Artikel i Intra 2/1999.

 

Hans Hallerfors intervjuar den nye handikappombudsmannen.

 

 

 

 

 

 

En ny

 

OMBUDSMAN!

 

 

 

En blivande handikappombudsman sitter framfr mig. Han r 34 r, oklanderligt kldd med rutig kavaj och en slipshllare med FUB-mrke. Han heter Lars Lw. Vem r han?

 

 

 

Kommer den nye handikappombudsmannen att bli en vlkammad och smidig byrkrat

bland andra eller kommer han att bli en stridbar fretrdare fr funktionshindrades intressen? Det r inte s ltt att veta. Lars Lw  ser visserligen ut som en jazzdiggare frn tidigt 60-tal. Men hans sprk r vl s lngt ifrn Charlie Parker som man kan komma. Det har slipats av rejlt i departementskorridorer och sammantrdesrum. Nr jag frgar om handikappombudsmannen r att betrakta som en mbetsman eller folktribun svarar han diplomatiskt.

- Som titeln sger s r man vl i huvudsak folktribun. Men det r en blandad roll. Det r ju en myndighet som r tillsatt av regeringen och s tillvida s r man ju tjnsteman. Man r bda delarna egentligen och det kan vara svrt.

 

 

Examensuppsats om omsorgslagen

 

Lars Lw bor i Strngns. Han r gift och har tre barn.

- Mitt ldsta barn, Carl Fredrik r anledningen till att jag blev medlem i en handikapporganisation. Han fddes 1989 med Downs syndrom. Jag lste juridik nr Carl Fredrik fddes och skrev d min examensuppsats om omsorgslagen. D kom jag fr frsta gngen i kontakt med Allan Everitt, frbundsjurist p FUB. Jag intervjuade honom eftersom han vid denna tid var en av sekreterarna i handikapputredningen. Tv r senare hade jag turen att sjlv f tjnst som frbundsjurist p FUB. Dr arbetade jag i fem r. Men under den tiden var jag tjnstledig i tta mnader fr att jobba p socialdepartementet. Det var inte en politisk befattning.

Just det dr med politiken verkar vara ett knsligt mne fr Lars Lw. Att han r son till Maj-Lis Lw, socialdemokratisk ledamot av EU-parlamentet, kan knappast ha legat honom i fatet nr han ftt den nya befattningen. Nr jag frgar honom om han tillhr den socialdemokratiska nomenklaturan skrattar han:

- Jo, om man tror p arvssynden s.

Att han pendlar till Strngns med socialministern, Lars Engkvist, har lett till en och annan pratstund.

- Jo vi pratar ngon gng. Om socialpolitiska frgor och s...Det var ju han som frgade mig om jag ville bli handikappombudsman. I morse pratade vi lite p tget, mest om de reaktioner jag mtt efter det jag utsetts.

S nog r han vl invvd i det socialdemokratiska ledarskiktet. Men Lars r noga med att ppeka att han inte r medlem i ngot parti:

- Men visst, jag var aktiv i SSU ngon gng fr 20 r sedan.

Frn FUB vandrade Lars Lw raskt vidare till HSO, handikappfrbundens samarbetsorgan.

 

 

Juridiken har blivit viktigare

 

Handikappombudsmannen r en myndighet som just nu r stadd i frndring. Nr myndigheten tillsattes fr fem r sedan beslts ocks att verksamheten skulle utvrderas efter tre r. Den utvrderingen skts, p regeringens uppdrag, av Gunnar Fahlberg.

- Frn och med 1 maj har handikappombudsmannen en ny lagstiftning att arbeta med, sger Lars Lw. Det r den nya lagen om frbud mot diskriminering i arbetslivet och dr har handikappombudsmannen en direkt roll i och med att vi har mjlighet att fra processer. Och det kommer skert utredningen att fundera ver vad det kan betyda fr handikappombudsmannens verksamhet i framtiden.

Det verkar som om juridiken har blivit allt viktigare i Handikappombudsmannens verksamhet.

- Javisst. Utvecklingen har gtt i den riktning som handikapputredningen ville. Man freslog en myndighet som skulle ha tv lagar att bevaka, dels den som nu kommit och dels en lag som frbjuder diskriminering i nringsverksamhet.

Finns det inte ett dilemma i denna starka betoning p det juridiska? Glmmer man inte ltt bort att det lika mycket handlar om de vrderingar och den mnniskosyn som finns i samhllet?

- Jo, man fr inte glmma bort det breda samhllsperspektivet. Jag hller med om de analyser som Bengt Lindqvist gr i bemtandeutredningens slutbetnkande, "Lindqvists nia". Man mste i bde ord och handling vara tydlig. Vilken politik som behvs fr att funktionshindrade ska kunna uppn full delaktighet och jmlikhet. Man mste sprida principerna som ligger bakom handikappreformen, inte bara formerna, tillmpningen.

 

 

Det behvs en rttighetslagstiftning

 

Lars Lw r frsiktig i sina formuleringar. Det r som om han frst vill prva ordens valrer innan han slpper ut dom. Men nr han kommer till den pgende debatten om rttighetslagstiftning blir han tydligare:

- Det r ndvndigt att individen har en stark stllning gentemot myndigheterna. Individen mste knna att man har mjlighet att pverka sitt eget liv. Drfr behvs rttighetslagstiftningen. Den kamp som frts mot lagstiftningen p det hr omrdet hade knappast kunnat fras p ngot annat omrde. P miljomrdet t ex hade man aldrig anvnt de instrument som man nu anvnder, med bl a lagtrots. Debatten hade knappast kunnat fras p liknande stt heller. Det r mrkligt. Det r ocks mrkligt att man under de tio r som frflutit sedan konstitutionsutskottet sa att man borde gra ngot t domstolstrotset inte kommit med ngot positivt. Men samtidigt fr vi inte glmma bort att det finns mnga kommuner som tar sitt ansvar. Och mnga r i full frd med att anpassa FN:s standardregler till lokala handikapplaner. Det har varit en stor vinst att alla, i och med handikappreformen, blivit kommunmedborgare.

 

 

Den ideale handikappombudsmannen?

 

Kan man sga att du r den ideale handikappombudsmannen? Du r vl bevandrad i den statliga byrkratin, du har gedigen erfarenhet av arbete i handikapporganisationerna och du har egen erfarenhet av att vara frlder till ett barn med funktionshinder?

Lars Lw blir lite generad av frgan.

- Nej, jag hade ju inte ftt den hr tjnsten om jag inte hade haft dessa erfarenheter. Men om jag r den ideale handikappombudsmannen...det vet jag inte.

Han vill hellre prata om de praktiska insatser som han gjort. Nr det gller det kommande arbetet r han dmjuk:

- Jag har inte satt mig in i allt. Det r klart att jag vet ngorlunda vad jag vill. Men det r svrt att sga om det blir ngra frndringar.

Kommer du att ha kvar din slipshllare med FUB-mrket som handikappombudsman?

- Javisst.

 

 

Allan Everitt

 

Kommer han att kunna bli den obekvme och ordde fresprkare fr funktionshindrades rttigheter, som behvs? Han har en gedigen bas i handikapprrelsen, han r kunnig och plst och man anar viljestyrkan bakom de trevande formuleringarna. Men nd r det inte det som slr mig nr jag lyssnar igenom den bandade intervjun. Det r istllet en liten detalj, hans pltsliga vrme i rsten nr han pratar om Allan Everitt, FUB:s saklige och skicklige frbundsjurist. Det bdar gott.

Jag kommer ocks p att jag glmde frga Lars Lw om han gillar jazz.

Hans Hallerfors