Artikel i Intra 2/1998.
Klara r 30 r, hon har en
mttlig utvecklingsstrning, Downs syndrom.
Hon kan inte lsa och
skriva bokstver men hon frstr och kan tolka bilder.
Hon knner igen ordbilder
som t ex T-bana, Konsum och 55-ans bussnummer. Hon kan inte skriva sitt namn.
Klara har svrt att tolka
talat sprk.
Hon talar otydlig och det
kan vara svrt att frst henne.
Klara bor i egen lgenhet
p 2 rum och kk, toalett med duschrum.
Hon fr std av personal
frn en servicelgenhet som ligger i samma hus, morgon, kvll och helger.
Klara jobbar p ett caf i
anslutning till en daglig verksamhet. Dit ker hon med buss 55.
Klara finns inte i verkligheten. Klara Mera, ett center fr begvningsstd i Stockholm, visar hr hur man med olika hjlpmedel kan underltta fr Klara att leva ett s rikt och sjlvstndigt liv som mjligt. Det viktiga r att omgivningen runt Klara frmr se hennes problem med att hantera sin vardag och att man utformar stdet efter hennes frutsttningar.
Det r morgon klockan 7 hos Klara. Ring, ring, telefonen ringer och hon svarar. Det r Stina, hennes kontaktperson i personalgruppen som ringer och sger att "klockan r 7, det r dags att stiga upp".
Klara har bde armbandsur, klockradio och vckarklocka men kan inte stlla in dom. Hon kan lsa av digital tidvisning, 7.30, men frstr inte tidens innebrd och kan inte relatera den till sina dagliga aktiviteter.
Det kan var svrt att veta hur mycket tid som r kvar till en viss aktivitet, hur mycket hon hinner p en timme, mellan 7 och 8 p morgonen innan jobbet brjar.
Stina sger "du kan g in och tvtta dig s kommer jag snart".
Klara gnuggar gonen men frblir sittande p sngkanten. Snart kommer Stina. Men vad r "snart"?
Begvningshandikappet innebr ofta att man har svrt med tidsuppfattningen. Tid r ett abstrakt begrepp och utveckling av tidsuppfattning r beroende av begvning och egna erfarenheter. Den byggs upp genom att man jmfr olika hndelser med avseende p nr de intrffar och hur lnge de varar.
Det finns olika hjlpmedel som kan hjlpa Klara att f en uppfattning om var p dygnet hon befinner sig och hur lngt det r kvar till en viss hndelse. Kvarturet (se sid 11) r ett sdant. Dygnsklockan eller Skalman ett annat.
Klara sitter i kket i sitt nattlinne. Efter en stund kommer Stina in fr att hjlpa henne.
"Varfr sitter du hr, vi kom ju verens om att du skulle brja tvtta dig" sger Stina.
Klara ser frvirrad ut. Nr Pelle hjlper henne brukar de ta frukost frst. Hon kan inte minnas hur Stina ville ha det.
Utan att tnka p det gr man som personal p olika stt. Det som r sjlvklart fr en sjlv r det inte fr andra.
Den hr veckan har det varit olika personal varje morgon som hjlpt Klara, Alla har haft olika stt att ge std, vilket gr att Klara blir osker. Hur skall hon komma ihg hur Stina vill ha det?
Klaras korttidsminne kan ibland svika henne. Hon har svrt att ordna och strukturera. Hon har behov av tydlighet, enhetlighet och struktur och klarar ofta inte av att hantera oordning och avsteg frn rutinerna.
En lsning r att ha s f personal som mjligt i personalgruppen, en annan r att hlla hrt p att stdet ska ges av samma person s lnge denne r i tjnst. Det r viktigt fr Klara att hon vet i frvg vem som kommer och hjlper henne.
En bildinstruktion med konkreta bilder p vem som r i tjnst p de olika aktiviteter som skall ske p morgonen och i vilken ordning de sker, kan underltta mycket fr Klara.
De gr till badrummet. Stina tar fram tvl, tvttlapp och handduk ur ett skp.
"Nu kan du stta p duschen" sger hon till Klara. Klara har svrt att hantera duschvredet, hon vet inte vilket hll hon skall vrida vredet. "Oj, nu blev det lite fr varmt, bst att ndra, aj! Nu blev det nnu varmare"
Klara frstr inte abstrakt utformade reglage med symboler. Hon kan inte skillnaden mellan hger och vnster och de pilar som visar vilket hll vredet ska vridas t, sger henne ingenting.
Man kan mrka vredet med en frgsymbol som talar om att det r lagom temperatur. Fr att undvika brnnskador kan man ocks montera en sprr som gr att temperaturen inte gr ver en viss grad.
"Om du brjar tvtta dig s kommer jag strax", sger Stina.
Klara brjar tvtta sig, men efter ett tag s slutar hon och vntar p Stina. Hon blir stende i duschen och funderar: "nr r strax?"
Stina kommer och sger: "men du r ju inte ren, du mste tvtta dig bttre under armarna".
Klara funderar: "hur tvttar man sig bttre?" Hon frsker ta under armarna men tar istllet ovanp varje arm. Stina hjlper Klara att tvtta sig "bttre".
Klara har svrt med
kvalitetsuppfattning. Hon har svrt att bedma resultat - nr r man ren? - och
flytande skalor, t ex den mellan "ren" och "smutsig", gr
henne osker.
Hon har brister i kroppsuppfattning och vet inte riktigt var hon har de olika kroppsdelarna. Hon har ocks svrighet med lgen, t ex p, i, ovanp, ver.
I de mest intima situationerna r risken fr integritetskrnkningar som strst. Fr den som har svrt att klara av sin hygien behver hjlpen inte alltid best av personalstd. En bildinstruktion med duschschema p hur man tvttar sig kan ibland vara tillrcklig.
Sedan gr de till rummet fr att Klara skall kl p sig.
"Du kan ta fram klderna", sger Stina.
Klara drar p mf ut en av de fem svarta ldorna i byrn, "h, dr ligger ju den fina rda ylletrjan". Hon tar fram den.
"Den kan du vl inte ha", sger Stina, "det r 25¡ varmt ute"
Klara har svrigheter med
kvalitetsuppfattningen. Vad innebr r 25¡ fr valet av klder?
Uppmrkta ldor i byrn. Olika fack fr olika rstider med bilder p klder som passar. Man kan ocks tillsammans planera kldvalet kvllen innan och lgga fram klderna synligt p stolen bredvid sngen.
Stina tar fram kjol och T-trja, de klder hon tycker passar. Klara klr sig.
"Du kan ta p dig skorna och komma ut till kket sen", sger Stina.
Nr Klara kommer ut till kket har hon vnster sko p hger fot och tvrt om.
Svrighet att skilja p hger och vnster.
En mall fr ftterna p golvet med bild p vnster och hger sko.
Nu r det dags fr frukost. Klara brukar dricka kaffe och ta smrgs ute i kket.
Men skpen blickar vita mot henne. Var fanns nu kaffet? Och brdet och koppen, och smret och plgget?
Vilket skp var det nu?
Hon prvar ett skp, men dr str ju stdgrejorna. Till slut, nr hon tittat i 3:e skpet hittar hon koppen och kaffet.
Mnga personer med utvecklingsstrning har svrt med rumsuppfattningen. Ibland blir det problem med att lokalisera, hitta rtt, orientera sig och minnas nr allt ser likadant ut.
Uppmrkta skp med bilder, pictogram och foton. Eller vitrinluckor, eller inga luckor alls.
I kylen finns smr, brd och plgg: ost, korv och kaviar, men Klara har svrt att vlja mellan tre alternativ. Vad skall hon nu ta?
Stina sger till sist "ta nu osten, du hinner inte fundera lngre".
Vem r det egentligen som vljer?
Ju fler alternativ det r, ju svrare kan det vara att vlja.
Bild p tv val kan vara en hjlp. Ett bra hjlpmedel r ocks en dukningstablett med Klaras frukost.
Klara dukar fram p bordet. Hon vill egentligen ha rostat brd som hon brukar ta p helgen, men hon kan inte uttala det ordet. Hon kan inte frmedla vad hon vill.
Nr man inte har tillgng till hela sprket kan det ofta vara nstan omjligt att frmedla det man egentligen vill.
Bildsprk, olika frukostval p bilder eller med tecken.
Vid kaffebryggaren uppstr problem. Klara fyller kannan p mf med vatten och hller i bryggaren. Den blir halvfull. Hon tar pulver och fyller p tv skopor.
Brister i kvantitetsuppfattning innebr svrighet att mta och att svara p frgan hur mycket som r tillrckligt?
Uppmrkt kaffemtt och kaffebryggare.
Nr de sitter vid bordet saknas osthyveln. Stina sger till Klara att ta fram den. Vid ldan blir Klara osker. De har kpt en ny osthyvel, hur sg den ut? Hon tar fr skerhets skull potatisskalaren, den knner hon i varje fall igen. Det blir ju fel och Stina fr rtta till.
Det kan ibland vara svrt att knna igen nya redskap och freml som man inte har ngon erfarenhet av. Den svrigheten kan glla ven "vardagliga" freml.
Att Stina visar den nya osthyveln och att de tillsammans anvnder den flera gnger efter inkpet.
"Usch vilket kaffe," sger Stina som ocks tagit en kopp, "det r ju fr svagt! Hemma hos din mamma kan du ju brygga kaffe!"
Det kan vara svrt att omstta kunskap frn en milj eller situation till en annan.
Att f lra sig i den milj dr aktiviteten sker.
Stina sger ngot till Klara men hon har svrt att urskilja orden eftersom radion r pslagen och hon samtidigt frsker bre sin smrgs.
Mnga har svrt att urskilja sinnesintryck och samtidigt utfra en aktivitet. Att gra flera saker samtidigt och att avgrnsa sinnesinfldet kan stlla till problem.
Prva att stnga av radion (om Klara gr med p det).
Stina fljer Klara till busshllplatsen. Klara knner igen ordbilden "55". Det r den buss hon brukar ka med till jobbet. Nr bussen kommer sger Stina till Klara att stiga p. Hon ber chauffren att sga till Klara att g av vid Rosenlundsgatan.
En gng var det en vikarie som fljde Klara till hllplatsen, men han gick innan bussen kom. Den dagen kom inte Klara till jobbet, hon blev stende vid hllplatsen. Trots att hon sg bilden "55" p bussen, s kom hon sig inte fr att kliva p. Initiativet brukade ju vara personalens. Hon vntade p signalorden, "g p nu", nr bussen kom.
En del personer kan ha problem med att komma igng. Att sjlv ta initiativ och komma p att man ska g p bussen. Orsaken kan vara bristande sjlvfrtroende eller bara att man r osker.
Som personal mste man vara vaksam p skillnaden mellan att visa ngon hur man gr ngot och p att trna ngon att sjlv ta initiativ.
Efter jobbet kommer Klara hem igen. Det r dags fr middag. Klara r i kket tillsammans med sin personal, Eva.
Matlistan, skriven med bokstver, sitter p Klaras kylskpsdrr.
Eva lser: "Kttbullar med mos, snabbmat att vrma i micron."
Klara kan inte lsa p paketet vilken tid och effekt som micron ska stllas in p.
Eva lser och micrar maten.
Eva pminner om att Klara mste g och handla efter maten. De skriver en inkpslista tillsammans, d v s Eva skriver med bokstver och Klara frsker memorera s mycket som mjligt. "mjlk, brd... vad var det nu mer...?"
Klara vill ringa sin kompis och frga om de kan g p bio p lrdag eftermiddag. Klara kan inte sl numret sjlv, s hon ber Eva om hjlp.
Begvningsnedsttningen innebr att man har lgre abstraktionsniv i tnkandet. Man har d svrt att tolka symboler, eftersom alla symboler r (mer eller mindre) abstrakta. Symboler str fr ngot i verkligheten, d v s r i stllet fr verkligheten, det konkreta.
Matlista i bilder. Frgmarkera micromat-paketen och micron s att man bara behver hitta lika frg fr att vrma mat. Inkpslista i bilder. Nummerslagare till telefonen eller anvnd kortnummer. Anpassa telefonen med frg och foton + en telefonbok anpassad p motsvarande stt.
Att komma ihg
Eva hr Klaras telefonsamtal och ropar: "Men du kan inte g p bio i morgon eftermiddag, d ska du ju ha tvttstugan!" Javisst ja, det hade Klara alldeles glmt.
Eva pminner om att TV-nyheterna brjar, klockan r 18.00. Och nr Klara har tittat r det dags att gra sig i ordning.
Ikvll ska Klara ka p dans till Mlarsalen. Det har hon inte glmt bort, fr alla talade om det p jobbet idag. Hon tvttar sig och tar p finklder.
Eva ringer frdtjnst och kollar att Klara har med sig allt hon behver: Frdtjnstkort, pengar, inneskor, kam och lppstift.
Begvningsnedsttningen innebr nedsatt korttidsminne. Detta gr att det r svrt att komma p, komma ihg och hlla saker i minnet.
Almanackan och veckoplaneringen kan man skriva i bilder. En speciell TV-planering i bild fr de program man vill se kan hjlpa Klara att minnas nr programmet som hon gillar gr. nnu bttre r det om hon har motsvarande bild p ett tidshjlpmedel, t ex Kvartur, fr att se hur lngt det r kvar till programmet. Kom-i-hg-listor i bild fr olika tillfllen r praktiska. Dr kan det t ex finnas bilder p vad Klara ska ta med sig p fredagsdansen.
P fredagsdansen hnger Klara p de andra frn samma gruppbostad och ser hur de gr fr att hitta in i lokalen och fram till garderoben.
Klara frsker ta kontakt och bjuda upp en kille som hon tycker verkar trevlig. Men hon blir inte frstdd genast och r fr blyg, s hon avstr.
Hon gr till baren fr att handla l. Kyparen hr inte vad hon sjer, men nr Klara pekar p ett lglas frstr han vad hon vill.
Klara rcker fram en stor sedel, som hon hoppas rcker. Det gr den, hon fr pengar tillbaka.
Nr Klaras kompisar sjer att det brjar bli dags att ka hem blir hon uppbjuden av killen hon spanat p under kvllen. De hinner bara med en dans. Klara skulle bra grna vilja trffa honom igen, men hon vet inte hans namn eller telefonnummer.
Mnga personer med
utvecklingsstrning talar lite otydligt. Det kan vara svrt att gra sig
frstdd. Speciellt med personer man inte knner s vl, om det r bullrigt och
om man r nervs.
Pengar och pengars vrde r svrt att frst. Pengar r ju symboler fr ett vrde p en vara eller en tjnst.
Det finns mnga olika kommunikationshjlpmedel som man kan anvnda i olika situationer. Det kan tex vara en "Prat-apparat" med frinspelade meningar eller en "dans-schal" med bilder som man kan peka p fr att frklara vad man vill ha (en Klara Mera- produkt). Ett visitkort med foto r bra att kunna lmna om man nskar ta kontakt igen med en person man trffar. En prislista med bilder p olika varor och bilder p pengar som visar hur mycket det kostar, kan ibland vara bra att ha med sig.
Bearbetning: Hans Hallerfors
Klara Mera r ett samarbetsprojekt mellan Hjlmedelsverksamheten och Omsorgsnmnden inom Stockholms lns landsting. Frutom dessa finansieras projektet ven av Handikappinstitutet och Socialstyrelsen.
Syftet r att sprida kunskap om hjlpmedel till vuxna personer med utvecklingsstrning. Dessutom arbetar man med att utveckla nya hjlpmedel och metoder. Man har bl a utrustat en "prova p-lgenhet" dit intresserade kan komma och prva olika hjlpmedel i naturlig milj.
Klara Mera
Tjustgatan 5
118 27 Stockholm
tel 08-640 09 95 fax 08-640 29 86
e-post: klara.mera@swipnet.se