Artikel i Intra 2/2000.
En ny syn p
utvecklingsstrning
Nu r det dags att tnka nytt! Alltfr mycket av dagens std till personer med utvecklingsstrning bygger p grdagens problemformuleringar. Men utvecklingen str aldrig stilla. Det som var banbrytande frnyelse igr r vardag idag. Och nya problem krver nya lsningar.
Antalet utvecklingsstrda har sedan 1950-talet minskat till mindre n en tredjedel. Framfr allt r det den lindriga utvecklingsstrningen som genom fattigdomens frsvinnande minskat s kraftigt. Idag har dessa - de som under sina skolr gr i grundsrskola - sensoriska, motoriska och neuropsykiatriska problem. Srskilt de senare har under de senaste ren kat i antal. De svrigheter och sociala komplikationer som dessa personer mter nr de blir vuxna kommer att leda till krav p alternativa former fr rd och std.
I stort har antalet utvecklingsstrda stabiliserats i vrt samhlle. Den viktigaste frndringen hos personer med mttlig och grav utvecklingsstrning r den kade livslngden och en frbttrad funktionsfrmga tack vare bostder i det ppna samhllet, individualiserade omsorger och frbttrade tekniska och andra hjlpmedel.
Forskningen har lett fram till alltfler diagnoser och specifika syndrom dr begvningshandikappet endast r en faktor som dessutom mnga gnger inte ens alltid r den viktigaste. Denna kade differentiering avsljar tydligare n tidigare den stora spnnvidden av behov inom gruppen utvecklingsstrda. En konsekvens av detta kommer med all sannolikhet att bli ett ifrgasttande av nuvarande begrepp och beteckningar. r det verkligen meningsfullt att behlla begreppet utvecklingsstrning som ett samlande namn fr s mnga olika funktionshinder?
Vi anser att barn, ungdomar och vuxna med en lindrig utvecklingsstrning br betecknas som personer med inlrningshinder som kan ge inlrningshandikapp av olika slag. De med mttlig och grav utvecklingsstrning br betecknas som personer med flerfunktionshinder, som ger olika flerhandikapp i det sociala samspelet.
Kommunaliseringen av stdet till funktionshindrade blev inte vad vi hade hoppats. Stdets kvalitet r intimt frknippat med personalens kompetens och utbildningsniv. Och dr har en drastisk frsmring skett. Respekten fr de specifika kunskaperna kring begvningshandikappet och dess komplikationer hller p att g frlorad. Det r delvis en fljd av den frdande sammanslagningen mellan handikappomsorger och ldrevrd som skett i de flesta kommuner. Detta kan leda till en total nivellering av insatserna.
LSS mste revideras! T.o.m. forskare har visat hur rttigheterna urholkats. Tillmpningen r stelbent och byrkratisk. Insatserna r inte anpassade efter nutida krav. Rd och std som en rttighet har havererat som fljd av ett ovrdigt juridiskt paragrafrytteri runt begreppet habilitering.
I detta nummer av INTRA tar vi de allvarliga frgorna p allvar: Vi bjuder p ett helt block som, utifrn de fakta som finns om dagens insatser, diskuterar framtidens omsorger och om hur vr syn p utvecklingsstrning som funktionshinder br frndras.
Vi tror att det r dags att tnka nytt.