Artikel i Intra 2/2000.
S hr ser det ut nu!
Socialstyrelsen har bitrtt en statlig kommitt som ska gra ett vlfrdsbokslut ver 1990-ta-let. Man har tagit fram fyra underlagsrapporter: Barn och unga, missbrukarvrd, socialbidrag och personer med funktionshinder.
Den sista omfattar 19 A-4-sidor och har avsnitt om antalet personer med funktionshinder, insatserna enligt Sol och LSS, ekonomiska resurser, organisation och arbetsstt inom kommunerna och frgan om kvalitet. Det r rtt korta avsnitt som alla baserar sig p Socialstyrelsens rapporter under 1990-talet.
I nr 4/99 av INTRA publicerade vi en statistik ver insatser m.m. enligt LSS. Vi vljer hr att referera ett utdrag av det som vi tror intresserar vra lsare.
Det finns tv huvudlinjer nr det gller val av organisation fr std och service till personer med funktionshinder. Uppsplittring p olika avdelningar inom socialtjnsten, dr arbetet r integrerat framfr allt med ldreomsorgen och ibland ocks med barnomsorg och skola r den ena. Den andra huvudlinjen r att kommunen skapat en srskild enhet fr arbetet med personer med funktionshinder.
I en organisation dr funktionerna r integrerade finns en risk att de olika ambitionsniver som anges i SoL (sklig levnadsniv) och i LSS (goda levnadsvillkor) riskerar att nivelleras. Handlggare som har mnga ldrerenden, men bara enstaka LSS-renden per r kommer att ha betydligt strre kompetens att handlgga de frra n de senare. Slutsatsen r att den hgre ambitionsnivn enligt LSS fr personer med funktionshinder r klarare uttalad och lttare att leva upp till i verksamheter dr utrednings- och beslutsfrfarandet betrffande ldre- och handikappomsorg inte r integrerat.
ven andra studier visar liknande resultat. Kommuner med en sammanhllen enhet fr personer med funktionshinder kan redovisa hgre kvalitet i insatserna och en hgre andel njda klienter. Det r lttare att hitta rtt med en frfrgan eller anskan. Dessutom kar mjligheterna att flja och bevaka hur rationaliseringsarbetet inom socialtjnsten pverkar verksamheter fr personer med funktionshinder.
Jmfrelsen mellan de tv lagarna visar att insatserna kat betydligt mer bde i kvantitativ och kvalitativ bemrkelse fr de individer som gtt ver till LSS frn SoL. Dremot kan man inte visa att det skett ngon frsmring fr de personer med funktionshinder som faller utanfr LSS och fr insatser i enlighet med SoL. P basis av resultaten kan man dremot anta att SoL-gruppen inte kommit i tnjutande av samma frbttring som LSS-gruppen. I ett lngre tidsperspektiv finns det risk att den lagkonstruktion som valts i LSS - att skapa en helt ny lag med definierade rttigheter fr en avgrnsad personkrets - kan ha frsmrat utvecklingsmjligheterna, nr det gller insatser till de personer med funktionshinder som kommit att hamna utanfr lagen.
Organisationen av handikappomsorgen i en central enhet i kombination med klart definierade rttigheter fick ven effekter p arbetsstt och kompetenskrav p personalen.
Ofta stlldes hgre formella kompetenskrav avseende regelkunskap och social kunskap p de handlggare som skulle tillmpa LSS n p dem som skulle tillmpa SoL. ven frhllningsstten till handlggning och dokumentation tycktes skilja sig mellan handlggare som tillmpade olika lagstiftningar. Studier ger intryck av bristfllig dokumentation av utredningar och beslut i SoL-renden och lg medvetenhet om frvaltningsprinciper jmfrt med handlggningen av LSS-renden.
Sjlva arbetsstten mellan SoL- och LSS-handlggare tycks ocks variera. Nr det gller SoL-insatser diskuterade tjnstemnnen och presenterade frslag fr den enskilde och klargjorde vilka resurser som fanns tillgngliga. Den enskilde kunde d vara med och diskutera olika alternativ. Inflytandet var informellt. Nr det gllde LSS var inflytandet mer formellt. Den enskilde fick anska om en speciell insats och formella avslag var betydligt vanligare.
Klienternas inflytande ver handlggning och beslutsfattande var allts ganska olika beroende p vilken lagstiftning som var tillmplig. Sammanfattningsvis kan man pst att inflytandet ver SoL-renden var informellt och drmed svrt att kontrollera, medan inflytandet i LSS-renden var mer formellt och drmed ocks lttare att kontrollera genom dokument och beslutsmotiveringar.
Det r inte vanligt att handlggare som arbetar med personer med funktionshinder enligt SoL och handlggare som arbetar i enlighet med LSS samarbetar eller planerar verksamheterna gemensamt. I de underskningar dr SoL-insatser och LSS-insatser inte administrerades inom samma frvaltning var kanalerna mellan de bda verksamheterna svaga.
Samverkan mellan olika huvudmn tycks ha avtagit efter en frsta intensiv period i samband med reformens genomfrande. Samverkan med intresseorganisationerna tycks fungera bristflligt. Intresseorganisationerna har riktat skarp kritik mot kommuners bristande intresse fr samverkan. Denna kritik har i olika studier visat sig vara berttigad.
I en studie hvdas att ett splittrat huvudmannaskap fr LSS (kommun/landsting) leder till effektivitetsfrluster bl a drfr att samverkan inte kommer till stnd.
Studier som vnt sig till de funktionshindrade sjlva visar dock att handikapporganisationerna har betytt mer fr informationen om LSS till enskilda funktionshindrade n kommunernas socialtjnst.
r 1998 fann man i en kartlggning av kvalitetsarbete och kvalitetsmtningar via utvrderingar inom handikappomsorgen att ca en tredjedel av Sveriges kommuner hade en s k kvalitetspolicy med ml och riktlinjer fr hela eller delar av socialtjnsten. Vissa kommuner hade inrttat en srskild funktion eller enhet med kvalitetsansvar - omkring en tiondel hade inrttat en srskild sdan fr handikappomsorgen. En femtedel av kommunerna hade avsatt srskilda resurser fr kvalitetsarbete inom verksamheten.
Strre delen av de intervjuade cheferna menade att de knde verksamheten tillrckligt vl fr att kunna bedma kvaliteten i de resurser, personalens kompetens och visst klientarbete, men betydligt frre kunde bedma vad man uppndde fr klienterna.
Studiens resultat pekar p att det finns ett stort behov av nationellt std till den kommunala utvecklingen av kvalitetsarbete inom handikappomsorgen, srskilt nr det gller kvalitetsmtningar av arbetets resultat.
Kommunernas organisation pverkar kvaliteten i arbetet med personer med funktionshinder. En centralt organiserad enhet fr handikappomrdet har visat sig medfra strre kompetens bland personalen, skrare handlggning och rutiner och dessutom ge dem som sker std lttare att hitta rtt i organisationen.
Tv r efter handikappreformens genomfrande hade endast hlften av kommunerna gjort kartlggningar av behovet bland befolkningen eller genomfrt ngon generell uppskande verksamhet. Den uppskande verksamhet som skedde avsg huvudsakligen enskilda personer som redan var knda inom kommunerna. Men p mnga hll pgick en utveckling att bilda srskilda handikappavdelningar i syfte att ka tillgngligheten fr personer med funktionshinder och att ka kompetensen bland handlggarna. Men flera studier visar ocks att kompetensutvecklingen med systematiska fortbildningsinsatser inom verksamhetsomrdet var ovanliga. ven intresseorganisationerna har framhllit att kunskapsbristerna hos handlggare och annan personal ofta r stora.
Det tycks emellertid som om mnga kommuner senare har gjort stora anstrngningar att genomfra reformens intentioner. Men en genomgng av verklagade LSS-beslut visar att det fortfarande rder oskerhet bde om vilka kategorier som tillhr personkretsarna och vilka rttigheter de enskilda har. Dessutom frekommer det att kommuner ger avslag med hnvisning till resursbrist i kommunen. Det senare kan aldrig utgra ett skl till avslag enligt lagen, varfr samtliga sdana verklagade beslut bifalles. Det r inte ovanligt att kommunerna nd inte verkstller domstolarnas beslut och enskilda fr vnta orimligt lnge p den beslutade insatsen.
Det r genomgende stora regionala skillnader mellan kommunernas arbete och bedmningar av LSS-renden, vilket utgr ett rttsskerhetsproblem.
I utvrderingen av handikappreformen har personerna med funktionshinder sjlva ftt frgor om service och kvalitet. Det tycks genomgende vara s att de personer som beviljats personlig assistans r de mest njda. Insatsen har inneburit kad valfrihet, strre inflytande och bttre livskvalitet fr mnga. Skillnaden i betydelse fr de intervjuade mellan insatsen personlig assistans och andra ganska omfattande insatser r stor. ven andra insatser uppskattas, men har inte alls lika stor betydelse fr de enskildas kade valfrihet, inflytande och livskvalitet.
Fyra femtedelar av dem med personlig assistans vrderar insatsen mycket hgt. Av dem med ledsagarservice vrderar knappt hlften denna mycket hgt. En tredjedel av dem med kontaktperson och en fjrdedel av dem i bostad med srskild service vrderar respektive insats mycket hgt. Bland frldrar till barn med insatser enligt LSS r ocks personlig assistans den insats som uppskattas allra mest.
Generellt sett anser personer som har insatser enligt LSS sig ha ett strre inflytande ver de insatser de erhller och r mer njda med insatserna n personer som fr insatser enligt SoL.
Allmnt kan sgas att levnadsfrhllanden bland personer med funktionshinder har visat sig vara betydligt smre n bland befolkningen i gemen. Detta gller i synnerhet personer med psykiska funktionshinder. Personer med psykiska och medicinska funktionshinder skattar sjlva sina levnadsfrhllanden som allra smst.
Tyvrr saknas upprepade underskningar av de funktionshindrades levnadsfrhllanden, varfr tidsjmfrelser inte varit mjliga.
Sammanfattningsvis tyder utvrderingarna p att behoven av LSS-insatser nnu inte tckts, antingen drfr att enskilda inte knner till sina rttigheter eller vetat hur man ska anska om std och hjlp, eller drfr att kommunerna nnu inte varit tillrckligt skickliga i att hantera den nya lagstiftningen. Dessutom frekommer en hel del lagtrots med effekten att beslutade insatser inte verkstlls och personer med funktionshinder inte fr sina behov lagenligt tillfredsstllda.
Att lsa:
Socialstyrelsen. Fyra underlagsrapporter till kommittn fr vlfrdsbokslutet ver 1990-talet. 110 sidor.
Art.nr. 1999-77-011. Kan hmtas frn Socialstyrelsens hemsida: www.sos.se
Eller bestllas p tel. 08-795 23 30