Av Olov Andersson
Sundsvalls kommun fick strax fšre jul KommunAktuellts pris "rets demokratiinitiativ 2002" fšr sitt arbete med att ha med personer med utvecklingsstšrning i demokratiprocessen. Den dubbeltydiga men symboliska
rubriken pŒ tidningens ledare, som kommenterade prisutdelningen, var "Pris spred ljus i mšrk tid". Det kŠndes nŠstan hšgtidligt. Det var i juletid och min tanke gick till mitt gamla favoritstŠlle i Bibeln, Johannesevangeliet 1:5, "Och ljuset lyser i mšrkret och mšrkret har inte fŒtt makt dŠrmed". NŒvŠl, i varje fall kŠndes det som en liten ljusglimt i det annars kommunala mšrkret vad gŠller utvecklingsstšrdas medborgarskap. Det medborgarskap som var en av de ideologiska motiven fšr kommunaliseringen av de sŠrskilda omsorgerna.
Det som gav mig tankar var emellertid nŒgra ord som demokratiminister Mona Sahlin ofšrbehŒllsamt och hŠpet yttrade nŠr hon lŠmnade šver priset: "Jag har inte tŠnkt i de banorna." Det Šr vŠl just hŠr knuten finns. Trots alla de fantastiska framsteg ifrŒga om normalisering och integrering, som skett sedan 1960-talet, sŒ tŠnker man inte i de banorna. Medborgarskap Šr inte nŒgot man talar om i Sverige, nŠr det handlar om personer med utvecklingsstšrning. Jag vill inte hŠvda att utvecklingsstšrda har ett bŠttre liv i USA eller Kanada, men begreppet citizenship Šr dŠr, tack vare de lindrigt utvecklingsstšrda sjŠlva, levande pŒ ett helt annat sŠtt Šn hŠr. Kan det vara lŠge att lyfta fram begreppet Šven hŠr med Sundsvall som en fšrebild?
Fšr cirka 2 500 Œr sedan skrev Platon i en av sina Dialoger om staten att barn som fšds ofŠrdiga eller missbildade "skola de gšmma pŒ hemlig och undanskymd plats". Det finns Šnnu idag mŒnga Šldre fšrŠldrar till barn med utvecklingsstšrning som erinrar sig lŠkarnas ord om att "lŠmna bort och glšmma". €ven om lŠkarna inte hŠmtade detta frŒn Platon, sŒ Šr betydelsen av Platons inverkan pŒ det vŠsterlŠndska tŠnkandet genom Œrtusendena stšrre Šn vi vanligen anar. Utvecklingsstšrda Šr i det kommunala tŠnkandet glšmda; en svag grupp som mŒste tas om hand. De utvecklingsstšrdas strŠvan att fŒ ett demokratiskt inflytande inom sin egen organisation, FUB, har en 40-Œrig historia, men inte ens FUB har pŒ bred front lyft fram utvecklingsstšrda som samhŠllsmedborgare. Sundsvall Šr en av ljuspunkterna.
Platons tankegods och vŒrt vŠsterlŠndska arv utplŒnar vi inte pŒ nŒgra Œrtionden, men vi bšr inte fšrtršttas i att pŒminna demokratiministern sjŠlv och vŒra kommunala fšretrŠdare om hennes fšljande kommentar: "De utvecklingsstšrda har inte fullt ut kunnat utnyttja sina demokratiska rŠttigheter. Det mŒste vi Šndra pŒ".
En bra bšrjan Šr att šppna vŠgen fšr alla personer med utvecklingsstšrning, som har mšjlighet till det, att sjŠlva trŠda fram som medborgare. Kraften att fšrŠndra finns hos dem sjŠlva.