Ledare i Intra 3/2002.

 

Allas lika vrde

 

Av Karl Grunewald

 

Det r endast den humanistiska mnniskosynen som kan frverkliga det ml om FULL DELAKTIGHET OCH JMLIKHET FR MNNISKOR MED FUNKTIONSHINDER som FN antog genom sina Standardregler 1993.

Den humanistiska mnniskosynens krna, respekten fr mnniskovrdet, innebr att mnniskan alltid r att betrakta som en person med ett vrde i sig. Vrdet r inte delbart eller frhandlingsbart och inte knutet till vad en mnniska ger eller gr. Vrdet r oberoende av vilka frtjnster eller begrnsningar som hon har. Alla mnniskors vrde r lika.

 

 

Den officiella bilden

Detta att alla har samma fri- och rttigheter r den officiella bilden i vrt demokratiska samhlle, men i verkligheten hrskar en dubbelmoral. ena sidan sger vi att alla har samma rtt till samhllets std fr att kunna utvecklas och leva ett gott liv. Men samtidigt godtar vi att mnga sls ut genom konkurrens p grund av bristande frmga eller olika funktionshinder. Sjlva konkurrensens id r ju att den som vinner marknadsandelar ska sl ut konkurrenten.

 

 

Vi dvar vrt samvete

Fr att dva vrt samvete tillmpar vi tv strategier:

Den ena r att avskilja dem som str vr samvetsfrid och ge dem sromsorger. Frr innebar dessa omsorger framfr allt anstalter. Idag har segregerade bostadsomrden och speciella gruppbostder med mnga hyresgster, samma funktion. 

Den andra r att vi pstr att de svaga helt enkelt haft otur eller att de har ftt samma chans som andra, men sjlva valt sin position i samhllet.

Precis som moderna fretag satsar vra samhllen helt enkelt mest p dem som de anser sig ha nytta av. Samtidigt som vra politiker deklarerar att samhllet r till fr alla och att alla har samma rtt till ett vrdigt och gott liv.

 

 

Frdomar och okunskap

Ett av hindren fr att vi ska kunna skapa ett samhlle fr alla r frdomar och okunskap om vad ett gott liv innebr fr personer med svra funktionshinder. Man tror att de inte kan uppleva detsamma som vi, bara drfr att de inte kan frst och uttrycka sig som vi kan. Man frstr inte att vgen till gldje kan se olika ut fr olika individer.

Ett svrt funktionshindrat barn kan uppleva samma gldje av att knppa p en gitarrstrng som en person som fr frsta gngen klarar en partita av Bach.

 

 

Samma krna av livskvalitet

Vi mste lra oss att se p varje funktionshindrad individs premisser och mjligheter att uppleva lust och gldje och anpassa oss till dem. Det avgrande r att vi frstr att krnan i deras livskvalitet r densamma som i vr: Hur livet upplevs med sin blandning av gldje och motgng, i varm gemenskap med andra och i avslappnad ensamhet, i vnskap och krlek till mnniskor och djur.

Detsamma gller den kade sjlvknsla som det innebr att fr frsta gngen frst och n insikt i en frga. Samma sak med att f bestmma sjlv och f ta konsekvensen av sitt val.

Det r ingen skillnad p arten av upplevelser mellan personer med funktionshinder och oss, men dremot ofta p de medel vi anvnder fr att f dessa. Att ha framgng och tjna stora pengar r fr vrigt inte alls detsamma som ett liv med hg kvalitet. Snarare tvrtom!

 

 

Vrt frakt fr svaghet

Mnniskovrdet krnks vrlden ver och funktionshindrade i mnga lnder behandlas som objekt utan mnskliga rttigheter. Vrt frakt fr svaghet ligger djupt frankrad i vr folksjl. rtusenden tillbaks har mnniskan identifierat sig med den starke och med den som har makt.

En teknokratisk mnniskosyn kan ltt rationalisera bort det specifikt mnskliga och legitimera fraktet fr de svaga medborgarna.

ven om mnniskovrdet kan krnkas s gr det nd inte att utplna. Det r en stor uppgift fr oss som arbetar fr och med mnniskor med funktionshinder att tillsammmans med dem och deras anhriga skapa nya insikter i vra samhllen. En ny frstelse fr de svagas livskvalitet.

Elitistiska samhllen gr alltid under - frr eller senare. I ett sant demokratiskt samhlle lever bde svaga och starka medborgare tillsammans, med frstelse fr varandras livsvillkor. I verkligheten r goda livsvillkor fr de svaga en frutsttning fr styrkan hos de starka. Frst d kan de starka befrias frn sina skam- och skuldknslor. Och frst d kan de anhriga befrias frn sin ngest och ngslan. 

                                                                                                                                                                                                                                                                                                               KG