Artikel i Intra 2/1999.
Lindqvists
Nia
Hur ska funktionshindrade f en bttre stllning i samhllet? I nio frslag sammanfattar Bengt Lindqvist bemtandeutredningens vl underbyggda krav.
Utredningen om bemtande av personer med funktionshinder har nio frslag till frbttringar. Det r frra statsrdet Bengt Lindqvist som lett utredningen.
1.
Det frsta frslaget gller ett tillgg i sjlva regeringsformen. I dess paragraf tv str det bl. a. "Det skall srskilt ligga det allmnna att trygga rtten till arbete, bostad och utbildning samt att verka fr social omsorg och trygghet och fr en god levnadsmilj."
Utredningen freslr att paragrafen ska fortstta med: "och fr att alla medborgare oavsett kn, lder, funktionshinder, ras, sexuell lggning, etnisk, sprklig eller religis tillhrighet skall kunna uppn full delaktighet och jmlikhet i samhllet."
Sklet till detta r, sger man, att handikappolitiken utvecklats frn en medicinsk till en politisk frga om rtten till det samhlle man tillhr. Det mste framg av vr grundlag.
2.
Domstolstrots - d v s att strunta i en dom som gr emot en - r det dummaste man kan syssla med: Mycket snart kommer kronofogden och tar vad man ger och har.
Inte s nr ett landsting eller en kommun trotsar domstolen. D hnder ingenting. Orsaken till det r att bde riksdag och samhllsmoral frutstter att vra politiker och tjnstemn fregr med gott exempel. Dom om ngra ska flja samhllets spelregler. Trodde man.
Det var landstingen som i slutet av 1980-talet brjade trotsa domstolarna p lpande band. Riksdagens konstitutionsutskott tog upp det i sitt betnkande 1990/91:KU 38,s.92. Dr str det att frgan mste lsas snarast och att regeringen mste bereda den.
Nu har det gtt nstan tio r och frgan r fortfarande olst. Det beror till stor del p att den tillhrde det tidigare inrikesdepartementet, vars policy var det motsatta n att btflla kommunerna. Drfr tar Bemtandeutredningen upp domstolstrotset och freslr - liksom Handikappombudsmannen har gjort tidigare - att lnsstyrelsen br med angivande av vite kunna frelgga en kommun att verkstlla en dom med std av en ny paragraf i LSS.
Dessutom br lnsstyrelsen kunna tvinga en kommun att bygga ut sin verksamhet enligt LSS om "kommunen fr framtiden inte kommer att kunna tillgodose insatser som enskilda kan f rtt till med std av 7 och 9 €€ i LSS".
Motsvarande formuleringar freslr utredningen ska infras i socialtjnstlagen och avse bistnd enligt paragraf 6. Fr detta behver lnsstyrelserna 20 miljoner per r.
Detta gillar frsts inte Ingrid Sderstrm som representerade Kommunfrbundet i utredningen. Hon kan visserligen inte acceptera domstolstrotset, men skriver samtidigt i sitt srskilda yttrande att "den kan inte ses helt fristende frn den rttsliga och ekonomiska helhet i vilket frgan har sitt ursprung". Med det menar Sderstrm bl.a. att kommunerna har obligatoriska uppgifter som motsvarar 75-80% av deras ekonomiska resurser, som inte kan negligeras fr att uppfylla de mycket stora krav som en rttighetslagstiftning innebr.
Men Sderstrm skriver inget om vilka summor det gller. I verkligheten r utgifterna fr LSS mycket sm i frhllande till kommunernas utgifter fr sina obligatoriska uppgifter. Det r ju frga om skillnaden i kostnader mellan LSS-insatser och socialtjnstinsatser fr de femtio tusen personer som fr LSS-insatser. Och den kostnadsskillnaden ligger endast i att f insatserna med frtur och med hgre kvalitet i den mn som den verkligen r det. I kommunernas samlade budget r skillnaden marginell!
Att hnfra domstolstrotset till att kommunerna inte har rd r allts falskt tal. I verkligheten r det ett uttryck fr en demoraliserad hllning hos chefstjnstemn, ibland understdd av deras politiska nmnd. Personligen skulle vederbrande inte vga trotsa en domstol, men som en del av kollektivet vgar man.
Den hllningen r en logisk fljd av Kommunfrbundets mantra om det kommunala sjlvstyret. Med den har man lyckats upparbeta en antagonism mot riksdag och stat: "Vi har rtt att skta oss sjlva. Vi vill prioritera utan att staten lgger sig i", heter det. LSS har blivit en symbol fr den onda staten, en nagel i gat som ska bort.
Att det rr sig om svrt och ofta livslngt funktionshindrade mnniskor, som har allmnhetens std i att de ska f goda levnadsvillkor, nmner inte Sderstrm med ett ord. De offras p prestigens och ekonomismens altare.
3.
Regeringen mste skapa klarhet kring "Rd och std" - se den srskilda artikeln ÓHabilitering eller rd och std?Ó.
4.
I frvaltningslagen str det att varje myndighet skall lmna upplysningar och hjlp i frgor om sin verksamhet i den utstrckning som r lmplig med hnsyn till frgans art och den enskildes behov.
Det rcker inte anser Bemtandeutredningen. Det br ven st att hnsyn ska tas till den enskildes funktionshinder och den nya informationstekniken som finns idag. Detta br utredas vidare av Demokratiutredningen freslr man.
5.
Varje huvudman br ha en frn verksamheten oberoende funktion eller nmnd dit man kan vnda sig och framfra synpunkter p bemtande, ungefr s som man har frtroendenmnder inom sjukvrden. Det gller frskringskassan, arbetsmarknadsverket och framfrallt kommunernas verksamhet. "Funktionen" br vara fristende frn verksamheten. Den ska granska klagomlen, utreda och fresl lsningar.
Det str inget om enskild verksamhet och all den som drivs p entreprenad. Det r vl en miss?
Huvudmnnen br f 20 miljoner per r i fem r framt, som stimulansbidrag fr att prva olika organisatoriska lsningar.
6.
Inrtta regionala brukarstdscentra! De br drivas i handikapporganisationernas egen regi och flertalet av de anstllda br sjlva ha erfarenhet av funktionshinder. Dr ska den enskilde kunna f ett personligt std och rd alltifrn enkel telefonupplysning till juridisk hjlp. Det r srskilt viktigt att man utvecklar kompetens fr invandrare med funktionshinder. Utredningen freslr en frsksverksamhet med std av medel ur Allmnna arvsfonden.
Ett mycket frscht frslag, som skert kommer att frverkligas.
7.
Staten br ta sitt ansvar fr att ka kompetensen om bemtande. Brja med att ge Statens institut fr srskilt utbildningsstd - Sisus - ett uppdrag att ta fram ett program fr kompetensutveckling. Programmet br sedan tillmpas hos varje huvudman, men staten br medverka till att politiker och chefer och andra verkligen tillgodogr sig kunskaperna och vrderingarna inom handikappomrdet.
Sisus r en liten statlig myndighet under socialdepartementet, som har ansvar fr att i huvudsak rrelsehindrade unga och vuxna fr bttre frutsttningar fr utbildning genom olika anpasssningar, srskilt boende m m.
Det program som Sisus ska ta fram ska syfta till en gemensam grundsyn om bemtande, attityder, etik och sttet att frhlla sig till mnniskor som tar emot std och service.
Fr att ta fram programmet br Sisus f 2 miljoner och fr att stimulera huvudmnnen och handikapporganisationerna att utveckla material och modellprojekt fresls Sisus f 20 miljoner om ret i fem r framt.
Detta r p lng sikt kanske det viktigaste frslaget med en omedelbar effekt - om nu verkligen regeringen stller pengarna till frfogande.
8.
Handikappforskningen mste bli bttre! Socialvetenskapliga forskningsrdet, SFR, br utveckla en lngsiktig strategi fr hur sdan forskning br stimuleras och utvrderas. SFR br ven vervga hur resultaten br fras ut till dem som behver veta. Fr att f detta gjort behvs 10 miljoner per r under fem r framt.
9.
Gissla frdomar! Ge olika kulturella aktiviteter - bde professionella och amatrer - ekonomiskt std. Frdomar kan ligga djupt frankrade hos oss alla, ven om vi har goda yrkeskunskaper. Det r frst nr vi kan se vra egna frdomar som vi kan gra oss av med dem. Det kan teater, litteratur, film, sng, musik och konst hjlpa oss med. Allmnna arvsfonden br kunna stlla pengar till frfogande.
Det hr r en sammanfattning av frslagsdelen i boken. Den innehller ven femtio sidor med utmrkta resonemang om goda och dliga mten, om det kollektiva bemtandet ("det r ur samhllets kollektiva synstt, som mtet mellan enskilda mnniskor formas"), om ideal och realiteter i handikappolitiken under inte minst de senaste tio nedgngsren m m. Alldeles utmrkta avsnitt att kopiera och ta upp p personaltrffar, konferenser och mten, fr att lra knna den verklighet som funktionshindrade personer lever i.