Artikel i Intra 1/2003.

Handikappolitik

Av Karl Grunewald

En svårt funktionshindrad finsk kämpe sa en gång: "Handikapp är varken ett medicinskt, pedagogiskt, socialt eller ekonomiskt problem. Pengar finns det nog, men i fel fickor. Handikapp är ett politiskt problem."

Det verkar som om vår regering lyssnat på honom då man häromåret la fram propositionen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan. När det gäller statliga utredningar och planeringar gäller sällan den gamla läsarsången "Löftena kunna ej svika, nej de står evigt kvar".

Men nu har regeringen gjort en förtjänstfull uppföljning av den nationella handlingsplanen och man aviserar en liknande uppföljning vart tredje år.

Tillgänglighet

För de statliga myndigheterna har ett tillgänglighetscenter med sex anställda startas och förlagts till Handikappombudsmannen. Där har man bl a tagit fram ett underlag för krav på hur tillgängligheten skall öka till myndigheternas lokaler och hur informationen ska bli begriplig för alla. Nu skall myndigheterna upprätta handlingsplaner för att förverkliga detta. Regeringen har utfärdat en förordning om det. Handikappombudsmannen skall ge råd och stöd och rapportera till regeringen hur det går.

Sektoransvar

Regeringen har ålagt 15 statliga myndigheter att ta ett sektoransvar för genomförandet av de handikappolitiska målen. I sina årliga regleringsbrev till myndigheterna ska regeringen precisera uppdragen och begära återrapportering. Det är fråga om sådant som

• hur man kan öka andelen arbetsgivare som är positiva till att anställa med funktionshinder,

• hur man inom byggbranschen ska kunna beakta tillgänglighten bättre,

• hur den kulturhistoriska miljön ska göras tillgänglig,

• hur man kan bygga upp ett system som kan beskriva levnadsförhållanden för personer med funktionshinder och deras rehabilitering och habilitering,

• hur man ska öka andelen personer med funktionshinder som kan utnyttja olika transportsystem

Här är det ord och inga visor som gäller!

Design för alla

"Design för alla" innebär bland annat att produkter, bruksföremål, byggnader, inomhus- och utomhusmiljöer bör vara tillgängliga och användbara för alla så långt detta över huvud taget är möjligt.

Högskoleverket har kartlagt hur undervisningen bedrivs i arkitekt- och designutbildningarna i dessa frågor. Behovet av forskning är stort! - En inventering av tillgängligheten till samtliga universitet och högskolor har gjorts. Och en handlingsplan för att avhjälpa fel och brister.

Individuella planer

Regeringen rapporterar om vad Socialstyrelsen gjort för att öka användandet av individuella planer (Meddelandeblad 13/02). Nu säger man att man vid behov skall ge Socialstyrelsen och länsstyrelserna ytterligare uppdrag inom området.

Jo, behov kommer säkert att finnas. Dessutom borde regeringen ändra LSS så att det blir obligatoriskt för kommunerna, precis som det är för landstingen, att göra upp en plan för habilitering.

Ett tillgängligt samhälle för alla

Det andra planeringsområdet har rubriken "Ett tillgängligt samhälle för alla" (trots att det förra i mycket handlar om samma!). Här redovisar man de nya reglerna för att vallokaler ska bli tillgängligare och även kommunens lokaler för politisk verksamhet.

Det har gjorts en omfattande kartläggning och analys av läget inom transportområdet. I år kommer det att presenteras en strategi för att säkerställa en tillgänglig kollektivtrafik till 2010.

Man har även analyserat färdtjänsten med resultatet att regeringen skall se över lagstiftningen som styr den.

Länstrafikbolagen och handikappförbunden har utbildat personal inom kollektivtrafiken i handikappförståelse.

En skola för alla

Ett långt avsnitt har rubriken En skola för alla. Det leder för långt att här räkna upp vad som gjorts och - det mesta - vad som återstår att göra.

Regeringen har inrättat Specialskolemyndigheten, som ansvarar för undervisningen av döva och hörselskadade elever, och Specialpedagogiska institutet, som ansvarar för konsulenterna och för olika resurscentra. Institutet har även ansvar för undervisningen av vuxna, för vilka det nu finns extra pengar för att utveckla läromedel. Även särvux får pengar för att öka undervisningstiden och gruppernas storlek.

Man får en känsla av att regeringen nu gör allt för att rehabilitera skolan efter 90-talets nerrustning. Men mycket tar tid och under tiden ökar påfrestningarna. Man betonar att målet är en skola som ska kunna möta olika behov hos alla barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Därigenom skall möjligheterna för dessa elever att gå i den skola som ligger i närheten av hemmet och bo tillsammans med sina föräldrar öka.

Riksdagen har antagit en lag om förbud mot diskriminering av studenter vid och sökande till universitet och högskolor. Det rör sig både om tillgänglighet och användbarhet.

Numera kan studerande med funktionshinder vid folkhögskolor få särskilt undervisningsstöd. De flesta av dem som hitintills fått sådant har andra funktionshinder än rörelsehinder.

Diskriminering

Det tredje stora området för insatser kallar regeringen för Ett bättre bemötande. Där beskrivs först frågorna om diskriminering. Den "sittande" Diskrimineringskommittén skall överväga om de behövs en gemensam lagstiftning mot diskriminering av personer med funktionshinder som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden.

Riksdagen har redan beslutat om ett tillägg till regeringsformen i vår grundlag där det kort och gott stadgas att "det allmänna skall motverka diskriminering av människor".

I övrigt beskrivs program för "en arbetsmarknad för alla", program för att öka kompetensen om bemötande av personer med funktionshinder hos politiker, anställda inom den offentliga sektorn m.fl., mera pengar till handikappforskning m.m..

Brukarstöd

Ett nytt inslag är en pågående försöksverksamhet med personligt brukarstöd. Regeringen avsatte förra året ytterligare 10 miljoner för sådant stöd. Verksamheten bedrivs inom handikapporganisationerna och ska utvärderas inom något av landets centra för handikappforskning.

Närliggande är en annan försöksverksamhet med servicedeklarationer vid ett femtontal statliga myndigheter. Syftet med en sådan är att öka medborgarinflytandet. Statskontoret ska lämna sin utvärdering i år. Överhuvudtaget anser regeringen att det bör utvecklas modeller för hur den enskilde kan klaga till ett forum utanför den organisation det gäller. Många kommuner har redan inom ramen för sina kvalitetssystem egna ombudsmän eller egna klagomålsfunktioner.

Anmälningsplikt

En enda nyhet om LSS kan man finna i skriften och det gäller personalens skyldighet att anmäla allvarliga missförhållanden inom omsorgerna till socialnämnden. Nu aviserar regeringen att den "bereder frågan" om att införa samma bestämmelse som finns i socialtjänstlagen i LSS.

Vi har i Intra upprepade gånger påtalat det anmärkningsvärda i att de svårast funktionshindrade vi har i vårt samhälle inte har detta skydd. Nu äntligen bär der frukt.

Slutsats

Denna skrift avslöjar hur alla samhällsfunktioner - hela samhället! - måste anpassas med hänsyn till barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Och hur trögt det är. Och hur lång tid det kommer att ta. Men uppenbart har regeringen gett sig den på att det ska ske.

Att läsa:

Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Regeringens skrivelse 2002/03:25. 93 sidor. Kan laddas ner från: www.regeringen.se