Artikel i Intra 2/1999.

 

Hans Hallerfors intervjuar den nye handikappombudsmannen.

 

 

 

 

 

 

En ny

 

OMBUDSMAN!

 

 

 

En blivande handikappombudsman sitter framfšr mig. Han Šr 34 Œr, oklanderligt klŠdd med rutig kavaj och en slipshŒllare med FUB-mŠrke. Han heter Lars Lššw. Vem Šr han?

 

 

 

Kommer den nye handikappombudsmannen att bli en vŠlkammad och smidig byrŒkrat

bland andra eller kommer han att bli en stridbar fšretrŠdare fšr funktionshindrades intressen? Det Šr inte sŒ lŠtt att veta. Lars Lššw  ser visserligen ut som en jazzdiggare frŒn tidigt 60-tal. Men hans sprŒk Šr vŠl sŒ lŒngt ifrŒn Charlie Parker som man kan komma. Det har slipats av rejŠlt i departementskorridorer och sammantrŠdesrum. NŠr jag frŒgar om handikappombudsmannen Šr att betrakta som en Šmbetsman eller folktribun svarar han diplomatiskt.

- Som titeln sŠger sŒ Šr man vŠl i huvudsak folktribun. Men det Šr en blandad roll. Det Šr ju en myndighet som Šr tillsatt av regeringen och sŒ tillvida sŒ Šr man ju tjŠnsteman. Man Šr bŒda delarna egentligen och det kan vara svŒrt.

 

 

Examensuppsats om omsorgslagen

 

Lars Lššw bor i StrŠngnŠs. Han Šr gift och har tre barn.

- Mitt Šldsta barn, Carl Fredrik Šr anledningen till att jag blev medlem i en handikapporganisation. Han fšddes 1989 med Downs syndrom. Jag lŠste juridik nŠr Carl Fredrik fšddes och skrev dŒ min examensuppsats om omsorgslagen. DŒ kom jag fšr fšrsta gŒngen i kontakt med Allan Everitt, fšrbundsjurist pŒ FUB. Jag intervjuade honom eftersom han vid denna tid var en av sekreterarna i handikapputredningen. TvŒ Œr senare hade jag turen att sjŠlv fŒ tjŠnst som fšrbundsjurist pŒ FUB. DŠr arbetade jag i fem Œr. Men under den tiden var jag tjŠnstledig i Œtta mŒnader fšr att jobba pŒ socialdepartementet. Det var inte en politisk befattning.

Just det dŠr med politiken verkar vara ett kŠnsligt Šmne fšr Lars Lššw. Att han Šr son till Maj-Lis Lššw, socialdemokratisk ledamot av EU-parlamentet, kan knappast ha legat honom i fatet nŠr han fŒtt den nya befattningen. NŠr jag frŒgar honom om han tillhšr den socialdemokratiska nomenklaturan skrattar han:

- Jo, om man tror pŒ arvssynden sŒ.

Att han pendlar till StrŠngnŠs med socialministern, Lars Engkvist, har lett till en och annan pratstund.

- Jo vi pratar nŒgon gŒng. Om socialpolitiska frŒgor och sŒ...Det var ju han som frŒgade mig om jag ville bli handikappombudsman. I morse pratade vi lite pŒ tŒget, mest om de reaktioner jag mštt efter det jag utsetts.

SŒ nog Šr han vŠl invŠvd i det socialdemokratiska ledarskiktet. Men Lars Šr noga med att pŒpeka att han inte Šr medlem i nŒgot parti:

- Men visst, jag var aktiv i SSU nŒgon gŒng fšr 20 Œr sedan.

FrŒn FUB vandrade Lars Lššw raskt vidare till HSO, handikappfšrbundens samarbetsorgan.

 

 

Juridiken har blivit viktigare

 

Handikappombudsmannen Šr en myndighet som just nu Šr stadd i fšrŠndring. NŠr myndigheten tillsattes fšr fem Œr sedan beslšts ocksŒ att verksamheten skulle utvŠrderas efter tre Œr. Den utvŠrderingen skšts, pŒ regeringens uppdrag, av Gunnar Fahlberg.

- FrŒn och med 1 maj har handikappombudsmannen en ny lagstiftning att arbeta med, sŠger Lars Lššw. Det Šr den nya lagen om fšrbud mot diskriminering i arbetslivet och dŠr har handikappombudsmannen en direkt roll i och med att vi har mšjlighet att fšra processer. Och det kommer sŠkert utredningen att fundera šver vad det kan betyda fšr handikappombudsmannens verksamhet i framtiden.

Det verkar som om juridiken har blivit allt viktigare i Handikappombudsmannens verksamhet.

- Javisst. Utvecklingen har gŒtt i den riktning som handikapputredningen ville. Man fšreslog en myndighet som skulle ha tvŒ lagar att bevaka, dels den som nu kommit och dels en lag som fšrbjuder diskriminering i nŠringsverksamhet.

Finns det inte ett dilemma i denna starka betoning pŒ det juridiska? Glšmmer man inte lŠtt bort att det lika mycket handlar om de vŠrderingar och den mŠnniskosyn som finns i samhŠllet?

- Jo, man fŒr inte glšmma bort det breda samhŠllsperspektivet. Jag hŒller med om de analyser som Bengt Lindqvist gšr i bemštandeutredningens slutbetŠnkande, "Lindqvists nia". Man mŒste i bŒde ord och handling vara tydlig. Vilken politik som behšvs fšr att funktionshindrade ska kunna uppnŒ full delaktighet och jŠmlikhet. Man mŒste sprida principerna som ligger bakom handikappreformen, inte bara formerna, tillŠmpningen.

 

 

Det behšvs en rŠttighetslagstiftning

 

Lars Lššw Šr fšrsiktig i sina formuleringar. Det Šr som om han fšrst vill pršva ordens valšrer innan han slŠpper ut dom. Men nŠr han kommer till den pŒgŒende debatten om rŠttighetslagstiftning blir han tydligare:

- Det Šr nšdvŠndigt att individen har en stark stŠllning gentemot myndigheterna. Individen mŒste kŠnna att man har mšjlighet att pŒverka sitt eget liv. DŠrfšr behšvs rŠttighetslagstiftningen. Den kamp som fšrts mot lagstiftningen pŒ det hŠr omrŒdet hade knappast kunnat fšras pŒ nŒgot annat omrŒde. PŒ miljšomrŒdet t ex hade man aldrig anvŠnt de instrument som man nu anvŠnder, med bl a lagtrots. Debatten hade knappast kunnat fšras pŒ liknande sŠtt heller. Det Šr mŠrkligt. Det Šr ocksŒ mŠrkligt att man under de tio Œr som fšrflutit sedan konstitutionsutskottet sa att man borde gšra nŒgot Œt domstolstrotset inte kommit med nŒgot positivt. Men samtidigt fŒr vi inte glšmma bort att det finns mŒnga kommuner som tar sitt ansvar. Och mŒnga Šr i full fŠrd med att anpassa FN:s standardregler till lokala handikapplaner. Det har varit en stor vinst att alla, i och med handikappreformen, blivit kommunmedborgare.

 

 

Den ideale handikappombudsmannen?

 

Kan man sŠga att du Šr den ideale handikappombudsmannen? Du Šr vŠl bevandrad i den statliga byrŒkratin, du har gedigen erfarenhet av arbete i handikapporganisationerna och du har egen erfarenhet av att vara fšrŠlder till ett barn med funktionshinder?

Lars Lššw blir lite generad av frŒgan.

- Nej, jag hade ju inte fŒtt den hŠr tjŠnsten om jag inte hade haft dessa erfarenheter. Men om jag Šr den ideale handikappombudsmannen...det vet jag inte.

Han vill hellre prata om de praktiska insatser som han gjort. NŠr det gŠller det kommande arbetet Šr han šdmjuk:

- Jag har inte satt mig in i allt. Det Šr klart att jag vet nŒgorlunda vad jag vill. Men det Šr svŒrt att sŠga om det blir nŒgra fšrŠndringar.

Kommer du att ha kvar din slipshŒllare med FUB-mŠrket som handikappombudsman?

- Javisst.

 

 

Allan Everitt

 

Kommer han att kunna bli den obekvŠme och orŠdde fšresprŒkare fšr funktionshindrades rŠttigheter, som behšvs? Han har en gedigen bas i handikappršrelsen, han Šr kunnig och pŒlŠst och man anar viljestyrkan bakom de trevande formuleringarna. Men ŠndŒ Šr det inte det som slŒr mig nŠr jag lyssnar igenom den bandade intervjun. Det Šr istŠllet en liten detalj, hans plštsliga vŠrme i ršsten nŠr han pratar om Allan Everitt, FUB:s saklige och skicklige fšrbundsjurist. Det bŒdar gott.

Jag kommer ocksŒ pŒ att jag glšmde frŒga Lars Lššw om han gillar jazz.

Hans Hallerfors