocks satt fokus p att en funktionsnedsttning i sig inte r handikappande, utan att det r samspelet med den omgivande miljn som r avgrande fr om en person r handikappad eller ej. Handikapp r allts ingen egenskap som man br med sig. Handikappad r man bara i vissa situationer.
Regel 4. Std och service.
Staterna br garantera utveckling av och tillgng till
std och service inbegripet sdana hjlpmedel som bidrar till att personer med
funktionsnedsttningar kan bli mer oberoende i det dagliga livet och utva sina
rttigheter.
1. Staterna br garantera att det finns hjlpmedel och
utrustning... som uppfyller de behov som personer med funktionsnedsttningar
har. Detta behvs fr att mnni-skor med funktionsnedsttningar skall f
jmlika mjligheter.
2. Staterna br stdja svl utveckling, tillverkning,
distribution och service av hjlpmedel och utrustning som information om dessa.
3. Staterna br s lngt det r mjligt se till att alla
mnniskor med funktionsnedsttningar som behver hjlpmedel har tillgng till
dem. Detta kan innebra att hjlpmedel och utrustning finns att f antingen
gratis eller till s lg kostnad att mnniskor med funktionsnedsttning eller
deras familjer har rd att kpa dem.
¤ 3a
Landstingen skall erbjuda dem som r bosatta inom
landstinget
- - -
2. hjlpmedel fr funktionshindrade
Kommunerna har ett motsvarande ansvar i den mn de har ett hlso- och sjukvrdsansvar. Detta regleras i ¤ 18a:
... kommunerna skall i samband med sdan hlso- och sjukvrd som avses i ¤ 18 erbjuda hjlpmedel till funktionshindrade.
Ansvaret innebr enligt specialmotiveringen till HSL:
Ansvaret att erbjuda hjlpmedel till funktionshindrade
innebr att landstingen skall tillhandahlla och finansiera hjlpmedel - i
frsta hand fr att underltta den dagliga livsfringen fr
funktionshindrade...dels skall ha en organisation fr att informera om, utrna
behov av och prova ut hjlpmedel.
Hjlpmedel fr den dagliga livsfringen r sdana hjlpmedel som fodras fr att den enskilde sjlv eller med hjlp av ngon annan skall kunna tillgodose grundlggande personliga behov (att kl sig, ta, skta sin hygien m. m.), frflytta sig, kommunicera med omvrlden, fungera i hemmet och i nrmiljn, orientera sig, skta vardagslivets rutiner i hemmet, g i skolan samt delta i sysselsttning och normala fritids- och rekreationsaktiviteter.
Det r arbetsterapeuter och logopeder som ordinerar hjlpmedel. De finns p
- habiliteringscenter
- hjlpmedelscentraler
- i kommunerna p dagcenter och ibland
centralt p kommunkontoret
Fortfarande finns dock stora oklarheter och brister i hjlpmedelsfrsrjningen. Det kan vara svrt att f tag p den ansvarige och det kan vara svrt att f begvningshjlpmedel godknda.
Om man behver sin rullstol anpassad r det sjlvklart att man fr hjlp av hjlpmedelscentralen. Men var fr man sin almanacka anpassad?