Artikel i Intra 1/2003.
En svrt funktionshindrad
finsk kmpe sa en gng:
"Handikapp r varken ett medicinskt, pedagogiskt, socialt eller
ekonomiskt problem. Pengar finns det nog, men i fel fickor. Handikapp r ett
politiskt problem."
Det verkar som om vr regering lyssnat p honom d man hromret la fram propositionen Frn patient till medborgare - en nationell handlingsplan. Nr det gller statliga utredningar och planeringar gller sllan den gamla lsarsngen "Lftena kunna ej svika, nej de str evigt kvar".
Men nu har regeringen gjort en frtjnstfull uppfljning av den nationella handlingsplanen och man aviserar en liknande uppfljning vart tredje r.
Fr de statliga myndigheterna har ett tillgnglighetscenter med sex anstllda startas och frlagts till Handikappombudsmannen. Dr har man bl a tagit fram ett underlag fr krav p hur tillgngligheten skall ka till myndigheternas lokaler och hur informationen ska bli begriplig fr alla. Nu skall myndigheterna upprtta handlingsplaner fr att frverkliga detta. Regeringen har utfrdat en frordning om det. Handikappombudsmannen skall ge rd och std och rapportera till regeringen hur det gr.
Regeringen har lagt 15 statliga myndigheter att ta ett sektoransvar fr genomfrandet av de handikappolitiska mlen. I sina rliga regleringsbrev till myndigheterna ska regeringen precisera uppdragen och begra terrapportering. Det r frga om sdant som
¥ hur man kan ka andelen arbetsgivare som r positiva till att anstlla med funktionshinder,
¥ hur man inom byggbranschen ska kunna beakta tillgnglighten bttre,
¥ hur den kulturhistoriska miljn ska gras tillgnglig,
¥ hur man kan bygga upp ett system som kan beskriva levnadsfrhllanden fr personer med funktionshinder och deras rehabilitering och habilitering,
¥ hur man ska ka andelen personer med funktionshinder som kan utnyttja olika transportsystem
Hr r det ord och inga visor som gller!
"Design fr alla" innebr bland annat att produkter, bruksfreml, byggnader, inomhus- och utomhusmiljer br vara tillgngliga och anvndbara fr alla s lngt detta ver huvud taget r mjligt.
Hgskoleverket har kartlagt hur undervisningen bedrivs i arkitekt- och designutbildningarna i dessa frgor. Behovet av forskning r stort! - En inventering av tillgngligheten till samtliga universitet och hgskolor har gjorts. Och en handlingsplan fr att avhjlpa fel och brister.
Regeringen rapporterar om vad Socialstyrelsen gjort fr att ka anvndandet av individuella planer (Meddelandeblad 13/02). Nu sger man att man vid behov skall ge Socialstyrelsen och lnsstyrelserna ytterligare uppdrag inom omrdet.
Jo, behov kommer skert att finnas. Dessutom borde regeringen ndra LSS s att det blir obligatoriskt fr kommunerna, precis som det r fr landstingen, att gra upp en plan fr habilitering.
Det andra planeringsomrdet har rubriken "Ett tillgngligt samhlle fr alla" (trots att det frra i mycket handlar om samma!). Hr redovisar man de nya reglerna fr att vallokaler ska bli tillgngligare och ven kommunens lokaler fr politisk verksamhet.
Det har gjorts en omfattande kartlggning och analys av lget inom transportomrdet. I r kommer det att presenteras en strategi fr att skerstlla en tillgnglig kollektivtrafik till 2010.
Man har ven analyserat frdtjnsten med resultatet att regeringen skall se ver lagstiftningen som styr den.
Lnstrafikbolagen och handikappfrbunden har utbildat personal inom kollektivtrafiken i handikappfrstelse.
Ett lngt avsnitt har rubriken En skola fr alla. Det leder fr lngt att hr rkna upp vad som gjorts och - det mesta - vad som terstr att gra.
Regeringen har inrttat Specialskolemyndigheten, som ansvarar fr undervisningen av dva och hrselskadade elever, och Specialpedagogiska institutet, som ansvarar fr konsulenterna och fr olika resurscentra. Institutet har ven ansvar fr undervisningen av vuxna, fr vilka det nu finns extra pengar fr att utveckla lromedel. ven srvux fr pengar fr att ka undervisningstiden och gruppernas storlek.
Man fr en knsla av att regeringen nu gr allt fr att rehabilitera skolan efter 90-talets nerrustning. Men mycket tar tid och under tiden kar pfrestningarna. Man betonar att mlet r en skola som ska kunna mta olika behov hos alla barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Drigenom skall mjligheterna fr dessa elever att g i den skola som ligger i nrheten av hemmet och bo tillsammans med sina frldrar ka.
Riksdagen har antagit en lag om frbud mot diskriminering av studenter vid och skande till universitet och hgskolor. Det rr sig bde om tillgnglighet och anvndbarhet.
Numera kan studerande med funktionshinder vid folkhgskolor f srskilt undervisningsstd. De flesta av dem som hitintills ftt sdant har andra funktionshinder n rrelsehinder.
Det tredje stora omrdet fr insatser kallar regeringen fr Ett bttre bemtande. Dr beskrivs frst frgorna om diskriminering. Den "sittande" Diskrimineringskommittn skall vervga om de behvs en gemensam lagstiftning mot diskriminering av personer med funktionshinder som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhllsomrden.
Riksdagen har redan beslutat om ett tillgg till regeringsformen i vr grundlag dr det kort och gott stadgas att "det allmnna skall motverka diskriminering av mnniskor".
I vrigt beskrivs program fr "en arbetsmarknad fr alla", program fr att ka kompetensen om bemtande av personer med funktionshinder hos politiker, anstllda inom den offentliga sektorn m.fl., mera pengar till handikappforskning m.m..
Ett nytt inslag r en pgende frsksverksamhet med personligt brukarstd. Regeringen avsatte frra ret ytterligare 10 miljoner fr sdant std. Verksamheten bedrivs inom handikapporganisationerna och ska utvrderas inom ngot av landets centra fr handikappforskning.
Nrliggande r en annan frsksverksamhet med servicedeklarationer vid ett femtontal statliga myndigheter. Syftet med en sdan r att ka medborgarinflytandet. Statskontoret ska lmna sin utvrdering i r. verhuvudtaget anser regeringen att det br utvecklas modeller fr hur den enskilde kan klaga till ett forum utanfr den organisation det gller. Mnga kommuner har redan inom ramen fr sina kvalitetssystem egna ombudsmn eller egna klagomlsfunktioner.
En enda nyhet om LSS kan man finna i skriften och det gller personalens skyldighet att anmla allvarliga missfrhllanden inom omsorgerna till socialnmnden. Nu aviserar regeringen att den "bereder frgan" om att infra samma bestmmelse som finns i socialtjnstlagen i LSS.
Vi har i Intra upprepade gnger ptalat det anmrkningsvrda i att de svrast funktionshindrade vi har i vrt samhlle inte har detta skydd. Nu ntligen br der frukt.
Denna skrift avsljar hur alla samhllsfunktioner - hela samhllet! - mste anpassas med hnsyn till barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Och hur trgt det r. Och hur lng tid det kommer att ta. Men uppenbart har regeringen gett sig den p att det ska ske.
Att lsa:
Uppfljning av den nationella handlingsplanen fr handikappolitiken. Regeringens skrivelse 2002/03:25. 93 sidor. Kan laddas ner frn: www.regeringen.se